Open Collections

BC Historical Books

BC Historical Books

BC Historical Books

Tvänne resor från Ostindien till Americas nordvästra kust, åren 1786, 1788 och 1789 : Sammandrag… Meares, John, 1756?-1809 1797

Item Metadata

Download

Media
bcbooks-1.0224047.pdf
Metadata
JSON: bcbooks-1.0224047.json
JSON-LD: bcbooks-1.0224047-ld.json
RDF/XML (Pretty): bcbooks-1.0224047-rdf.xml
RDF/JSON: bcbooks-1.0224047-rdf.json
Turtle: bcbooks-1.0224047-turtle.txt
N-Triples: bcbooks-1.0224047-rdf-ntriples.txt
Original Record: bcbooks-1.0224047-source.json
Full Text
bcbooks-1.0224047-fulltext.txt
Citation
bcbooks-1.0224047.ris

Full Text

         F 6 R E T A L.
isoka genomfart ofver Nord-
Polens Haf til Europa, ar den
forste, som gifvit Geographien
bestamd kunskap om denna
trakt. Men sasom hans egent-
liga foremal icke tillat honom
anvanda no dig tid, til under-
sokning af dessafnya lander,
beskref han endast de staJlen
han har och dar rakade under
sin segling, och lemnade hela
strackor obesokta.
En lycklig tillfallighet uplif-
vade Handels-snillet at fnllbor-
da denna borjan. Americanske
kusten irambringar et rikt for-
rad af det dyrbara palsverk,
som hamtas af de sa kallade
Hafsuttrar. Capitain Cooks
Besattning  tilhandlade sig   en
K
 FORETAL
I   '
myckenhet daraf, som med al~
ide^es ovantad vinst foryttrades
i Kamtsehatka, samt med
annu storre forman saldes i
China, .   ^, .',   ,   *    . 'M .^
Atskillige Europeiske hand-
lande7 som af den? pa Engelr
ska Regeringens kostnad ? forgans taltade och utgifna Cooks
tredje Res a, underrattades
om de aldeles otrohga forde-
lar Pals-handeln pa dessa or-
ter skulle tilskynda en val in-
rattad och lyckligt utford Resa,
drojde ej Iange at draga nytta
af denna anvisning,
Ar 1785 i April titiopp en
Capitain JIanna fran Typa i
China, och kom i Augusti
fil  K,   Georgs   Sund.  | Do
 FQRETAL
yilde gj.orde . 4ar forsok at a%
tra.. hans lilla Brigantin, som
endast drog 60 laster; men de
! blefyo medistor manspillan
apjagrie. I Efter detta misslyc-
ka.de forsok . Iiandlade . de frid?
samt och Qapitainen aterreste
med lik laddxxing. Samme Capitain gjorde~i 786 en ny Resa
pa dubbelt storre Fartyg,  och
Ifaterkom 1787 til Macao, sa-
som man tror, med god vinst.
..« I Juli 1786 uflopp Capi-
faip-. Peters med Schnauen
Lark an fran Macmp, Han
yar beordrad at tfga; kosan at
JKamtschatka och undersoka
mde norr om Japan belagna Qa|^
JEt ryckte   gar,   at   han   gjprt
|kskepps-brott nara On Coper.,
r
 sa
F5RETAL.
[bch at, af den 4° man starka
I Besattningen, endast  tva per-
k soner blifvit raddade.
I borjan af ar 1786 utru-
stades i Bombay samt afgin-
go darifran Schnauerne Cook
>  och Forsoket; de ankpmmo
til Nutka emot slutet af Juni;
tf    besokte   darpa   Prins    Willi e mis   Sund   och   aterkom-
mo i godt tilstand til Macao,
% f men med ringa vinst. ft
K Om    varen    samma    ar,
i 1786, utrustades i Bengalen tva
¥ % Skepp, Nutka, fordt af Capi
tain  Meares,   och  Hafsut-
: tern,   fordt af Capitain Tip
ping.    Det ar Dagboken of-
f ,        ver deras segling, som finnes
inford framst uti detta Band.
mmmmmmmmmmmmmm
 FORETAL.
Kejse-riige Omen, ford
af Capitain Berklay lemnade
Ostende emot slutet af Nov.
1786, och ankom til Nutka i
Juni 1787. 11
Aret forut, eller om ho-
sten 1785, gingo tvanne stone
Skepp, Kong Georg, fordt
af Capitain Portlock och
Drottning Charlotta, fordt
af Capitain Dixon, fran London; togo kosan ofver Cap
Horn och Sandvichs-Oar-
n a, samt handlade hela kusten
utfore fran Prins Wilhelms
Sund til Nutka. En Fransk
OJversattning af Dagboken ofver denna Resa ar tryckt i Paris 1789, i 8:vo? 2 Tomer,
under titel: Voyage autouE
l
■   -
—'
 fOret A XV  :| "
du monde,  et principale-
ment a la Cote Nord-Ouest
de PAmerique, fait en 1786,
1786, 1787 et 1788.   "'|1
1 Jan, 1788 gjorde Capitain Meares sin: Andra Resa
pa Skeppet £elix, atMjd af
Iphigenia, fordt af Capitain
Doxjolas. r Dagbokeitf diver
denna Resa meddelas |p&r e£
fer Engelska Originalet, som
ar 1790 utkom i London? i
if to, med manga fortraffliga
Chartor och Kopparstick, un-
der titel: Voyages made in
the|Years 1788 and 1789,
from China to the North
West Coast of America
m. m.
 F O R;E T A L. :
Et forsok af de FSrenta
Americanska Staterrift at dela
vinsten af denna kustens Pals^
handel, forefcbmfiier ocksa i
denna Resa.
Den starve tilforslen af
Hafsutter - skinn vackte om-
sider CMnesiska Reger&igens
upmarksanthet Ghftrfa, lange
vant, at for sit The och sina
Porcellainer erhalla siliver, iick
i stallet en yppigheta-vara af
mindre verkhgt varde. Kieng
Long trodde saledes Rikets
val fordra et allm&nt forbud
emot Hafsutter-skinns inforan-
de. Forbudet utfardades och
Handels-resorna pa Americas
Nordvastra kuster uphorde, sedan de, jamte en ansenlig vinst
 §'    .   'FORE TAX      . ;    o
for Reddarne, tilskyndat Jord-
beskrifningen och vart slagtes
kannedom vigtiga frairisteg.
Af de Journaler, som ut-
kommit ofver dessa Handels-
resor, ager den Dag-bok, Capitain Meares utgifvit, et ostri-
digt och afgjordt foretrade, sa
at jag icke et ognablick kun-
nat tveka i mit vaL ||        ;
Gamla Upsala, den 18 Julii 1797.
Samuel Odmann.
BBS
SB
BSE
 MEARES 's  RESA
KORDOSTRA VE RLDS HA* VET.
I en 20 Januarii 17(86 koptes i
Bengalen tva Skepp, som ut;-
rustades til en Handels-resa pa Americas Nordviistra Kust. Det ena kal-
lades Nutka, och for des af Capitain Meares; det andra, Hafsut-
tern, fordes af Lieutenant Tipping*
Den 2.0 Februarii voro de far-
dige at utlopa; men i anseende til
formanligt anbud af frakt , gingo de
i f6rvag, Hafsuttern til Malacca
ined Opium, och Nutka til Madras, at dit ofverfora Heir Burks
med des sallskap, sedan man utsatt
irfotesplats pa forenamnde Kust af
America.
te
i:
 Bashi-Oarna.    1786. Junius.
%
Den 27 Mars ankommo vi til
Madras, efter en ovanligt kort resa,
och forsago oss med ytterligare for-
rad, heist vi uti Beiigalen blifvit
tnapt utrustade. Jamte var besatt-
ning, som bestod af 4oEuropeer, in-
togo vi i Madras tio Lascarer; men
kunde, til var stora saknad, icke er-
jhalla nagon Skepps-timmerman.
Til Malacca gick var resa sa
trogt, at vi icke forran den 27 Maj
dar kunde kasta ankar. Skorbjug-
gen hade da redan borjat visa sig;
Sasom Lieutenant Tipping redan af-
gatt fran Malacca, inhamtade vi
skyndsamt ved och vatten, samt gin-
go, den 29, til segels. Den 22 Junii
lingo vi Bashi-oarne i sigte, och
kastade, den 26 > ankar vid Grafton-
on, i en liten vacker vik pa 6 fam-
nars vatten, Denna vik omgifVe*
af hoga kuster, som aro upodlada
til hogsta spitsen, och med stangsel
afdelade \ tappor.    Nara hafvat lag
 Baski-Oarna.    1786. Julius.     5
en stor By pa en angenam hogd.
Pa bergens sidor aro vackre lundar
kringspridde, och en strid strdm ge-^
nomskar den narligeande daien. Fvra
ar forut hade Spaniorerne satt sig i
besittning af dessa Oar, i hopp at
dar rikta sig med de adlare Metaller.
Gouverneuren och hans Garnison
erriottogo oss med mycken lioflighet,
och lade intet hinder for d^n lilla
byteshandel vi drefvo med Oboerna,
som ryckas vara et ganska menlost
folk. Vi drojde dar fyra dagar, och
inskeppade imedlertid en stor myc-
kenhet svin, getter, hemfoglar, yams-
rotter och sota potater, dem vi til-
bytt oss emot Jarnstanger*
•Den 1 Julii lemnade vi Bashi-
oarne och styrde Nordost, langsa-t
Japanska Skargarden, dock utan at
se land. Da vi til rygga lagt den
25:te nordliga Latituds-graden, rnott®
oss b6staridig mist) sturtdomsa tjock.
rt
  jPat Sopka*    1786. Augustus.    5
hafva skapnad af orjientliga Sacker*
toppar.
Den 5:te Aug. funno vi oss om-
Lb
ringade af en stor myckenhet Cano-
ter, syslosatte med Hvalfisk - fange.
Folket betraktade oss och vart Skepp
med mycken lorundran, och styrde
darpa. sin lilla Flotta at Norden. Vi
togo daremot kosan mera Sodvast,
i den formodan, at stromdraget fort
oss for mycket at norr. Tocknet fort*
for sa ogenomtriingligt, at vi icke
kunde se tretio alnar fran Skeppet.
Foljande natt blefvo vi for-
skrackte af Sjo-svallet emot Kusten.
Wi vande strax, och sedan vi et par
tiirimar drifvit, satte oss samraa buller
i ny forskrackelse. Vi vande a nyo,
och fingo i dagningen ofver Mast-
toppen en skymt af landet, som tyck-
tes vara holjdt af sno. Men dimman
blef snart ogenomtranglig, hvilket
anrnz mera okade fasan af var bela-
 6   Ostra Hafvet. 1788. Augustus,
eenher. I fyra dagars tid sokte vi
forgafves nagon genomfart, kastade
af och an emellan grund och bran
ningar, Vi trodde oss hafva, genom
nagot trangt sund, ingatt i en Vik
med ryslisa Kuster, hvarifran ineen
annan utgang  gafs, an sjelfva inlop-
O      <J
b om morgonen klarnac
luften, sa at vi Jfinsro i sigte de faror
vi undgatt, Vi sago oss omgifna
med Kuster af forfarjig hogd, hvik
kas sidor voro, tva tredjedelar fran
toppen,   kladde   med sno,     Sjelfva
pet. Pa i5o aliiars afstand fran klip-
porna fanns ingen botten, och vid den
tvarstupande stranden var all ankring
fruktlos,
ii
landet var otilgangligt i anseende
til des skyhoga lodrata, klippor 1
som utgjorde en ordentlig y^lU, utom
de stallen, dar hafs-svallet tildanat
iirholkningar, emot hvilka vagen gaf
det varnande buller, som bidragit til
s5S*bwwkw»«S3
\ '
 Unalaschka.    1786. Aug.
var raddning. Vi sago afven tvanne
inlopp; det ena at Soder, hvarigenom
vi blifvit indrifne, det andra at Nor*
den, hvarigenoni vi sokte oss utgang*
Darpa togo vi kosan ht Oster, samt
seglade emellan Unalaschka och
Unamah med stark nordlig vind.
■Strdmmen emellan dessa Oar gick
icke mindre an sjuKnop i timmen,
Jivilket astadkom en forfarlig sjo-
gang.
Da vi kringseglat sodra an dan
af Unalas chka, kom en Ryss och
lotsade oss in uti en Hamn, nara det
srallet, hvarest Capitain Cook legat
for ankar och inhamtat Forfriskningar.
Ryssarne pi dessa Oar komma
fran Ochotsk och Kamtschatka
uti Gallioter af 5o Lasters Driigt,
med 5o til 60 mans Besattning. Under sit vistande harstades, som pa-
star 8 ar, updraga de Skeppen pa na-
gon tjenlig, plats. Efter namnde
tids foiiopp blifva de afloste. - Imed-
\\
ii
7k
  ^Unalaschka.    1786. Aug.
Stock, som til den an dan ar forsedd
med inhuggna skiror. Forsta aftonen
tildrog sig en sadan handelse med var
forste Officerare och Faltskaren. Da
de skulle gi tilbaka fran Ryska By en,
Forsvunno de med hast, i det de ned-
' folio gfenom en af dessa opninear och
o x o
patrugade et inlandskt hushall det
mast ovar&ade besok. Bestortningen
var lika stor a bagge sidor. De Infod-
de foro ut fran stallet med all den
skyndsamhet deras fruktan kunde
astadkomma, och lemnade Herrarne i
den farhaga, at det ofredade Husfol-
ket, hvars fridsama lynne man da icke kande, skulle kalla sina grannar
til hamnd af detta oskyldiga inbrott.
« o
Men di de upgatt i fria luften, funno
de, at det fattiga folket, i sin forskrac-
kelse, flyclt til Ryska Byen. Foljande
dagen blef handelsen forklarad, och
husagarne, med eu skank af Tobak,
rikligen godtgjorde for den foregaenda
af ton ens oformodade buller*
i
 Unalaschka.    17S6. Aug*
Sidome af dessa Boninefar aro in«
delade i sofrum, och hudar tjena til
badd. Midt uti rummet tillagas hushal-
lets fod-amnen och atas. Under ganska
Strang kold nyttjas lamp or i s toilet for
ved. SasomjOn icke frambringar nagot
slags trad, sa af forrad af bransle,
sparsamt, och bestir endast af de
trad,   som hanclelsevis med vagorna
' o
drifvas fran fasta lander, Bide Rys-
sarne och de Infodde lefva helt och
Jiillet af iisk, den de doppa i tran;
dock med den skilnad, at de forr«
koka sin mat. Daremot sago vi of-
ta de Infodde ata, eller rattare sluka,
hufvudet af en Torsk eller Helge-
flundra, just som den drags up ur
wattnet, och det med en glupsk for-
nojelse. Vildt Silleri ar den enda
vaxt, som af On frambringas, och
ates sa, som det plackas af marken.
Ehuru Ryssarne si Mug tid haft
Bonjngs-piafser pi dessa Oar, si ser
man dock icke,   at de har i nigon
 Unalaschka*    1786. Aug.       11
del infort den minsta odling. De
hilla intet slags hemdjur, utom lmn-
dar. JEj lieller hade vi tilfalle at un-
dersoka, om denna brist harleder sig
fran ortens olruktbarhet eller fran
deras egen somlosherll De gora sig
endast rakning pa Hafvet och Flo-
derna, som i stor ymnighet gifva dem
fdrtrafTlig iisk, och, om man skall do-
ma si val af Ryssarnes som Oboernes
starka och sunda utseende, si tyc-
kas de icke vara i behof af nagra
mera helsosama och styrkande fod-
amnen.
Invinarne af denna Skargard,
som afven ar kand under namn af
Raf-Oarne, utgora en, ehuru lag-
vaxt, dock stark folkstam, med run-
da fylliga ausigteii, utan alia tecken
til svag stallning. De vanstalla icke
sina ansigten med arr efter skarning
• ' o
och ristning, sisom deras naboer pa
fasta landet. Til lynnet synas de
ock   vara    menlose   och    fridsarne.
 S@8
m
12      Unalaschka.    1786. Aug.
Atminstone ar icke svartsjukan hos
dem radande, emedan de aldrig for-
rada det ringaste inissnoie, nar Fram-
lingar fa det infall at visa deras hu-
strur eller dottrar nagon upmarket amhet.
De enda djur, pa desse Oar, aro
Rafvar, af hvilka somlige fas svarta
och bara et skinn af ganska stort
varde. Under vart vis tan de liars ta-
des, forsokte vi inleda Ryssarne i
handel med oss; men de hollo sina
Palsvaror si* dyra, at vi icke kunde
betala dem. Dartil bidrog afven, at
de nasta ar vantade sig blifva afloste.
Hamnen, dar vi ankrade, ligger 54
gr, 2 min. Nordligt, och 193 gr. aS
min. Oster om Greenvich.
)en 20 Aug. lemnade vi Una-*
|aschka, och besloto folja fasta lan-
det,   til des vi til rygga lagt Struma*
gins-Oarne.
et var oss angelaget
o o
at befrias Iran grannskapet af Ryska
 Wiumagins-Oarna. 178S. Aug. i3
Kybyggen, emedan vi visste at inga
Handelsvaror kunde erhallas, inn0111
den trakt de besokte. H
Den 27 Aug. uptackte vi Shrt-
m a g i 11 s - O a r n a. Ungefar fyra S]o-
mil fran Kusten, motte oss en stor
myckenhet Canoter, af lika byggnads-
art med dem vi sett pi Raf-Oarna.
Vifefunno \ ocksa folket af samm&
driigt och upforande,, som pi sist-
namnde Oar.
Det synes, som skulle Piyssarne,
af nagon politisk orsak, forbjuda
denna Skargards Invinare at nyttja
storre Bitar, an de, som bara en en-
da person. Desse Canoter aro van-
ligt af ungefar 12 fots langd och 20
turns bredd, samt spitsiga at bagge
andar. Midt pi dar mannen sitter,
ar Baten omkring 20 turn djup. Si-
dane Canoter aro liar bruklige alt
if ran Bering s-Sun det, som arskiljer
Asien och  America,  samt hela Ku-
i\
 UMBO
II ill
l4   Shufnagins-Garna* 1786. Aug,
sten utfcre til Cap Edge cumber
Somlige bara vol tie personef, men
de flaste blott en eller tva. Vran-
gerne aro gjorcle af tunna Ceder-
slaar* hopsydde med Hvaliisk-senor.
Til bekladningen nyttjas Hudar af
Skalar och Lam an tiner *). Skortet
af den skinnrack Oboerne bara, ut>
bredes ofver hela Canoten, och hin-
drar den minsta vattendroppa at in-*
tranga.    Med en ira gifver man des-
o • o
Sa Bitar en aldeles forundransvard
fart, och de ga ut i alia vader*
Vi hade redan upnatt den 28
Aug., och likval icke dragit nagort
fordel af var resa. Men sasom vi nu
til iygga lagt alia Ryska Nybyggen,
hoppades vi annu innan vintren, sont
snart forestbd, gora en formanlig han-
del. I sadan afsigt besloto vi upsoka
en Hannij Vaster om Cooks Rivier,
* " ■-    ■ - ■        ■       ■ - ...... r        . ~     ■    .      .
*) Trichechus maiiatus*    Li nil.
mm
 Cooks nivicr.    1^86. Aug.     itr
En opning visade sig pi Kusten, &ch
tycktes tildanas af en O. Vi styrde
darinn, och vantade standigt pihals-
ning af ortens infodingar. Sedan vi
dar seglat 20 sjoimT, I traffade vi eri
Ganot, som kom ifran inre landet
och forde tre man. En af dem, som
hos oss gick om bord, befanns vara;
O '
Ryss. Han var en ganska forstindig
man och underrattade oss* at On kal-
lades Kodiak, at Ryska Besattningar
af tre Gallioter dar vistades i sina
iirender, och at en annan O, af sam-
tna namn, fanns jamte Kustert.
Detta mote var icke angenamt
och nedslog vart hopp at erhalla na-
gon handel emellan Shumagins-
Oarna och Cooks Rivier. Vi seg^
lade darfore til Cap Douglas, som
titgor ena spitsen vid denna Flod*
Si snart vi dar ankrat, kommo flera
Canoter med nagdens Invanare, som
salde tva eller tre Utterskinn, hvart-
dera for ungefar en mark oarbetadfe
-^
 t6    Cooks Bivier.    1786. Aug.
' o
Jarn. De tycktes hjerteligen fagna
sig at var narvaro, och erbodo oss
til skanks alt hvad de hade i sina
bitar. Sisom de aldeles vagrade at
emottaga Tobak, sloto vi, at de icke
drifvit nigon handel med Piyssarne;
men da de tillika immerfort ropade:
English, English, var klart, at
virt Skepp icke var det forsta, som
dar visat sig.       Vi  fingo  sedan ve-
o o
Ja, at Capitain erne Portlock och
Dixon varit dar fore oss. Canoterne
lemnade oss snart,   och begafvo   sig
' o o
tipfore strommen at skafFa flera skinn*
Foljande dagen ankommo tva stora
bitar, hvardera med 18 man, hvilka
befunnos vara Ryssar, som gjort en
han dels-res a til C o o k s R i vi e r. Hvar-
je Bat forde et faltstycke af metall och
et eld-gevar for hvar och en af be-
sattniiigen. De hade nu lemnat sin
sommarplats, som ar en lag O i
namnde Rivier, och begifvo sig til
sina vinter-qvarter pi Kodiak.
 PrhisTVilhehnsSund. ij86. Sept. ij
Vi hade redan den 20 Sept.,
och vaderleken borjade blifva sa
hogst  stormig,   at  vi  besloto  lemna
O O '
Cooks Rivier, och fortsatte kosan
til  Prins Wil'helms   Sund,  for  at
id var an-
dar tilbringa vintern.
O '
konist til Snug Corner Cove i
namnde Sund, var vadret ganska
haftigt, och ingen af de Infodde visa-
de sig dar, under tre dagars tid.
Vi sloto daraf, at de Infodde lem-
nat Kusten och flyttat til blidare
luftstrek. Under vara vandringar pa
Kusten, sago vi nigra trad nyss
huggna med Jarnyxa, samt et qvar-
lemnadt Bamburor. Vi ofvertygades
daraf, at nigot Fartyg nyhgen besokt
denna orten, och sasom vi har ut-
satt mote med Hafsuttern, si an-
sago vi troligt, at detta Fartyg liar
lagt til och redan itergitt til China.
Var   stallning   var   bekymrande.
Efter alt utseende funnos inge Invi-
'J
A
• *■
1-*
 2 8 Prins TVilhelms Sund. 1786. Oct.
nare i nagden,   si at, om vi beslote
dar tilbringa vintern, in ret hopp gals
tffm o ' xx    o
at erhalla  nodiga Forfriskningar.    A
o o
andra sidan hade den svara vaxler-
leken redan inbrutit med bestandiga
stormkast, sno och slask. Om vi
lemnade denna vik, voro vi hogst
ovisse, 'hum  vida  nagot  annat  lien-
' O i
ligt stalle kunde traffas. I sldant
fall  skulle   vi latt nodgas   at   ga   til
o o
Sandvichs-Oarna.    Sedermera ag-
de vi icke hopp,   det vare  Sjomaii,
fran denna angenama Skargard, skulle
Tata sig formas at a tergi til Americas
o o
odsliga Kuster. Nit for Skeppets Red-
dare ve/kade siledes hos oss det beslur,
at, i Prins Wilhelms Sund, taga et,
ehuru g:anska vadligt vinter-lager.
Den 4 Oct. infunno sig atskillige Canoter med Infodda, som upforde sig
ganska fridsamt och vanligt. De be-
rattade, at et tvamastadt Skepp, nigra dagar fore var ankomst, afseglat,
 Prins Wilhelms Sund. i786. Oct.  19
och vi hade skal at tro detta Skepp
vara Hafs utter 11. De pekade pi
sina Mr, och gafvo darmed tilkanna,
at de agde et ymnigt forrid af Hafs-
utterskinn; lofvade ock anskaffa an-
nu flera, om vi ville hos dem tilbringa vin tern.
Sedan vi hade den tilfridsstal-
lelse at iinna Sundet bebodt, fatta-
des endast en god hamn, for at vi-
dare stadga vart beslut at dar vin-
tra. Vi funno en sadan, och lade
dar, den 7, vart Skepp for ankan
Folk sattes i land at bygga et hus,
dar vire Smeder kunde arbeta, och
hvarest vi til afventyrs behofde in-
flytta en del af vira saker.
De  Infodde   gjorde  oss   dagliga
besok, och aflade otroliga prof af
sin skicklighet at stjala. Ofta sago
vi dem forsoka at af Fartyg och Bitar med tanderne utdraga de spikar,
hvilkas hufvud icke voro tatt in-
drifne.    .
i\
 m
So Prins Wilhelms Sund. 1786. Oct.
Annu midt i October hade vi
giort ringa handel. De Infodde sam-
lades ocksa i storre antal och bor-
jade blifva sa orolige, at vi voro rad-
ville om det vi emot dem borde fo-
retaga.  Mensklighet och klokhet ala-
O O
de oss at moiligast iindvika valdsama
aiiedel; men vart folk nodgades gan-
ska ofta pa Kusten leinna sit arbete,
och draga sig 0111 Lord, emedan de
Infodde nedkoinnio fran skogarne och
forsokte borttaga de redskaper som
brukades vid byggnaden. Sasom de
arbetande icke voro pi langre af-
iStand fran Skeppet, an at vi latt kunde tala med dem, si tillats dem icke, at med sig taga skiut-gevar, om
' O . O J O 7
ej under en palitlig Officerares styr-
sel, pi det intet missbruk matte ske
af sadane vapen. Vi hade ock fun-
nit, at et enda Mousquett-pkott fran
Skeppet, forjagade de Infodda skynd-
samt och sakert.
 Prins l^Tilhelms Sund. 1786. Oct. 21
Den 25 sago vi et storre antal
Indianer nalkas, an vi forut markt.
Vi kaflfe.de strax vara arbetare om
bord; men sasom de icke skyndsamt
7 4/
horsamade denna befallning, land-
stego de Infodde vid sta.Het, dar vart
folk arbetade. I sanima ognablick
fdrenade sig med dem et annat parti
frin skogen.   Sasom de Infodde land-
o,
stigit tvart emot alia vira tecken och
o
i  trots   af  virt   uttryckliga   forbiid,
JO '
riktades emot dem tvanne Canoner.
Detta gjorde sin pasyftade verkan,
just da Indianerne som bast sokte
bemagtiga sig vara arbetares yxor.
Ty di de sigo vara ansralter, ropade
de pa vanligt satt: Laule*, Laule
(Van! Van!) och utstrackte sina ar-
mar til tecken af sitt fredsama tan-
kesatt.
Sedan vire arbetare gatt om
bord, trodde vi oss bora skingra de
7 o
Infodde, som samlat sig til ganska
stort antal, samt visa  dem vara va-
♦1
%
l\
'1
 S2- Prins WilhelmsSund. 1786. Oct.
1  1
Br
iff
il I.
pens ofverlagsenliet. Vi antande dar-
fore en tolfpmidiiig med druf-hagel,
hyilkas verkan pi vatten-ytan forsatte
de Infodde i sidan forskrackelse, at
half ten af dem hufvudstupa kastade
sig utur sina Batar. Darefter lossa-
des fran stranden en trepunding med
X O
kula,  som til ansenligt afstind stud-
' o
sade utit hafs-ytan, sa at de Infodde
forvissades, det vi kunde styra vira
skott sa langt och h var tat vi onskade.-
Under det de i sin  hapenhet ofver-,
lade  om  det,  som  borde foretagas,
' O '
lato vi forsti, at vi icke arnade ska-
da dem, si vida de upforde sig frid-
7 X O
saint och hofligt; tvartom ville vi af
dem tilhandla oss skinn emot de va-
ror vi mecloragt. uarpa visaae vi aem
«J X
dern
dessa  varor.       Efter fornyade   glad-
o
jerop afkladde sig strax alle de Indian er, som buro pals-rackar, och vi
tilbytte oss af dem 60 vackra Hafs-
uttrar emot skaligt vederlag af stora
spikar.      At   vidare   forbinda   dem?
u
mm
m*P>
 Prins Wilhelms&und. J786. Oc£.
u
blefvo de fornamste desstitom ihug-
komne med skanker af glas-perlor,
och man lofvade si fort, som moj-
ligt vore,   anskaffa flera skinn.
Detta forsok var helt visst et of-
verlagdt anfall, emedan Sundets Indian er aldrig gi pa krigstag emot sina
landsman i dessa stora Batar, dem de
endast nyttia* at,  vid  fiendtliga an-
J       )      7 / o
fall, bringa sina qvinnor, ilderstegna
och barn i sakerhet. Nu brukade
de dem, for at i land satta et stort
antal pi en gang, och darigenom sa
X O        O ' o
mycket sakrare hindra vara arbetare
at iterga om bord. Ehuru detta an-
slag misslyckades , halcle vi dock in-
gen anledning at formoda, det de
skulle afhilla sig fran stold af Jam,
sa snart minsta tilfalle gafs at fore-
taga detta yrke med framgang.
Var belagenhet nodgade oss si-
ledes at afsta fran xlet begynta arbe-
tet pa stranden. Daremot bor-
jade   vi   tacka  Skeppet med  sparr-
«
1
 24 Prins Wilhelms Sund. 1786. Oct.
lag och beklada det pa alia sidor,
hvilket vi ock verkstalde ifrin Caju-
tan til nagot mer an halften af. vart
Fartyg. Men pa stranden blef snon
snart, af de tata fallen, si djup, at
vi icke kunde fullborda detta arbete.
Vi route sedan mycken oliigenhet af
«/ o    -
detta hinder, emedan den tackta de-
len af Skeppet var en tjenlig spatser-
plats,    och   betackningen   dessutom
idrog at af Iialla kolden fran dack'et.
en hade ock i nodfall varit en god
forskansning, om de Vilde skulle fitt
O '
det infall at an grip a oss, fivilket latt
kunnat verkstallas, emedan vi lago
pa alia sidor infrusne. I sadant fall
agde vi likviil^et sakert forsvar i vara
Can oner
Den Si' October, foil Thermo-
metern til 32 gr. eller fryspunkten.
Morgon och afton fanns kylan gan-
«ka skarp. Til den tiden hade vi
fingat laxar i ymnighet.     N Men nu
 Prins JVilhehnsSiind. 178G. Oct.^ 25
fuiino vi, at desse fiskar ofvergifvit
de smi floderna. I en dam emellan
tvi klippor, erhollo vi, med tvanne
not-dragter,  sa manga vi kunde in-
O 7 O
salta for vintern. Til vart dagliga
behof utsandes hvarje morgon tva
man, som, efter tvi timmar, iter-
bragte si manga laxar de orkade bara*
Sasom rannilen, i hvilken desse fiskar
upstego, endast var en fot djup, si
behof des ingen vidare itgard,  an at
O O 1
blott sla dem ofver hufvudet med en
klubba. Detta var, utom nyttan for
vart bord, et nojsamt tidsfordrif for
vir besattning. Men denne tilgang
boriade nu uphora. Ander och vill-
gass, som hittils gifvit oss et sta.11-
digt forrad, begynte afven samlas i
skackar och draga sig it so der. Dess-
O O
utom hade de Infodde da och da
bragt til oss nagra Bergfar*), cle en-
de land-djur vi sago hos dem,  sa at
*) Forjnodliger;; Capra Ammon,Limv
"—^—
 II
26 Prins Wilhelms Sund. ijSG'.JVov.
vi afven giort oss nagon rakning pa
' C77 o ox
detta villbrad for vintern. Daremot
var, den 5 November, icke en enda
hafsfogel mera synlig,  och den femlV
o <y        o * ■ * ji
fot djupa snon, som var los och torr,
giorde all jagt til lands   omojlig.   Fi-
sken gick til hafs och  vikarne bela-„
des med is.      De hiskligt hoga ber-
o o
gen, som omgafvo oss pa alia sidor,
voro nu snokladde ned til vatten-
ytan. Be Infodde lefde endast af
hvalfisk-kott och trail, hvilka lifs-
tnedel de tilredt for vintern. Ifran
den 2 Nov. var is en emellan Skep-
pet och Kusten sa stark, at besatt-
ningen kunde lop a pa skridskor, hvil-
hen kropps-rorelse gaf et nojsamt
tidsfordrif och bidrog til halsan.
Under hela Nov. och Dec. be-
funno vi oss alia ganska val. De Infodde upfdrde sig afven fredsamt och
vanligt, ehuru de icke kunde afiagga
b1"?
:>o
sin bojelse at stjala, si at vi standigt
 Prins Willielms Sund. ijS6. Dec. 27
nodgades se dem pa fingrarna. Storre
delen af Dec. holl sig Thermometern
vid 20 grader. Vi hade da, vid mid-
dagen, blott et svagt och glimmande
ljus. Middags-solen var endast 6 gr.
hog, och' bortskymdes af de soder
om oss belagna berg. Vi saknade
saledes bade solens angenama ljus
och des lifgifvande varma. Hiskliga
berg bortskymde storsta delen a£
liimlahvalfvet och kastade ofver oss,
afven vid middags-stunden, en rnid-
O '
natts-skugga. Landet var otilgangligt
i anseende til den djupa snon, sa at
vi stangdes frin alia andra tidsfor-
drif, an de vi kunde njuta inom oss
sjelfva, och fran alt annat understod,
an det vi hade oin bord, Detta var
dock endast forsta uptradet af vira
vederm,odor.
Nyaret ingick med okad kold,
som itfoljdes af svira snofall. Vara
dack kunde nu icke afvarja de hir-
*»j
i\
 2,8 Prins TVilkelms Sund. 1787. Jan
7^7
ft> :
v
w
fr.
ft
da natt-frosterna. Innantil beklad-
des de med et turns rim - frost \
som aldeles liknade sno, ehuru tre
eldar standigt underhollos tjugu tim-
O j     o
mar af dygnet, si at, nar de forst
uptandes, dacken floto af vatten.
Stundom lato vi el den brinna natt
och dag; men roken var darvid sa
odraglig, at folket, som di boriade
insjukna, darifran harledde denna
olycka. Midt uti Jan. hade vi tolf
sangliggande af skorbjugg, hvilkas
antal, emot manadens slut, okades
til tjugutre. Fvra dodde och var
Faltskar var xuistan utan hopp. For-
ste OfEcerareu, hvilken fann sit brost
angripet, pa et satt, som plagar fore-
bida snar och olycklig urging, fral-
ste sig darmed, at han bestandigt
tuggade unga skott af Ceder, och.
nedsvaljde saften. Men sasom detta
medel var ganska osmakligt, kunde
fi sjuke formas at daraf betjena sig*
 Prins }Vilhelms Sund. 1787. Feb**. 29
Emot slutet af Febr., hade Skor-
iuggeii sa. tiltagit, at tretio personer
)      oQ- • O       ' X
af besattningen icke mera kunde lem-
na sina hangmattor. Fyra af dem om-
kommo. Dar j unite voro vira forrad
di redan si medtagna, at, om aim
nagre skulle tilfrisknat, inga tjenliga.
lifsmedel funnos, med hvilka helsan
kunde fullkomligt aterstaHas. Desse
bedroflige omstandigheter giordes an-
•   o o 07 ■
nu mera kanbare genom besattnin-
gens nedslagna sinnen. Man var i
allmanhet si intagen af misstrostan,
at de minsta tecken af Skorbjugg,
ansagos sasom forebud til oundviklig
O O
uiidergang.
1
4
4
V,
m
Under Jan. och Febr. manader
sig Thermometern til storre de-
vid   15 grader,   och   foil   nieon
holl
leu vid
0* <-*•*-«• ^   J w^*- s.^^*. ^l*^
gang til 14.  Denna striinga kold oak
o'
tad, besokte oss de Infodde efter
vanligheten, endast kladde i sina ric-
kar af Hafsutterskinu och skalhudar;
 So Prins Willi elms Sund. 1787. Febr.
I, n
Fr,
oftast af de sistnamnda, med utvand
hirsida. Denne kladnad gaf valderas
kroppar nagot skydd; men fdr ofrigt
gingo de barbenta, utan nagon syn-
bar olagenhet. De tvcktes vara af-
ven  si forlagnc,   soni vi,   0111 fod-
O ' '
amnen, och sisom vi hade flera fat
Hvalfisk-tran, den vi samlat for vara
lampor,   tiggde  och  erhollo de altid
X ' 00
nagon undfagnad af denna for dem
yppiga lackerhet. I deras tanka hiir-
ledde sig den farsot, som ibland oss
tagit ofverhand, fran var forsumligliet
at njuta detta smakliga och helsosama
7 o
amne.
I borjan foil det oss ganska oyan-
tadt,  at de noga   kande  var fori us t
» o
af manskap och stallet dar vi begraf-
vit de afledna. De utmarkte i syn-
nerhet en plats, dar vi, med mycket
arbete, jordat Batsvennen, som, ge-
nom sin skicklighet at blisa Flojt,
vackt deras upmarksamhet och akt-
ning.    Vi trodde forst, at de utspio-
 Priiis Wilhelms Sund. 1787. Febr. 31
nerat detta, for at uppiita vara af-
ledna, emedan vi icke tvifiade, det
de ju voro Cannibaler. Men vi fin-
go sedan veta, at de darom blifvit
underrattade genom utposter, dem
de standigt hollo i nagden, pi det
icke nagon annan stam af de In-
f6dde mitte komma och handla med
oss, utan at til dem lemna nagon
del af vinsten.
Sisom de dagligen besokte oss,
sa trodde vi deras hemvist icke vara
mycket aflagsne ifrin Skeppet, ehuru vi ej kunnat uptacka dem. Men
vi inhamtade nu, at desse Indianer
aro et vandrande folk, som icke ager
nigra fasta bopalar, utan sofver hvar
det kan och nar  det behagar,  samt
O '
afven si mycket vandrar om natten,
som pa dagen. Under natterna up-
tanda de  aldrig   eldar,   emedan de
O 7
frukta at ofverraskas af andra stam-
mar, med hvilka de tyckas Jefva i
standig fiendskap.    Desse maste of-
*
 OB
I>.
ml
32 Prins Wilh elms Sund. 1787! Mars
ver isen komma at angripa dem:  ty
OX ' «/
sasom man Iiiir icke kanner bruket
af sno-skidor, sa kunna, denne irs-
tid,   inga  tag   anstallas   genom  sko-
7 o o o
fill Ll  ij.OLc
Mars manad medforde in gen lin-
dring af var nod. Kolden fortfor at
vara lika Strang.     I borjan foil myc-
O 7 J
ken sno , som okade antaiet af de
sjuka och forvarrade dem, som redan voro angripne. Vi forldrade vir
Faltskar och Styrman. Denne for-
lust, sardeles af den forre, var i var
belagenhet dubbelt kanbar.
Forste Oniceraren fick et nytt
anfall, men tog sin tilflygt til det
model han forut nyttjat med fram-
gang, nemligen kropps-rdrelse och
saften af tuggade Ceder-skott. . Af
dessa gjorde han en decoct, som var
hogst vederviirdig och svar at behal-
la,   ehuru starkt  den  an  utsp^ddes.
Den
;
BOS
 Prins Wilhehns Sund. ij&j.Mars. 35.
30en astadkomxtpkasriiing, intian den
X O '
visade sin helsogifvande ve£kan, och
det ar troligt, at denna rening ba-
aiade vag for den kraft, som sedan
dampade Skorbjuggen.     Nigre flere
X 7     <0<D O
tipmuiitrades at folia hans exempel,
X J 1 '
och iterstaldes darigenomfrinen gan-
ska vidt utseende belagenhet* Men
det ar en sardeles olycka i denna
Siukdom, at man limier det fornani-
sta medlec, nemligen kropps-rorelse*
O XX *
liogst motbiudande,  och darvid ro-
O J '
ner en plagande ingest,
X        O p
Vi voro nu berofvade alt bitraV
de af Lakare* -Sjel-f meddelade jag
de sjuka alt det bitrade, som kunde
bero af den omaste och upmarksa-
Inaste skotseL Min forste Offioerare
och en Sjoman, som aniiu kunde i
denne del bitriida, voro afven opt-
trottlige; likval hade vi den sforgenj
at immerfort se vir besattning min-
skas.    Altfor ofta nodg^des jag ataga
i
i
u
Jrr
3'
 m
34 Prins TV^ilhehns Sund. 1787. Mar$*
mig den bedrofliga modan, at ofver
isen slapa de afiedna til kusten pa
var vedkalke. Ehuru srnartande denna forrattning var, si medforde den
dock nigra ognablicks ledighet fran
pligan, at innombord htira de sjukas
jammer, och gaf mig utrymme at i
stillhet ofverse vir fortviflade stall-
ning. Alia vara s tyrkan de' lifs -111 edel
voro fdrtarda* Vi hade for de sjuka
endast et litet forrad ofrigt af mjof^
jarnte skorpor och ris; men inter sac-
ker eller vin, at styrka deras krafter.
Pi salt kott och flask var ingen brist;
tnen afven om dessa amnen varit tjen-
liga, si skulle man icke kunnat forma de sjuka at njuta dem, emedan
de, for afsky* icke ens fordrogo at
Se sidan foda.    Fisk och Fogel kun-
o
de ej under vintertiden erhallas. En
Korp eUer Hafsmase voro sallsynte lac-
kerheter, och en eller annan Orn,
som faldes, gaf oss et hogtids-mah
Tvanne Getterf som under resan va-
Sm%M
BB9B
 Prins Wilhelms Sund* 1787. April. 3$f
lit vara kamrater, blefvo omsider,
ehuru ogerna, slagtade, och man ko-
O ' O '
kade pa deras kott soppor, for de
sjuka i fjorton dagars  tid.
Vi  hade redan upnatt slutet af
Mars,   utan forandring i vaderleken.
' o
Kolden var lika Strang; men solen,
som si lange varit bortskymd for vara
ogon, och nu vid middags-tiden bor-
O 7 O
jade visa sig ofver bergens toppar,
gaf  oss   nagon forhoppning.     Under
o o x x o
denna manad hade Thermomeiern
inerandels hillit sig vid i5 och 16\
ehuru den  nagon   gang steg   til   17
grader* ^&§|
'
Borian  af April hade starka fro-
7 X
Ster med haftiga vindar. Emot med-
let af manaden kommo starka storm-
kast fran soder. De medbragte ni-
go 11 andring i vadret med haftiga sno-
skurar; men di vinden sprang til
no it,   aterkom   kolden   med   vanlig
 I ; !
I... I .V
56 Prins Wilhelms Sund. 1787. Aprih
Vanlig straiighet. Under sista halfteii
Mgo itamnde vin dar med h varan dra
i sta.11 dig strid, hvilket var oss si
mycket mindre behagligt, som viidret
o .0
darigenom blef tjockt och fuktigt, De
o J o
sjuke forvarrades, nar Sunnan-vin-
darne hade ofverhanden, si at vi^
emot slutet af April, iter forlorade
fyra Europeer ocii tre Lascareiv De,
som nyttiat saften af Cecler-skott, vo-
to nu sa iterstalde, at de kunde pa
dacket emottaga solens korta,  men
O '
valkomria besok. Denna framging
foranliit flera af de siuka at tilgripav
samma medel,  och nagre lito ofver-
tala sig at darmed fortfara. Men i all-
manhet onskade de at aflida i frid,
utan at plagas med motbjudande lake dom.
Emot slutet af manaden steg
Thermometern i middags-solen til 52
gr., men foil 0111 natterne til 27. De
tre siste  dagarne bragte de Infodde
,   o o
oss et litet forrid af sill och sjd-fogel.
v
 Prins Wilhelms Sund. 1787. April. 3?
Jag utdelade sjelf fisken ibland de
sjuka, som emottogo denna niirande
foda med obeskriflig fagnad. De Infodde lipmuntrades tillika, pa alia
snoiliga satt, at vidare forse oss med
>       O 7
sadana fod-amnen.
De bor jade afven trosta oss med
den forsakran, at kolden nu snart
vore forbi.    De hade standigt under-'
o
rattat oss, at sommaren skulle infalla
vid me diet af Maj. Solen bor jade nu
gora en stor bage ofver bergs-toppar-
ID o o 1 i
ne, och middags-tiden var ganska up-
lifvande. Fisk erholls ofta, och vi
begynte hoppas, at de ofrige af be-
eattningen skulle lyckligt blifva rad-
C7 •/ O
dade.     Desse   onistandigheter  gafvo
o o
at de sjuke sadan styrka, at minge
lato bara sig pi dacket, at njuta salens upfriskande varma. Men da de
kommo i fria luften, bfverfollos de
af svimningar. Det ar markvardt, at
mange, som ofver formodan bibe-
hiUit sina  krafter  och aldeles  icke
i&mk
\\
ammmmm
—
 si
38 Prins Wilhelms Sund. ijfy.Maj.
klagade, si lange de lago i sina bud-*
dar, vid minsta rorelse, angrepos af
de faseligaste plagor och tata danin-
gar, sa at man vantade det hvart
ognablick skulle blifva deras sista,
I detta tilstand forblefvo de inemot
en half timme, forran de aterhamta-
de sig.  Samma olagenhet routes, om
O O I
man blottrorde vid deras hangniattor,
-Ti.      O
Den 6 Maj skedde en forun-
dransvard omvaxling af alt, som 6ss
omgaf. De Sjoman, som icke blif-
vit   aldeles   utniarglade,   aterstaldes,
O I r
sasom af et underverk, genom decoct.
'   o
Vi hade nu si mycken hsk vi hunno
fortara, samt til ombyte flera slags
sjo-foglar, som anskaffades af de Infodde. Afve^n hade vi sett fieri skoc-
kar af Ander och Villgass stracka of-
ver Skeppet, fast utom skott-hall,
Den  17 kom et sallskap Infodde, anforde af Shin away,   Hofdin-
 Prins-'Wilh elms Sund. ijSj.Maj. 5g
gen ofver Sundet, med mycken hog-
tidlighet, at Ivckonska oss til som-
marens iterkomst. De underrattade
oss, at de sett tvi Skepp i Hafvet;
en omstandighet den vi med svarig-1
het kunde tro, ehuru den bestyrktes
af fiera. Men den 19 blefvo vi dar-
om forvissade, da tvanne Canoter
kommo och til oss lotsade Herr
Dixon, som, i sallskap med Capitain
Portlock, utgatt fran London at
liandla pa dessa kuster, och nu, ef-
ter erhallen tidning af de Infodda,
lemnat On Montagu, for at upso^
ka oss.
I var belagenhet kunde ingen
gladare handelse intraffa, och vi emot-
togo Herr Dixon med gladje-tarar,
sasom en til var raddning sand
skydds-angel. Jag vill ej heller neka,
det vi af Capitain Portlock erhollo
betydlig hjelp. Men sasom han i sin
Dagbok upgifvit, det han emot oss
utofvat den barmhertige Samaritanens
\.. 1
 m
%o Prins VP^ilhelms Sund. 1787..Maj\
karleks-verk? si bor jag tillika an--
jnarka, at han, under de strangaste
vilkor och stundom med oredligiiet,
yackte oss bistind, saintaf var olyck-
liga belagenhet drog all den fordel
o o
o
^A.
som. stod, 1 nans mugt*
Den r2:te Ma.j kandes middags*
solen ganska verkande, ochSunnan-
infmna
sig, som g]or
o
Di
vin dar bor jade
de luften mild och angenam.    Ther
anometem steg i skuggan til
O OO
inen foil om natten til frys-punkten
och bekladde, mod en tunn is-skor*
pa, hvad dagen up tin at. Hafs-isen,
som omgaf oss, borjade dock lossna
fran stranderna, dar den sdnderbrots
af ebben och floden, som liar stiger*
och faller 18 for. Fartyget begynte
ock svanga for sina ankare, sedan
is en smalt omkring dess sidor. Vare
sjuke tilfrisknade ganska fort, ehuru
tva an ytterligare okade deras antal,
som funno sin graf pi denne forfar*
 Yins WUhehnsSund. xffi.Ma]. 4*
lure kust. Landet var imedlertid
holjdt med sad, och ingen gron vaxt
kunde annu erhallas, utom Cecler-
skott, dem viitren skonat, och hvil-
3s.a voro et * kraftigt medel for hvar
och en, som dfandaktigt jiyttjade dem*
Den 17 &edde en allmann is-
smaltning uti viken; och da vi.sa-
ledes befunno oss i fritt vatten, styrk-
tes vara nedskgna sinnen af hoppet,
at en gang leinia detta for oss sa
rysliga vinterlufcer.
Antalet af de Infodde, hvilka vi
sett i detta Sund, ofverstiger icke
fern eller sex hundrade personer* De
JL
aro et starkt och hardigt folk, til
vaxten nastan resligare an vanlige
Europeer, De aga ingen Stad eller
By, eller standigt hemvist, utan tiga
up ocl ned i Sundet, efter infall eller belof. De anse sig sasom egen-
doms-lerrar ofver hela nagden, och
tillita £ke nagon annan, underlagsea
 Hi
M
43 Prins Wilhelms Sund. 1787, Maj\
stam dar inga, utan at erlagga skatt
for denna frihet. Men da de undan-
trangas  af nagon maetigare Nation,
o O   , e     O. /
hvilket ock stundom lander, begifva
de   sig til   vissa   klippor,    dit  ingen
O XX / o
kan upstiga utan tilljelp af stege,
den de afven updraga, sedan de, pi
samnia stalle, satt sin*, latta Canoter
i sakerhet,
De hafva en Konnng, vid namn
O '
hi no way.       Han   Tar   en   ganska
Uderstegen    man    och    nara   blind.
ar nan, den foremen de Iiosten,
forsta gingen besokt3 oss, forde han
med sig tre qvinnor, dem -han utgaf
for sina Hustrur, och hvilka fbljakt-
ligen af oss bemottes med tjlborlig
upmarksamliet, i det vi skankte dem
allehanda saker, som synte* mast
falla dem i smaken. Men ce ville
icke  med nagon af oss  inlati sig i
o o
den mast aflagsna bekantskap Dessa, samt tre eller fyra andra voro
de encla qvinnor vi sago blanl detta
 Prins Wilhelms Sund. ijSj.Maj. 45
folk. Vi istundade hogligen at hos
oss behalla nagon af ortens ynglin-
gar, pa det vi matte inhamta under-
rattelser om de Infoddes  sprik och
lefnads-satt: men detta forslag vagra-
' o o
des bestandigt,  ehuru vi erbodo,  at
O     7 '
afven it dem lemna en man af vira.
Konungen sjelf tvekade altid at hos
oss ga om bord, fastiin en af vara
Batsman, under besdket , standigt
forblef til gisslan uti hans Canot.
**.
I Oct, 1786 forde Konungen til
/ o
oss en  ung flicka och utbod henne
til salu. Hon koptes strax for en
yxa och nagra glas-parlor. I borjan
forestalde vi oss, at lion var en af
hans egna Hustrur; men hon lat oss
snart forsti, at hon var en fange, ta-
' O     '
gen tillika med et parti af liennes
stam, som blifvit nedgjordt och up-
atet, enligt ortens sed at handtera
alia fangar, som goras i krig. Hon
hade ensam   blifvit skonad,   for  at
 r»s*,
44 Prins WilhehnsSund. ij^j.Map
iipvakta Konungens Hustrur, hvilka
jiu, kanske af svartsjuka, ledsnat vid
Iiennes tjenst. Vi behollo henne hos
oss inemoi> fyra manader, under
hvilka hon tycktes vara ganska nogd
ined sin belagenhet. Hon hade un-
derrattat oss, det hon horde til en
sodligare Nation, och var foresats
var , at, foljande soramar, besoka
den kusten, i hopp at tilhandla oss
palsverk, di vi afven arnat iterstalla
henne til sit folk. Men de olyckor?
som ofvergingo oss, tillato icke detta
O        O '
forslag verkstallas. Hon beskref altid
Sundets Invinare sasom de vildaste
pa hela denna kusten, och uprepade
immerfort, det endast fruktan for vara Canoner hindrat dem at mdrda.
och upata oss.
Under den haftige kolden i Jan.
och Febr. besokte oss nagre stam-
Siiar, som lefde i granskap med henries folk. Med dem 4sande hon bud
tilfsina   landsman,   och  anmodada
 Prins Wilhelms Sund. ijB'j.Maf. 45
dem at besoka oss. At an vidare
tipmuntra dem til en sadan resa, bi-*
x i
fogade vi en  skank af parlor*    Vid
O X
den tid lion formodade, infunno sig
ock nigre  af dem uti tre Canoter.
o *
och medforde et litet forrid af skinn,
Hon bad enstandigt om tilstand at
afresa med dem; men sasom vi, nast-
foli an de sommar, hoppades drag a naj
7 "XX *u
gon for del af de uplysningar hon kun-*
O X     J ■
de meddela oss, sa bifoUs icke hen
ries    as tun dan.     En
• i
t&it
uertict,   under
det mit folk en dag it frukost, fann
o
'J
hon utvag, at gi i en af sina lands-
O ' o
mans Canoter, och vi sacro henne ic-
7 o
ke mera. Vid den tiden, hade Skor-
biuggen hos oss annu icke stigit til
den forfarliga hogd,  som den seder-
O O        7
mera upnidde. Icke desto mindre
gaf hon tilkanna, at samma sjukdom
var gangse ibland hennes landsman,
och at de, sa. snart tecken til det
onda boriade visa sig, flyttade til
sodligare  orter,   hvarest luft-strekeE
%
 hi
111
46 Prins I'Vilhehns Sund. ijSj.Afaf*
var mildare och nsk i vmnighet er-
holls, hvilke forenade fordelar altid
bidfogo til helsans iterstallande.
o
Sundets Invinare af bagge ko-
nen bara korta liar, men af samma
langd   fram   och  bak.     Saledes   aro
o
ansigten 1 alimanhet  betackte
o
deras     nnQicrt-pn   i    flllmanl
af hirer,    och   de  nodgas imrnerfort
' o
atskilja det, for at fi fri utsigt. Man--
nerne hafva uti undra lappen, emellan des utstiende del och liakan, en
skuren opning, si at de tyckas aga
tvi munnar* Pa samma stalle set*
man hos gossarne tre eller fvra hal,
som til afventyrs skola utmarka deras kon. O vin noma bara afven si-
dana hal, i hvilka de fasta stycken
af Snackskal, som likna tiinder.
Pa bagge  konen ar nasans mel-
iunbrusk genomharad.    I denna op-
o r
ning   bara   de   vanligt   en   stor   fia-
O O 7
der, eller et stycke af bark. De
aldre manspersoner hafva   skagg   pa
X DO     I
ofre   lappen   och   emot  hak-spitse
o
n
m
 Prim WilhelmsSund. 178j.Ma/\ 47
hvilket om vintern vanligt ar upfyldt
af is-sticklar. De yngre daremot sy-
nas uprycka skagget med roten. I
.©frigt aro kinnbenen utstaende, an-
sigtet rundt och flatt, ogonen sina
och svarta, hiret yfvigt, upsynen
vild och oronen fulla af Ml, fran
livilka et slags prydnader nedhanga
af ben eller snackskal. Hals och an-
sigte bestrykas med rodt smink, som
forvandlas til svart, nar man sorjer
afledna. 1 starlet for puder nytjas
fogeldun. Hela kladnaden ar en en-
da rick, gjord af Hafsutter-skinn,
hvilken hanger ned til knaet och lem-
liar  benen  blotta.    Men   den   driigt*
O    '
som nytjas uti Canoterna, ar af Hval-
fisk-tarmar, och si gjord, at den ej
allenast tjicker hufvudet, utan ock,
ined sina linga skort, tjenar at df-
yerholja opningen, i hvilken man
sitter. Den hindrar saledes vattnet
at intranga i b^ten, samt hiller tillika
kroppen varm och torr,   Denna man-
-
i
I
1 r
 I'
ii Prins Withelms Sund. tn^n.Mai*
tel kan afven anses for de Infoddes
hufvuddragt, emedan de tilbringa sin
masta tid uti Canoterna.
Pi denna kusten finnas alia der
slag af Fum och Ceder* som viixa
pa motsvarande stranden af America*
Dar tr alias afven Serpent aria och
Gingseng. Af clenne sistnamnde fo-
ra   de   infodde   standigt  med sig et
o o
litet forrad til lakedom; dock kunde
vi icke daraf erhiila nagon mycken-
liet. Skogarne aro tjocke och sprid-
de ungefar ofver tvi tredjedelar af
bergens sluttning,  hvilka forlora  si&
O O ' <. J
i ofaiitliga massor af nakna klippor*
O Jl X
Svarta Cedren (lhe black Pine), som
v
M
bar   vaxer   i   stor   ymnighet,   gifver
«/ 7        O
o
if]-
arr-virke.    Vi sago ock, nar
o
ov^" wi-
vi inlupo i Sundet, nigra buskar me
X 7 O
svarta bar, men  icke  iiagon   annan
frukt eller vaxt*    De hoglandare plat-
O X
ser voro ock di (i Sept.) redan holj-
de af snd, och de lugre utgjorde et
fullkomligt
 Prins
uiiehnsSund. 175'
aj. 49
fullkomligt karr,iaf den smiiltande
snon,   som riedfl5t fran bergen.
De ende djur vi- har sago, voro
Bjornar, RaLfvar, Mardar, Berg-
fir och Hermeliner. Af de sistnamnde falde vi tvi par, som horde
til en sarskild art frin de vanliga.
Under den arstiden fanns hiir en
stor mvckenhet Villgass, med ming-
J O 5 O
faldiga andra vatten-foglar. Af skogs-
foglar riiarkte vi endast Korpar och
Oman
Jam virrderades hogst af de Infodde, som tillika gifvo foretrade ett
7 o
sadana stycken,   hvilka hade nagon
skapnad  af et  spjut.      Gro'na   g
tas<
parlor efterfragades afven, samt stun-
dom roda och bla. Man var dar-
jamte mycket angelagen at bekornrna
vira ylle-rickar och andra aflagda
klader, som tilhorde besattningen.
' o
De Infodde lefva hufvudsakligen
af ilsk,   men  gifva  Hvalfisk - kottet
»I       it- 1' 41
 WW-
H ifife i
9 mfmm-
I
W"
5o Prins WilhelmsSund. 1787. Maj.
foretrade.    Och sasom tranen, i deras   smak,   utgor   fornamsta  lacker-
' o
heten,   si  satta  de  naturligtvis hog-
7 CO
sta vardet pa de hsk-arrer, som aro
mast tranfulle. Sallan tilreda de sina fiskar; men di det nagon gang
sker, uptander man eld med gnid-
ning af tvi torra Geder-pinnar; stellar uphettas och laggas, tillika med
fisken , i et slags korgar, som halla
vatten. Pi sadant satt forrattas kok-
iiingen; dock gor man, sig sallan si
mycken moda ined sina fod-amneu.
Vi sago dem icke ens, under stran-
gaste kolden, vidtaga sidane anstal-
ter, hvilket likval torde harleda sig
frin sarskilde omstandigheter, som
den irstiden gjorde deras koks-for-
rattningar mera besvarliga.
De   aro   visserligen    et   ganska
vildt   folk,   och   otroligt   karislolose
7 o
for alia kropps - smartoiv Vi sago
daraf et ganska besynnerligt prof.
Under vintern hade* bland andre af-
 Prins Wilhehns Sund* 1787. Maj. 51
skraden, en hop sonderslagne Boiiteil-
' X o
ler bhfvit kastade ofver bord pi isen.
En af de Infodde, som genomsokte
dem, i tanka at dar finna nigot dug-
ligt, skar sin fot ganska ilia.    Di vi
O    ' O"
sago bloden stromma, palade vi et
forband, och liito forsti, at detta var
det medel vi sjelfve brukade vid si-
dana fall. Men han och de ofrige
skamtade darofver, och uptogo glas-
bitar, med hvilka de, pi det mast
besynnerliga satt, sonderskuro arrnar
och ben, samt underrattade oss, at
intet dylikt kunde skada dem.
Sidant ar, til lynne och seder,
det folk, innom hvars omride vi til-
bragte en sa bedroflig vinter.     Det
o o
var oss siledes en outsagelig* gladje,
at, den 21 Juni, lemiia den viken vi
innehaft. Foljande afton gingo vi
til Hafs. Sedan jag haft den olyc-
kan at forlora tjugotre personer, ut-
gjordes nu hela var besattning af 24
man,  Officerare och de tvi Sjoman
-
a
i
 •
If-
^
52
A
merica.
1787.
7U /'
jag erholl af Capitain Portlock, info eraknade. Ehuru nagre annu ej full-
komligt iterfatt sina krafter, sa voro
O 7
dock alle uplifvade af munterhet.
Vi motte snart sodliga vindar^
som medforde stark mist, hvilken
var ganska olaglig for nersoner i var
o O     O X
stallning.    Vi an sago darfore tienligt
0 0 JO
at hilla oss nara kusten. Pi tio
dygn upnidde vi endast den Sjide
graden. Folket x som pi dacket icke
kunde fredas fran vara, bor jade kla-
ga ofver pligor i sina kniin, hvilka
ssl upsvaHde at Here nodgades intaga
x o o
san^en.       Vi   besloto   darfore   soka
land,   som lag  pi blotta 4o sjomils
•
afstind. Snart motte oss et ansen-
ligt antal Canoter af helt annat byg-
nads-satt, an de vi sedt uti Sundet,
J3e voro gjorde af et enda helt trad;
ofta frin 5o til 60 fot linge, men
endast af tradets bredd. Af alle va-
relser i mennisko-skapnad hafve vi
aldrig sedt nagra mera besynnerliga
 i
America.    1787. , 53
• _   ■ »
och vanskapliga, an denna kustens
qvinnor. De hade, afven som mari-
nerne i Prins Wilhelms Sund, en
bpning i underlappen, men mycket
vidare, emedan den gick en god
turn langre at kindbenet pa bagge
sidor.      I denna  opning buro de et
X O
stycke tra, af minst sin turns om-
krets, til skapnaden agg-rundt, och
en half turn tjockt, med en skara i
kanten, som holl traet fast, sedan
det var inpassadt uti detta undre
munnhilet. Denna obegripliga til-
staUning uttarijar lapparna fran tan-
derna, och gifver det hiskligaste ut-
seende, nigot menniskjo-ansigte kan
antaga. Detta folk tycktes kanna
Sundets Invinare, nar vi beskrefvo
dem, sisom forsedde med tva mun-
nar. Biigge folkslagens sprik tycktes afven aga nagon inbordes slagt-
skap; men denna stam var mycket
talrikare. Ingen Sjofarande liar for-
ut sedt detta folk, och vi hade,ar-
 JlSk
• •■
54 Sandvichs-Oarna.    1787. Aug.
nat dar tilbringa nagra dagar.    Men
o o o
natten gaf oss gynnande vind. Denna del af kusten ligger pi 56 gr. 58
atnin. N. L. samt 20 gr. 5 secunder
O. om Greenwich.
Med nordlig vind och klart va-
der fortsatte vi var segling til O wahie.
o      o
Om var resa icke gatt sa. lyckligt och
O •/ o
fort, hade vi haft foga hopp, at vart
sa ilia medfarna Skepp, nigonsin sko-
lat upni Sandvichs-Oarna. Folj-
der af Skorbjuggen fortforo, si at
vi annu forlorade en af besattningen,
O 7
innan vi hunno fram til detta halso-
sama luftstrek, hvars vastan-vindar
med skal kunna sagas hafva til oss
burit halsan pi sina vingar; ty efter
tio dygn, raknade fran var ankomst
til denna Skargird, uphorde all
klagan.
Vi drojde dar en minad, under
hvilken tid Oboarne tycktes icke
iinna nigot hogre noje, an det, at
visa oss vanskap och gastfrihet.    De
 Sandvichs-Oarna.
1787. Aug. 55
emottogo oss med gladje, och sago
var afresa med tarar. Bland de manga, som trangde sig fram, mecl out-
sajlig langtan at folja oss til England,
emottogs endast Tianna, en Hof-
ding pi Atuj, och Broder til Ons
hogste Styresman. Detta val idrog
honom alia hans landsmans afund.
Om* denne alskansvarde man, far jag
meddela vidare underrattelse, i min
Dagbok ofver nastfoljande resa.
Den 2 Sept. togo vi afsked af
Sandvichs - Ob oarne, hos hvilka
vi tro oss hafva leninat formanliga
intryck af virt upforande, afven som
vi sjelfve voro intagne af erkansla
for den adelmodiga vanskap och de
tjenster de bevisat oss. Efter en ganska lycklig resa kommo vi , den 2
October, til Typa, en Hamn nara
Macao.     f|P
Knapt hade vi dar /fallt ankar,
forr an tecken visade sig til en haf-
m
*
ri
 56       China.    1787. October.
B'lftJ
tig storm, den vart bristfalliga Skepp
icke var i belagenhet at utharda. Vi
blefvo tillika mycket orolige vid asy-
nen af tva Franska Fregatter, f dem
vi sago Iiggan.de for ankar pi en mils
afstind. Okunnige om Politiska stall-
ningen 1 Europa, kunde vi icke gora
oss nagon fdrmanlig gissning om deras arende pa et sa ovanligt farvatten.
Nar vi  saledes   flngo  se   manskap  i
O 1
Batar sattas ut fran dem, forestalde
vi oss naturligtvis det varsta. Vi
gjorde oss inlet hopp om forsvar i
denna iieutrala Hamn, utan vantade,
M omsider en olycklig fingenskap
nu skulle sluta vara vedermodor.
Men vi erf ore sedermera, at desse
Batar utsandes til at, pi et Spanskt
Kopmans-Skepp, upsoka nagra for-
rymda Sjoman. ■—j Men sasom vi
tycktes vara bestamde at intil sista
stunden forfoljas af mofgingar, si
voro vi knapt befriade fran denna
fruktan, di vi uti Elementerna fingo
EBB9B
 China.    1787. October.        5y
en ny fiende. Stormen blef sa haf-
tig, at den ena Frar^ska Fregatten
med jrioda kunde liggga fast for
fern ankare. Var belagenhet, ined
det enda ankare vi hade ofrigt, ar
dja latt at utrakna. Oss aterstod si-
ledes biott at styra pa stranden och
diirmed  soka vir   raddninsr.     Detta
o
blef afven lyckligt verkstaldt genom
bitra.de af Franske Capitainen, hans
Officerare och Sjornan.
Med   storsta   kansla   af  saknad
maste iag tillagga, det inge tidiiingar
7    o OO    7 o o
inlupit omrx Herr Tipping, hvilken
siledes, med Skepp och folk, for-
modligen funnit sin undergang i Haf-
vets vagor.
-I
 » m
X.W   MI"
f.i
J *•■ ■■
HP
III
il
»■;!...'
b
fi 1§P
■L >'
i    -SH
*$
Br . ,{< i   i
mm
Capitain
T7
m
ARES's
SEDNARE   RESA
TIL
Americas Nordvastra Kus't.
\r   1788 i Januario,   inkoptes  och
/ 7 A /
utrastades tvanne Skepp for denna
Resa; Felix af 23o, och Iphige-
nia af 200 Lasters dragt. De voro
i alia afseenden utraknade for anda-
milet, kopparbeslagne,  gode seglare
7 JPX O '      O O
och tillika. af nog stark byggnad, at
utliarda de haftiga storm ar, som un-
O '
der vintertiden rada i det Stora Haf-
vets nordliga delar. Arskillige hinder gjorde, at de icke, forr an den
20 Jan. voro fardige til afresan.
Besattningen pi bagge Skeppen
bestod af Europeer och Chineser.
Desse sistnamnde, til antalet mindre,
antogos pi forsok. Chineserne an-
ses for et raskt, skickligt och handigt
■
 yrina.    1788. Jan.
59
folk. De lefva af ris och fisk. De
atriojas afven med smarre Hyror. Si-
ledes var det et slags hushallning at
O O
anvanda deras tjenst. Vi hade ock,
under hela resan, skal at vara nojde
med deras upforande. Om nagon
handels- plats skulle blifva anlagd pa
Americanska kusten, vore et Chine-
siskt Nybygge dar af marklig forclel.
Herr Douglas, som val kande
Americas kust, antog befalet ofver
Iphigenia, och jag ofver Felix.
Langt Here- Chineser an vi kunde mottaga, anhollo om tjenst, odbt
de, som icke blefvo forhyrde, visade
derofver det tydligaste missnoje. Vi
titvalde endast femtio, som til storre
delen voro Handtverkare af flera slag y
jamte nigra fi Sjoman, hvilke forut
gjort tjenst pi Chinas Jonker.
Vi to go afven alia mojliga' matt
emot Skorbjuggen, som borde fruk-
tas under en sa beskaffad resa, och
for Sjoman ar et si forfarligt plago-
' M
m
	
 IP
m,w
I
60
China.    1788* Jan.
ris.     Siledes inskepnade vi  en stor
X X
myckenhet Meias.se, The, Sicker,
och hvad vi for ofrigt trodde bora
forekomma, eller ock lindra denna*
siukdom.    Bagge Fartygen voro fore-
7 00 J o
sedde med vatten, for niira fern mi-
nader, beraknadt til en Gallon pa
man om dagen, emedan rik tilging
daraf utgdr  et ibland  de kraftigaste
o o
medel at afboja detta onda. Varma
kliider af alia slag anskaffades si for
Europeer som Chineser.    Med et ord,
X If
intet underlets, som borde befordra
en lycklig utgang af vart foretagande.
Bland andra foremal, som at-*
minstone icke voro egennyttiga, rak-
nar iaer vart besltit at, til sina hem-
}      O 7
orter aterfora nagra Invanare af S an d-
vichs-Oarna och America, som
blifvit ofverbragte til China. Et antal boskap och andra kreatur inskep-
pades\, at i land sattas pa de orter,
dar vi trodde dem bidraga til Invi-
uarnes fordel,  eller med tiden kun-
 China.    1788. Jan.
bi
na gifva de i detta Haf seglande Sjo-
man nodiga forfriskningar.
Under  det man fullgjorde en si
glad pligt emot  dessa Naturens  so-
ner,  som, af nyfikenhet och fortro-
ende,.  vigat sig sa fjerran frin   sin
hemort,   njot Tianna,   en Hofding
fran Atuj, hvilken jag ar 1787 ofver-
fort   frin  Sandvichs-Oarna,   vir
storsta upmarksamhet, Sa at han ater-
gick med et forrid, som gjorde honom
til den rikaste man i hela sin fodelse-
bygd.  I synnerhet bevisade Herr Cox
denne alskansvarde Indian det storsta. adehnod ,W i det han  ej  allenast
for honom lat  anskaffa  et betydligt
antal af boskap  och andra kreatur,
utan  ock  tiUade   honom en  summa
penningar,  at anvanda efter sit fria
val.      Men sisom  han  icke   hunnit
forvarfva nog erfarenhet, trodde hans
Europeiske vanner sig vara pliktige,
at med sina rid forekomma, det han
icke matte forspilla den arr§lagna sum-
i
3
4 -
 6i
China.    1788, Jan*
'liffc
e
man pi varor, dem han i en framtid
skulle anse med forakt.
Med mo da kunde Tianna fore*
stalla sig, det han sa snart skulle blif-
va iterford til sin fodelse-bvgd,  frin
m ~ o     ?
hvilken likval alia under af den nya
verld, dit han fann.sig bragt, ick
kunde skilja hans tilgifvenhet. Kar-
leken til hembygden, et intryck, som
tvckes    oskiliaktigt   fran   menniskio-
«7 JO J
lijertat i alia lagen och luftstrek, ver-
kade kraftigt pi hans s j til. Den *var^
ma boielsen for anhoriga och barn,
7 o ?
bade alcfrig slocknat i hans brost.
Iimom en och samma timme sag man
honom ofta smale vid no jet af de nya
amnen, som fastade hans oga, och
med tarar tilkanna gifva sin saknad
af de annu dyrbarare foremal han
lemnat efter sig, utan hopp at 11 i-
gonsin mera se dem.
Saledes, di han var forvissad om
sin snart forestiende iterresa til Atuj,
upvackte ■ naturligtvis den tanken, at
 China.    1788. Jan.
65
han snart skulle omfamna en Maka,
den han alskade, och barn, hvilka sa
onit lago honom pi hjertat, tillika
med foljderne af de nya kunskaper
han forvarfvat, den rikedom han ag-
de, samt forestaliiiiiigen af de for-
delar han skuUe tilskynda sin hem-
bygd, uti hans brdst -all den haftiga
J  O       ' "*J\    O
gladje, en kanslofull sjal kan fatta,
men intet sprak uttrycka.
Af naturen var han begifvad med
fbrrtiogenheter, dem en skicklig up-
fostran skuUe hafva upbragt til an-
senlig hogd af odling, och med dessa oma kanslor, hvilka forbjuda hvar-
je uplyst at tillagga nagon menniskja
som dem ager, namn af vild, den
ma vara af hvilken farg eller frin
hvad luftstrek som heist. Nar han
pa Wampoa redd forst sig de dar
liggande Fartyg, sattes hans foruh-
dran i en verksamhet, som icke liter sig beskrifva. Han kaUade dent
Britanniens Oar.     Men  di han
 4
Ohina.    1^88. Jan.
mi
m
#
#ij
■ WW'
ft
■
betraktade deras   invartes inra'ttning
o
forvandlade s'm  dessa forsta intryck
O »/
i nedslagenhet. Hans iiufvud ned-
sanktes under tystnad, och en tar,
den han icke kunde Tiindra, fram-
trangde sig utur hans oga, sasom
det tycktes, ofver den uuderlagsenhet
ban nodgades' hos sig ' si elf erkanna*
Men samma vettgirighet, som for-
matt honom at lemna sit Fadernes-
land, i afsigt at aterkomma med
nya kunskaper, vackte honom snart
ur detta tils tan d, och gaf et ny tt lif
at hans nyfikenhet. Han forraddei
snart en mer an vanlig forstandighet*
i del han latt atskilde de flera Natio-
ner han dagligen sag,   ilran Engers-
CJ      i-J O ' o
man, dem han altid kallade: Marx
fran Britanni. Chineser ansag
han standigt med en ovilja, som.gick
nara styggelse. Deras rakade huf-
yud, utspande nasharor och uttrycks-
losa anletsdrag hade i hans sjal vackt
den
 China.    1788. Jan.
65
den starkaste kansla af forakt. Chine-
seme tycktes ock anse honom med
et, slags fruktan, och hvar han fi ani-
gick, imderlat aldrig den skramde
hopen at opna honom fri vag.
T1 anna var af ungefar tretio-
tva irs alder; nara sex fot fern turn
lang och af fylliga lemmar, som gaf-
vo honom anseende af en Hercules.
Van at i sin hembygd emottaga are-
betygeiser, upforde han sig med en
utmarkt vardighet. Han bar Euro-
peisk dragt utan minsta tving, och
hade ej allenast liirt bruket af hvarje
dartil horande persedel, utan ock
strackt sin upmarksamhet til deras
sammanpassning och de minsta om-
standigheter af snygghet och anstan-
dighet. Men han kunde aldrig fatta
vardet af vara | gangbara mynt. Nar
han ville kopa nagot, och dartil be-
hofdes medel, begarte han altid Jam,
sasom den dyrbaraste metall i hans
ogon. \ ^v     5
 ■I
II
litil
'Jill
-66
China.     1788. Jan.
Hans forsta bojelse och beslut
. var at gi ofver til England; men ehuru det mast formanliga anbud honom
dartil gjordes, trodde dock hans van-
ner sig icke bora tilstyrka det, di
til afventyrs intet tilfalle at iterfora
honom til Atuj, skulle yppa sig.
Man besiot tvartom, at han 11 u horde hemsandas, om icke lyckligare,
dock med en rikedom, om hvilken
han aldrig kunnat gora sig hopp.
Men af alia de Artiklar, som ut-
gjorde hans nu varande formogenhet,
gladde han sig mast it et Portrait af
honom sjelf, som, ehuru val traffadt
til  anlets-dragen,   dock ofullkomligt
O ' o
uttryckte hans behagande vasende.
Under arbetet foljde hans oga hvart
och et drag af Mastarens pensel,
med hogsta beundran. Nar malnin-
gen var fardig, emottog han den
aned et slags hogtidlighet, som gjor-
de  intryck   pi  alia   de  narvarande.
led en sinnes-rorelse l   den, vi hos
 China.    1788. Jan.
67
rhonom    aldrig   sett,    omtalade   han
O '
Cooks olyckliga andalvckt. For fdrsta
J O v
gingen underrattade han oss, at et
blodigt krig blifvit fordt i anledning
af en tafia, hvilken han kallade den
Store Mannens Portrait, och som
blifvit lemnad til en af ortens mag-
tfigaste Hofdingar. Han tiUade, at
denna tafia hos dem ansags helig,
och at den vordnad de betygade for
henne, var den enda ersattning de
kunde gifva for den olyckan de haft,
at forstora des Original.
Jag tror mig afven har bora nam-
na, det vi, under det forra vistandet
pa Sandvichs-Oarna, hade orak-
neliga tilfallen at hogakta Invinarnes
kanslor, i afseende pa Cooks olyckliga ode, och vi hafve all anledning
at tro, det de, med upriktig sorg,
deltaga i Europas saknad. Antalet
af dem, som med tarar, boner och
skanker, sokte utverka sig tils rind
at gi til Britanni   och raka deras
'i
4
I
 Mi
INfiS
i
EM
m
68
China.    1788. Jan.
alskade Cooks vanner, var aldeles
otroligt. Man horde ouphorliga rop:
Britanni - Britanni! och folkets
sorgsna tystnad var obeskriflig, 11 ar
det underrattades, at denne afun-
dade heder endast tilfoll  Hofdingeii
•TI ANNA.     J
Kort fore var afresa gjorde Atujs
Ofver-Hofding,    Taheo,   oss et be-
O ' '
sok,    omgifven   af alia   sina   Under-
7 o
Hofdingar. Sisom de trodde, atBefal-
hafvarne ofver hvart och et Skepp,
som efter Cooks dod hade besokt
deras Oar, voro alle Sdner af denne
store Sjoman, si beklagade de, med
lifligaste athorder, det ode honom
ofvergatt, och under det de hvar for
sig sokte adagalagga sin oskuld i
denna handelse, forenade de sig at
afmaia den ofverraskande sinnes-ro-
relse,   som fort dem at   begi  detta
-o
olyckliga brott, hvilket skulle blifva
et evigt amne for deras sorg, och
ansedt sasom et straff, palagdt dem
 China.    1788. Jan.
69
af deras Gudar. Efter dessa och dy-
Mka forklaringar fornyade de sina
anbud af viinskap for Britanni, och
gingo sin vag. Ej heller tvifle vi,
det ju de Seglare, som hadanit lan-
da vid dessa Oar, dar skola finna
en saker och angenam fristad.
De.ofrige Sandvichs-Oboer och
Americaner, som nu togos om bord,
voro ofverbragte af sar&kildta Skepp,
mera af et slags nyfikenhet, an af et
adlare upsit at utvidga deras kun-
skaper,  eUer bidraga til handels-for-
1 x ' O
mar er. De voro en flicka frin
Owayhi, vid namn Winio, som til
halsan befann sig i et aftagande till-
o o
stand; en reslig man och yngling
fran On Mowi, och en American
frin Kong Georgs Sund, hvars
Invinare aro af et sa vildt lysine, at
man icke, med hopp om framging,
kunde forse honom med nigra af de
fordelar, som anskaffades for de of-
*-H
f
 m< h
7°
China.    1788. < Jan.
Ill
m.
Pi hvartdera Fartyget inskeppa-
des sex Kor, tre Tjurar, och atta
Kalfvar, utom Getter, Kalkoner och
Kaniner, samt flera par Dufvor, m*
m. Flere Citron-och Pomerans-trad
anskaffades och amnades for Atuj,
sasom des Holding, Taheo, agde
nog magt at beskydda en si dyrbar
egendom.    Om vi -varit nog lycklige,
<-> O        «7 O       '
at kunna ofverfora hela denna ladd-
ning til Sandvichs-Oarna, si skulle denne Ska.rga.rd med tiden blifvit
en af de formanligaste forfrisknings-
platser i detta Hafs nordliga  del.     I
A O
fall handeln pa Americas Kust vi-
dare fortsattes , sa. skola sjo-farande
likval flnna ansenlig fordel af det lil-
la, som verkstaldes.
J'r
Om aftonen den 22 Jan. gingo
vi til segels. Foljande dagen var
ganska toknig och vi forlorade utur
o o
sigte Iphigenia,  som dock uptack-
tes,   d| diiliman  fordelat sig.     Om
E59SI
 Chinesiska Sjon.  1788. Jan.    71
natten lossade vi skott och slogo pa
Gonggong *), pa det hon icke vidare
matte skilja sig ifra.11 oss.
!
-; - Vi hade beslutat halla oss under
Kusten af' L u c o n, i hopp at dar fmna
nigot skydd emot haftiga stormar och
undvika de mera farliga stallen af
Philip pin ska Skargarden. Om
aftonen den 25 talade vi med Capitain Douglas, som redan pi sit
Skepp fatt lack, sa at han standigt
nodgades halla en pump i gang. Et
obehagligt intryck verkar i synnerhefc
starkt pa Sjoman, nar det intraffar i
borjan af en fang resa, och kan ofta
icke utplanas. Denna omstandighet
var oss saledes dubbeit obehaglig.
Vare Chineser ledo otroligt af
S}6 - sjukan. Skeppets haftiga rull-
ning  afmattade  afven boskapen,   sa
*) Et slags Koppar-ketrlai", til detta anda-
mal brukliee i China.
 '
afijJM .
':..''■"'■
72    Chinesiska Sjbit. 1788. Jan.
at vi besloto sminingom slagta den,
utom tvi Kor, en Tjur samt en Kalf
af hvartdera slaget, dem vi hoppades
kunna  vanjas  vid sjon, och lycklig
oc
frambringas.
Fram  pi  eftermiddagen  sago vi
JL o o
tecken frin Iphigenia, at nagon
olycka var i farde. Vi lade til och
underrattades, at formasten sprungit
samt fordrade snar hielp. Den haf-
tige sjd-gangen tillat oss icke gora
nagot bitra.de. Fore n at ten lig redan hela frarnre tacklingen pi dack
och formasten stod fullkomligt af-
k add.     Stormen   oaktad  blef  dock
denna oreda til den 27 nagorlunda
hulpen. Men sasom vi icke vagade
blottstiilla Fartyget pi en si ling resa, si beslots inlopa pa nagot tjen-
ligt stalle och forbattra den ledna
skadan. Spanska Nybygget i Sam-
boingan, pi Sodra andan af Magin-
danao, ansags lagligast for detta
andamal;   och ehuru vi knapt hort
MM
 PhiUppinerna.    1788. Jan.     73
talas om detta Nybygge, samt dar-
jaante voro ovisse om Sp'aniorernas
gastfrihet, dref oss likval no den at
haldre vidtaga denna utvag, an at
aterga til Batavia eUer Nya Hol-
liand. Samma afton seglade vi forbi
en my&kenhet Hafsting och Drif-
ved, som vackte var farhiga at traf-
fa grand.
Den 28 om morgonen, fmgo vi
fran mast-toppen Luc on i sigte pa
12 eller 14 Sjo-mils afstaiid. I deri
min vi nalkades Kusten, minskades
vinden , och hafs - gingen uphorde
omsider aldeles. Om aftonen infoll
fullkomligt lugn; men vid klockan g
upstack en frisk kultie frin Sw, sa
at vi nodgades hela natten gora sma
lofvar af och ann framfore Kusten,
pi hvilken vi, under storre delen af
denna rid, sago brinnande eldar, pi
sex eller sju Sjo-mils af stand,
tt
 •.■;...
mr
74
tilippinerna.    1788. Jan,
bergig och sk
o o
7
Den 20  vis ad e sig- On tydligare
\J o J o
gvaxt,   utom fa sprid-
da stallen af bergens sluttning.  Srora
o o
massor af rok upstego fran de langre
X o o
inn pa On belagna hogder, hvilket
tilkanna gifver, at desse orter aro
bebodde. Hela aftonen och natten,
sokte   vi   forgafves   grund   med   i.5o
o o
famnars lina.    Den 5i, sago vi Get-
' o
0 n, som tycktes vara af mattelig
hogd, rikt skogvaxt och aldeles obe-
bodd. Lubans-Oarna aro verkliga
berg, kladda med skog. Under det
vackra  vadret och  den lindriga Sio-
>    O 7
gangen, satte vi Skeppen i forsvars-
stand. Canoner framdrogos, tilrack-
ligt krut och annan Ammunition up-
O X
bars at vara i beredskap, emedan
detta far-vatten ar upfyldt af Sjo-
rofvare. Tvi ganska vackra Skepp ha-
o x x
de nyligen af dem blifvit erofrade. Det
ena af dessa var Maji, et 3oo listers
Skepp, med 20 Canoner, och hade
gjort en handels-resa fran Ben gal en
 Phiiippinerna.    1788. Jan.     j$
til Borneo. Hela besattningen blef
mordad. Flere andre Fartyg, hade
med 1110da  blifvit frais te,   och intet
ar forbigar utan nagon sadan olycka.
00 •>
Frin Magindanao och Sulu utlo-
pa Proar i si stora svarmar, at et
svagt Skepp altid med fara  seglar i
o xx o
detta far-vatten. Desse Proar bara
fran 100 til i5o man, val vapnade,
samt fora vanligt sex-och tolf-pundiga
O ■•- *-7
Canoner. Sa snart nagot Skepp af
dem tages, anstalles et blodbad, och
O ' '
de fi olycklige, som blifva skonade,
slapas til et slafveri, hvarutur de ic-
, ke kunna losas. Desse rofvare krys-
sa med 3o til 4o sa4ane Proar.
Man liar stundom sett Flottor af 100
tilhopa. Och ehuru vi viii icke
borde mycket frukta, at de skulle
viga angripa tvi Skepp, hade det
likval varit  en oforlatlig fdrsumelse)
at icke i alia fall  gora  oss   fardiga
o o
til motstind. Vid nogare undersok-
ning fanns Iphigenias Mast aide-
 »' "'
7b
Mindoro.    1788. F^r.
les utnr stand, at utharda den fore-
staende resan. Man tviflade, at den
skulle ens fora Skeppet til 8 am-
boingan.
I  Sol-nedgangen sago vi Min-
Oo o
doro. En haftig ostanvind hotade
kasta oss pa Calaminerna,|soni
aro mange och ganska farlige. Vi
lodade hela natten, men funno icke
grand med 100 famnars lina. De
Infodde underhollo et stort antal el-
dar, si val pa Kusten, som pi de
jhogsta bergens toppar.
.
„pfc
itiiH!
..ijiii;
i If!
ISO:*!
Den 2 Febr. sago vi Calami-
nern a. Vinden var lindrig och an-
genam. Capitain Douglas under-
s attade oss , at Skorbjuggen inritat
sig pa Iphigenia. Flere af besatt-
ningen voro iHa angripne; andre
Uagade redan ofver svullna ben och
blodande tandkott. Man tilholl dem
saiedes at i akt taga et tjenligt lef-
aiads-satt.    Dryck brygdes pa Spru-
 •MindorOi    1788. Febr*        77
c e *) och gafs i stallet for B'ranvin.
Flera korgar Pomeranser sandes 010
bord, hvilken frukts verksamhet i
sidana fall ar val kiind; afven som
alia andra medel anviindes, at i sin
bor j an cjyafva en farsot, som i langv
den kunde blifva af de vidligaste
folj der.
Den tiltagande hettan var oss
ganska kiinbar. Nar vi lemnade
China, hade vi Strang kold, som nu
hastigt afiostes af motsvarande varma.
O 5
Sidan   omvaxling,   tillika   med   den
O '
starka dagg, som foil aftnar och mor-
nar, var en for halsan ganska skad-
7 o
lig   omstandigliet.      Likval   foil   det
vJ O'
oss mycket frammande, at en besatt-
ning, som si nyligen lemnat en Kust?
dar den i ymnighet njutit fisk och
gronsaker, samt desutom pa flera mm
nader icke smakat nagon salt fdda,
skulle   redan  anfallas   af  si   haftiga
i
11
\\
*) Et slags Cedertrad.
 78
Mindoro.     1788. Febr.
Mm
[■ -._. j
«
tecken til Skorbjugg. Vi hade med
all   omsorg   utdelat   de fod-amnen,
- O '
som funnos om bord. Det salta Kot-
tet blef altid val urlakadt. Pas och
Arter kokades ordentligen 'hvarannan
dag;   The och Sicker gafs  dagligen
o/ o s    o    o
til frukost; vatten utdelades i lilrack-
lig mangd och intet sparades at halla
renligheten  vid magt.     Ingen tillats
o o 0
sofva pa diick, at forekomma ola-
genhet af den osunda daggen, och
intet B ran vin gafs utan at upspadas
och forbattras — en for alia Sjo-fa-
rande nyttig omstandighet, hvilken i
synnerhet bor iakttagas uti de Indi-
S o
ska far-vattuen.
Den 5 om morgonen forlorade
vi sigtet af Mindoro, och hade vid
middagen Pa nay pi 9 sjo-mils af-
stand.
Mindoro ar af ansenlig
strackning,  pa somliga stallen matt-
O '     X o
ligt hog, pi andra iter ganska ber-
 Panay*    1788. Febr.
79
gig,  samt nastan  ofver   alt  bekladd
O  O '
med skogar. Af de talrika rokmas-
sor, dem yi om dagen sago upstiga
bade fran berg och dalar, och af de
eldar, som bestandigt uplyste natter-
na, ar skal at sluta til et starkt antal Invanare. Somlige platser, dem
vi kunde tydligare beskida, syntes
verkligen intagande.    De bestodo^af
o o
vida slatter, kladde med den skona-
ste gronska, vattnade af silfverklara
aar och prydde med lundar af trad,
si stalde, antingen af konst eller
natur, at de utgora de tackaste land-
^kap, som skulle hedra den utsok-
taste Europeiska anlaggning.
Foljande dagen . seglade vi upp
til Pan ay, dar vi, pi blotta tva tre-
djedels mils afstind, icke funno bot-
ten med 80 famnars lina. Pa kullar-
nes sluttning sagos byar til stort antal, och hela landet hade det bordi-
gaste utseende.    Husen tycktes vara
 So
Panay.
1788. Febr
hogst val bygde och anlagde med
mycken ordniiig. Hogderne pryd-
des af gronska, och utfore deras rin-
ga sluttning forssade strommar ned
til falten, dar de i krok-gangar ge-
nomskuro val odlade planteringar.
Det hela utgjorde en malning, lika
med den vi sett fdregiende dagen*
o o
Med utmarktaste noje vandra-
de vara ogon ofver detta lekande
och fruktbarande landskap. Vi be-
funno oss endast pi en half mils af-
stind frin kusten, som utgjorde en
vacker   sandig   strand,   kladd   med
1   O '
Cocos-trad,   under hvilkas skugga vi
7 00
sago de Infodda, til stort antal, nju-
ta en svalkande tilflykts-ort emot so-
Jens brannande hetta, samt syssel-
safta sig med hvarjehanda dagens go-
roifeil. Det smartade oss mycket,
at tiden ej tillat dar ankra och med
dem hafva nagot omgange. Det tor-
de ock fortjena namnas,   at vi,   pi
hela
 Panay.    1788. Febr
81
hela Kusten, icke sago en enda Ca-
trot eller Fiskare-bat.
Vid denna tiden uptaektes pa
Felix et tilamnadt upror, hvilket
dock lyckligt diimpades med lindriga
medel, innan det hann uprora hela
besattningen. Omstandigheterne dar-
vid infordes i Logg-boken, och jag
tror, at detta, ehuru lindriga, straff,
skulle mycket af bora sadana oredor.
Vare vanner fran Owajhi hade;
otroligt lidit under var segling ge-
nom Chinesiska Sjon. Tianna,
bade sa traget upvaktat den sjuka
Win 1, at han infoll i feber och nod-
gades nigra  dagar lia.Ha sig uti sin-
OOO o
gen.      Man n en   fran  Nutka Sund,
sasom begafvad med starkare kropps-
stallning,  uthardade daremot resans
•besvarlighet med foga klagari.   Ehuru
O OO
vi sokte pa alt inojiigt satt bidraga
til Win is raddning, blef dock var
fruktan,   at hon icke   skulle   iterse
..
a
ss
v"*t
 <F
82.
Panay.    1788. Febr.
ir
sin hembygd, upfylld. Hon var fo,dd
pi Owajhi, en af Sandvichs-Oarna, och besatt dygder, som sallan
traffas hos konet i henries fadernes-
ort, samt et forstind, som icke van-
tas i en sjal af si ringa odling. Capitain Barclaj, som forde Kejser-
liga Ornen, var en af dessa Lyck-
sokare, som besokte Americas kust,
Och han gjorde 'dar en ganska lyck-
lig handel. Hans Fru, som med sin
Man delade denna linga och vid-
liga resas modor och omskiften, blef
si intagen af den olyckliga Winis
angenama upforande, at hon onska-
de fora henne med sig til Europa,
och tog til folje daraf, ine^r anhorigas
tilstind, denna alskansvarda Flickan
under sit beskydd ofli sin vird. Di
Fru Barclay fran China afreste til
Europa, lemnades W'ini qvar i et
aftynande tilstind, at af oss iterforas
til Sandvichs-Oarna. Hehnes qvar-
Utenskap* hvilken bestod af en stor
 Magindanao.    1788. Febr.    85
myckenhet sarskilda varor, lemnacles
at TianNa, som itog sig at riktigt
ofverfora den til hennes Foraldrar*
Det svara vadret  hade si  min-
skat var boskap,   at hela iters to dem.
utgjordes af en ko, en tjur, en qviga^
och tvi getter. Hi
Emot sol-nedgang'en hade vi mer-
O O
^ndels forlorat sigtet af Panay. Den
7 i dagningen, uptackte vi Magin-
danao, som vis ad e et'.hogt och ber-
gigt land. Vid middags-tiden hade
vi denna 0 pi 5 Sjo-mils afstand.
Bergen upreste sig ur Hafvet med
branta och skogkladda sidor. Med
i5o famnars lina' sokte vi bottert
forgafveS*
Vi hade nu val, at antingen sty-
' O J
ra r'att fram til S u 1 u eller gi til
Samboingan, men vidtogo det sed-
nare. Den 7 sago vi On Basilan,
som har et besynnerhgt utseende af
sina manga kageUika bergtoppar. En
af dessa slutar On at Oster* och life
»]
1
4
a
 m
ill
m
I:
m*t
84    Magindanao.    1788. Febr*
nar   en   Chinesisk   Mandarin | moss a
Eftermiddagen inlupo vi uti Canalen
O X
som   skiljer   Basilan   fran   Ma gin•
danao,   hvilken synes  ganska  bre
och liar ininga Holmar.    Kusterna a
begge sidor voro bekladde med skogj
ned til Hafsbryner.
Kort darefter ofverraskades vart
oga, pa et behagligt satt, af en literi
stenskans, anlagd pi Magindanaos
' ox o
kust,  jamte  en strom,  en tredjedels
r °.
mil Iran Ons Sodra spits. I det samma visade sig mera ostligt en stor By*
Vi hissade strax Flagg, hvilket fdran-
lat Spaniorerna pa Fastningen, at folia
JL X O 7 J
vart exernpel. Vi tviflade nu icke me*
ra, at denne orten var Samboingan*
Skansen bestod af en fyrkantig byg-
J o      •/ o
nad med skildt-kurar i alia hornen.
Vallen tycktes vara besattmedMalaye-
ser; men i det hela syntes befast-
ningen vara  af ringa betydenhet.
Nu motte oss ebb en med haftiga
het, och tecken gafs at ankra, hyil-
 Samhoingan.    1788. Febr.     85
k.et strax verkstaldes pa 11 famnars
djup, helt niira kusten, som tycktes
vara    bevaxt    med    o geiiom-trandig
O T       ' KJ        O
skog.
Bitar utsattes och timmerman af-
sandes at undersoka skogens beskaf-
fenhet. Vi fingo ock nu se Spanska
Flaggor  vaia   vid   en   annan   Skans,
iJO ) 7
som stotte til byen, och framfor hvilken tvi Skepp lago til ankars. Emot
kl.  5, lade  en  Bit til sidan af vai
L
Skepp. Den hade i fram-stamrnen
en flygande hvit Flagg, roddes af tvi
Malayeser och forde tre Spanska
Padres eller lVJunkar. I borjan tycktes   de   mycket  frukta,    det vir  an-
J 7 r
komst bebadade nagot nendtligt  be-
O O '
60k; men di de blifvit forsiikrade,
at vi hyste fridsama och viinliga tan-
9 o
kesatt,   emottogo   de  vart anbud at
' o
stiga  om bord,  dar  de nioto  nagon
O * 7 O
tmdfagnad, och begafvo sig iter til
Byen, sedan de itvarnat oss at icke
tillita vart folk  stryka   omkrirjg  uti
m
;;■"■■
Ml J
l\
—>*«
 86     Samboingan.    1788. Febr.
skogarna, emedan de Infodde dar
standigt lura pa tilfalle at skada, och
icke skulle underlata at gora sit rof,
I anledning af denna underrattelse
s an de vi s trax bud til Ip h i g e 11 i a, at
aterkalla sit folk Iran kitsten. Tim-
mermannen iterkom emot aftonen
och berattade, at i skogeri funnos
alia slags trad, tjenliga for vara
behof,
Den 8 om morgonen, sandes en
Officerare med stark befackning i
land, at skydda vara arbetare, som
dar skulle falla nodigt virke for bag-
O Q
ge Skeppen. De aterkommo emot
middagen med val forrattadt arende,
men hade forlorat en Chinesare, som
forvillat sig i skogen. En stor myc-
kenhet af ortens vii da, efter sit satt
val bevapnade, lurade kring stallet,
dar vart folk arbetade; och sasom vi
sedermera icke hade nagon tidning
om den  forolyckade,   ar  all  anled-
 Samboingan.
1788. Febr.   f8j
ning at frukta, det han fallit i dessa
rofvares hinder.
Klockan 1 kom en stor Bit fran
^Gouverneuren, som bodde i Byn, at
lyckonska oss til var ankomst och
bjuda oss pi en valfagnad, den han
litit anriitta. Officeraren, som hos,
oss anmalde denna hoflighet, bestyrk-
te Prasternas beiirttelse om de In-
foddes trolosa lynne, och upmanade
oss, med de starkaste uttryck, at
vidtaga alia forsigtighets-matt, nar vi
sande arbetare til kusten, Han un-
| derrattade oss afven, at vi kunde er-
halla virke, med mera sakerlret och
beqvamligliet, pi en til Byn narmare
belagen trakt, som desutom hade den
fordelen at genomskaras af en strom
med klart vatten. Vidare tillade han
det Gouverneuren skulle anse for no-
je at meddela oss alt det bitrade.
som stod i hans magt.
Vi togo saledes strax det beslut at
ankra narmare intil Byn; och di flod-
M
•1
 J^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^i??^^Pf?
I
"  :
li
88     Samboingan.    1788. Febt\
tiden var oss gynnande; lade vi oss
midt fore en stor Skans, som kallas
Caldera, hvilkens Bastioner stnickre
sig til stranden, pa knappa i5o i -*
nars afstand. Fastningen lialsades
med 9 skott,  som strax besvarades.
Gouverneuren, som var Capitain
vid In fan terie-Regementet i M a n i 11 a.
emottog   oss   med   storsta   nomghet:
O ' o *
forsakrade   oss   om   alt   mojligt   bi-
stand,   och  forsag   oss   utan be tan-
I o
kande med alia de forfriskniiigar on
unde  istadkomnia.
Hans   sallskan
estod af tre Piaster. I Van 11 e voro
helt uuge, men den tredie, som var
nigot alderstigen, hade tilbragt tretia
O O ' *p
ir pi denna o*
Man forde oss til fastningen, som
O '
tycktes vara i et ganska forfallet til-
stand , och undfagnade oss, efter
Spanska sattet, med Sackerbakelser
och andra forfriskningar. Darpa fol}-
de en ganska val aiirattad maltid,
til hvilken Land-Tropparnes Majox*
 Samhoingan.    1788. Febr.     8gf
Och andre Officerare blifvit budne.
Nagre af dessa Herrar voro y fodde i
Manilla, och andre pa Maginda-
nao, hvilke til fargen funnos si mor-
ke, at de narmade sig til Africaner-
nes svarta hy. Prasterne, som njoto
och uplifvade dagens gastfrihet, tycktes ej anse sig, sasom forviste til denna vri af Jordklotet, at tilbringa sin
tid uti Andakts-ofningar och kropps-
spakning,
Strornnien, som genomskiir Byen,
7 O J 7
skolide forst Fastningens murar, och
kastade sig sedan i Hal vet, icke langt
ifran vart ankarstalle. Vi funno sa-
ledes et godt tilfalle at forse oss med
denna vigtiga fornodenhet.
Den io:de visade Gouverneuren
oss den hoflighet, at lita sina tva
Galejor, fullkomligt vapnade, fol-
ja bagge Skeppens Batar, en sjo-mil
fran ^Fastningen, til sko gs - p arken 9
dar en  nj Mast skulle huggas  for
 mmm
&if.
o     Samboingan.
1700. Febr.
Iphigenia, emedan den redan fa.ll-
de fanns for kort. Vi hade redan fitt den tidaing, at de Infodde,
i stora partier, standigt lurade pi til-
falle, at antingen plundra dem, som
landstego, eller ock bortrofva den,
som   skin grade   sig   frin   de   ofriga.
00 o
Vi voro darfore pi var vakt emot
sidana forsit. Men emot kk 9 iter-
kom vart folk med et ganska vac-
kert trad, utan at hafva sett nagon
fiende.   ijf§||
Sisom Iphigenia icke sa snart
vantades, segelfaxdig*, och nagre fi
dagars upskof kunde for oss blifva
af betydliga foljder , i anseende til
den redan framledna arstiden, si be-
slots, at Felix skulle, utan vidare
upskof, gi til segels. Jag ofverlem-
iiade darfore, med basta forord,
Tianna   at Capitain Douglas,    at
X '
af honom, med de ofrige fran Sand-
v i ch s - 0 a r n a, ofverforas til sin
fodelse- bygd.       Men   Comekala
&
/
 Samboingan.    1788. Febr.     91
beholl jag qvar pa Felix, emedan
jag arnade styra genaste vagen til
hans hemort, K. Georgs Sund.   |§f
Emot aftonen inskeppade vi fyra
vackra Bnfflar, ined gras och plantain-
blad lor dem och vir ofriga bpskap.
Dartil erhollo vi en myckenhet Ris,
grorisaker och frukter, samt flera ganska vackra Svin-kreatur. . Vi hade
darpa arnat strax uti dp a, men hin-
drades af motvind.
Darigenom fann jag tilfalle at
visa Gouverneuren nigon erkansLl
for hans vanskapsfulla upmarksamhet,
och afsande en Officerare, at, jamte
beryg af min tacksamhet, nasta dag
bjuda honom til miltid om bord pi
Felix. Han emortog detta anbud
utan omsvep, och til ersattning for
denna hoflighet, gaf han oss samma
.aft011 en Bab
Den   11,  da ankaret skulle his-
sas,   fanns,   at des  ena  klo   fastnat
 '
amboingan.
r»
1750. jFebr
uti  en klippa.    Vi nodgades saledes
kappa  tiget,   hvarefter   vi gingo|jj
segels
1      p
>cn  at
h i g e n 1 a   emottogo
tre Hurra! dem vi besvarade.
Den   korta   tid   vi  tilbragte   pi
S a 1111 o i n g a n,   tillat   oss  icke ,   om
detta Nybygge irthamta andra under-
»/   t/ 00
rattelser^, an de, sorn i allmanhet
ineddelades af den alderstegne Pra-
sten, hvilkens upgifter likva.1 torde
fprtjena afseende, emedan han si
lange och oafbrutet uppehillit sig pa
O X A 04.
denna 0.
* m
Magindanao ar en O, ungefar
O 7 o
&o mil bred och 27 mil ling, samt
Valsignad med en bordig och ymnigfc
O <Z> *t SD
gifvande jordman. Des inre delar
hafva flera kadjor af skyhoga bergf
emellan hvilka man far se vidstrackta
fait, som it stora hjordar gifva det
fortraffligaste bete. Har och dar
framstryka djupe Dalar, genom hvilka, under regntiderna, starke strom-
mar forssa och soka sig vag til Haf-
 Samboingan.    1788. Febr.     g3
Vet. Det regn och de dunster, som
liedfalla pi fallen, samla sig til bac-
X 7 O
kar, hvilka, under sina krokgingar,
emortaga tilflodet af flera sina strom-
mar, och omsider, sasom ansenlige
floder, afborda sit vatten i Hafvet.
Midt pi On finnas atskillige sjo--
ar af betydlig storlek, hvilkas s trail-
der bebos af vilda folks tammar, somt
til ansejnlig del, lefva af plundringar,
p!S O ' X O        '
anstalde I pi Hafvets narmare gran-
nar. Desse stammar anse sig sasom
fria och icke lydande under Ma gin-
da naos Ofver-Hofding. De aro af
et   vildt   och  obandigt lynne,    saml
O if-, '
ligga i standigt krig med .Mahome-
tanerna, som utgora storsta delen af
6ns Invinare. De kallas Hillunas,.
och lefva utan all Guds-dyrkan, i
djupaste okunnighet och vildhet.
Magindanaos    Ofver - Hof ding
j &r en miigtig Furste och har  under
sit befal flera Hofdingar, som erkan-
na hans ofyerVaide. 1 Dock gifves af-
4
1
y
 \
"MW
g 4     Samboingan.    1788. Febr.
yen nigre sidane, som vagra honom
undergifvenhet och foljaktligen lefva
i et standigt krigs - tils tan d,   sa at at-
00 7
minstone freden icke tyckes bora rak-
21 as til 6ns valsignelser. Spaniorerne
pisti afven sin ratt til fullkomligt
Herradome ofver Magindanao; men
o i
sadant ar ock et blott pastiende; ty
ehuru de pi on hafva namnde Skan-
sar, si kan den dock icke pi nigot
satt anses sti under deras valde.'
Staden Magindanao ligger pa
Sod-ostra sidan af on, har en flod,
som kan emottaga smi Skepp, samt
drifver en ansenlig handel pi Manilla, Sulu, Borneo och Moluc-
kerna. Dar utskeppas Ris, Tobak^
Vax och Specerier, som foryttras
emot groft klade fran Coroman;del,
C h i 11 e s i s k a Varor och Opiu in.
Fordom besoktes denna ort af smarre
EuropeiskaSkepp; men pi ling tid hade nu icke nagot dar landat* Gouver-
neuren berattade, at vire Fartyg vo-
■■
 Samboingan.    1788. Febr.     q5
fo de ende Iran sett frin Europa pa
flera irs  lid..
Mahometanska Religionen ar ofver hela on antagen, utom af Hil-
lunas, hvilke, sasom redan namndt
ar, icke styras af nigra Religions-
grrindsatser, icke utofva nagon si-
dan dyrkan, utan lefva i et vildt fri-
hets-tilstind.
Desse vildar kallas af Spanio-
rerna Berg-Negrer, emedan de,
bide til personer och lefn ads-satt,
nara likna de African ska. Man an-
ser dem sk\ val for Magindanaos,
som alia P hilippinernas, aldste
Egendoms-Herrar. Den si kallade
Neger-On bebos he! och hallen af
denna stam, som dar ligger i standig
7 OO O)
fagd med Spaniorerna. De Infodde
Mahometanerne aro et starkt folk,
af mork kopparfarg och anses vara
forstindige Handelsman.
Om Hillunas antagas for Magindanaos ursprungliga stam, si ar
 mm
lit?.
i
w
yd     Sambobigan.    1788. Febr*
gansKa  sannolikt at de,   nar Maho-*
O 7
xnetaneriie, hvilke i i3:de och i4;de
arliundradet sasom gras-hoppor ut-
redde  sig   ofver  6stra Hafvets   oar,
•gjorde dem sin pihalsning, flydt til
bergen, lor at bibehilla sin frihet*
)eras vilda okuhnighet och ohofsade
[ynhe synes hafva hos dem blifvit en
natur,  som icke lemnar ringaste be-
I o
gar  at  upna,   eller  ock  kan  han da,
icke   den   ringaste   formiga   at   fatta
o o
egrep om liogre foradling.   De Mis-
v. O /    X o o
sionairer, som, enligt Catholska
Kyrkans nit for otrognas omvandelse,
siindes   at hos   dem predika Evange-
X o
lium, blefvo strax gripne och 1116r-
dade af detta omenskliera folk.
On  ar  rikt  bevaxt mecf skogar,
o       '
som,   pi   nigra   stallen   emot  Hafs-<
'X o
kusten, finnas ogenomtranglige, och
pi andra, ligga spridde med en be-
haglig oordning,  samt bidraga ej al-
OO O ' O 7
lenast til landets skonhet,  utan ock
ti
g——-ar.,~*—-*- nra
 ai
nboingan*
fp^T
ijb'8. Fear.
97
til des nytra, i det de at berg och
dalar gifva et angenamt skydd emot
Solens brannande stralar. Bland 6ns
Trad slag intages forsta rummet af
Can el-trade t, hvilket ofveralt har
vaxer af lika god egenskap, som pi
C e j 1 o n. Vi hamtade nigra prof
friska fran tradet, och fun no dem
til smak^och lukt, aldeles upvaga
Cejlonske Can el- barken. Var
gode vail, Munken, forskaffade oss
4o Telningar, dein vi bestamde for
Sandvichs-Oarna.
Magindanaos luft anses halso-
sam, sardeles i nagden af Hafvet.
Hettan ar for ingen del si stark, som
den borde formodas pa sju graders
bredd. Jag piminner mig icke hafva sett Thermometren stiga ofver
88 gr., och den foil ofta til 72. Da
ostlige vindarne istadkomma denna
svalka pa den Kusten, som gransar
til St or a HaiVet.   De aro dar icke
I
V3
v,
 1*
H*
Ht." *
p
1
98     Samboingan.    1788. Febr.
lenast radande, utan b^sa med si-
dan styrka,  at de genomtranga hela
«/ 7 o - o
on, och fora sin angenama kyla til
dem, som bebo vastra kusten. Ons
hire delar aro mycket kallare, i an-
seende til den ganska fuktiga^ luft-
kretsen, som ofta holjer bergrspit-
sarna med rnoln och dimraor.
Jord-minen   ar   mycket, bordig.
Ris   frambringas i storsta   ymnighet,
o . »/ o
En Pickel, eller i33 SkilpuncI, er-
halles for en Piaster. Jams och so-
ta Patater fas af storsta fortrafflig-
het. Dar finnas afven Cocos-not-
ter, Pumpei-mouser, Mangos,
Plantainer, Pomeranser, Limo-
ner, med et ord, alle de Frukter,
som vaxa under motsvarande luft-
streck. Naturen har varit verkligen
gifmild, di den meddelar si minga
alster, utan at aska In vinar nes mo da
och svett.
Dar finnas tillika Guld-grufvor,
som tros vara  af ansenlig betyden-
 Samboingan.    1.788. Febr.     99
bet, och det ar troligt, *at de lackat
Spaniorerna til denna 0. Men sasom de Infodde icke forsti sattet at
uparbeta dem, si ligga desse Skat-
ter oundersokte. Man beratta.de oss,
at foga eller intet Guld hamtas, utom
det,   som af regn-s trommama  ned-
' o
skoljes frin bergen uti Hillunas om-
ride, hvilke aro agare af de; trakter,
dar denne dyrbare Metall finnes. Desse Bergboer aro darjamte mera talrike
och behjertade, an at de utanblodbad
skulle lemna en ort, den de sa lange
forsvarat, ochSpaniorernes niagt ar for
sir
O     X\^/Xjk.v?
det narvarande si  svag,
kunnafordrifva detta ofverdadiga folk
pi on finnes ymnighet
af Bufflar, Kor, Svin voch Getter*
I Dar upfodas afven Here slags hem-
foglar, samt et slags Ankor, med
hufvud af en tack skarlakans-farg.
Ons Hastar aro smi, men ganska
qvicke. De, Infodde nyltja dock i
synnerhet Bufflar til sit Jord-bruk.
Ii
Jl
SLi
t
 'i*
100   Sainboingan.    1788. Febr.
""6
E
agindanaos Invanare tugga all-
mant Betel och Areka, men nyttja
sparsamare Opium, an de ofrigelnva-
jiare af Ostra Hafvens Skar - girdar.
Malayesernes Proar aro talrike och fruktans-varde. De bara
frin 5o til 200 Man. Foljderne af
deras haftiga anfall, aro blodbad*
mord eller slafveri for de varnlose
staders eller byars Invinare, som af
dem ofverraskas, och for de Fartygs
besattningar, sorn af dem ofvervinnas*
Staden eller Byen Samboingan
Kgger vid stranden af en liten strong
som faller i Hafvet och angenamt
ofverskygges af Co cos-trad. Inva-
liarnes antal stiger til ungefar 1000
persbner; Officerare, Soldater och
deras hush ill inberaknade. I grann-
gkapet finnas flera smi Vakthus, up-
forda pi stolpar af 12 fots hogd och
forsedda med Utposter, si at Spanio-
rerne synas vara i standigt krig med
de Infodda*
 sSamboingan.    1788. Febr.    iof;
Husen aro bygda af dessa enkla
amnen, som i Oster-Hafvet allmannt
anvandas til sadana behof. De hvila
pa stolpar, besti af Bambu-stickar
och tackas med Mattor. \ Nedersta
viningen ar inriittad for svin, horn-
boskap, och hemfoglar; den ofra for
1 7 O •'
agar en med  des   hushill.      Det  foil
oss verkligen frarnmande at se, hum
Spanioreme,|i staliet at med sina
ofverlagsna   kunskaper   viicka   taflarx
O X
och foradling hos de Infodda, ned-
sunkit til dessas plagseder och bruk,
dem de tyckas forakta. Likval, och
ehuru deras bygnader hafva ganska litet ansprak, ser man uti Ny-
bygget en anstandig Kyrka af sten.
Fastningen ar i ganska svagt tilstind,
och, sasom oss syntes, i grand for-
fallen, ehuru Gouverneurens varsam-
het icke tillat oss noga bese den-
samma. Emot landsidan bestod hela
• ans taken af en Slagbom (Barriere),
jmed tva eller tre Canoner*    For en
 	
-—
102,    Samboingan.    1788. Febr.
mittelig   magt   vore   plats en   latt   at
o        o .1
erofra.   Vira bagge Skepp skulle har,
OU •  X X '
utan nagot vidare bistihd, satt hela
Spanska styrkan i stor forlagenhet.
Besattningen utgjordes af i5o til 200
Soldater^ fodde i Manilla, som afven var Gouvemeurens fodelse-ort.
De tycktes for ofrigt, til krigs-tukt
och   omstandigheter,   aldeles   passa
C ' X
for den Fastning,   dar de voro for-
s*s *'*'■" &« v4 \^ #
o
Sarnboingam ar Philippiner-
fras Botany-Bay. Vissa brott straf-
fas med land- fdrvisning til detta Ny-
bygge. Vi sigo viii inga af Fingar-
ne, men hade skal at misstanka, det
atskillige dar funnos uti nigra af de
o o
tranga hakten.
o
Ehuru obetydligt detta Nybygge
J \D J      J OCX
tyckes vara, si skall dock Gonver-
neuren, under de tre ir han dar til-
bringar,   draga  en  summa af 3o,ooo
O        I O '
Piaster. Denne vinst harleder sig
fran  hans  rattighet  at forse   Solda-
 OO
Samboingan.    1755.
?&r.
103
terna med klader och lifs-medel; fran
Guldstoffe, Canel, Kryddor och andra
saker,  som lurendragas.
Inva names upiorande styrdes af
en ganska behaglig anstandighet,
som ar frukten af den gamle Man-
kens bemodande; ty hans bagge med-
arbetare i den andeliga Vingirden,
tycktes heldre vara utsedde at for-
derfva, an at foradla det stackars
folkety som var anfortrodt at deras
mo da. Den forstnamnde dareinot,
utmarkte   sig  med   det  vanliga  och
o • o ^
forbindande- lynne, som sa. val ar
lampadt at hofsa vilda seder. Vi of
verraskades icke mindre af nojet at
hora et ganska dragligt sallskap Mu-
sikanter, som bestod af idel Infodda
«.•
Denne Orchester, som utgjordes af
fyra Violiner, tvi Bassonger, med flera Flojter och Mandoliner, var ej
alien ast bekant med itskilliga af Hen-
dels utsoktaste stycken, utan kande
ock manga af vira Country-Bansar
11'i
\m
Si
'ft
#1
 io4   Samboingan.    1788. Febr%
samt flera af vira allmanna och mast
alskade Visor; men at spela Fandango, hade man forvarfvat en sa
fortraffiig skicklighet, at det lackra-
6te Spanska ora skulle afhort den
^ned fornojelse. Malayeserne hafva det gemensamt med andra vii da
folkslag, at de aro kanslofulla lor
lasikens   behag,   och   afven   kunr
Ha
tipni en icke ringa skicklighet i detta
angenama yrke.
Samme beskedlige Munk hade
afven lart storre delen af Stadens
Invanare at dansa, sa at desse af-
lagsne Oboer hade tvanne nojsama
tidsfordrif, hvilka aro narmast lamp-*
liga at uplifva en trog sjal och
forsotma   lifvets  obehagliga  stunder,
o   o
Aftonen fore var afresa, gaf oss
Gouverneuren, sasom redan jberat-
tadt ar, et fornyadt prof af sin Ijof-
lighet   och   gastfrihet,    i    det   han,
endast for vart noje, tUstalde <ao
BaJ
 Samboingan.    1788. Febr.    ioS
Klockan ungefar 8 om aftonen,
6amlades Sallskapet i Gouvemenrens
hus.    Frantimren, som ledsagades af
en myckenhet unge Herrar frin Sam-
h o i 11 g a n ,   voro   kliidda ]   efter   (Jns
plagsed,   i en   dragt,   hvilken   efter
Var tanka, var enlig de monster man
ham tat frin Manilla.     Den  bestod
af en sloja,   som loll angenamt ned
til foten, och var si inrattad, at den
forhoide   en   verklig   skonhet,   men
framstalde en formodad, dar naturen
nekat   den.      Endast   armarne   voro
blottade;   men lillarne  si lagde,  at
de lemna.de halfva barmen open,  da
likval den 6 frige kroppen, i all natu-
rens  enfald,  icke kunde sagas  vara
bortskyuid for det iiyiikna ogat. Fot-
knvlar  och   handleder   voro   prydde
med ringar af Guld, hvilke giivo et
anseende   af   rikdom   at   en   Dragt,
som  redan   var   prydlig.     Minga   af
dessa Fruntimmer  voro   ganska vac-
kra.   och vissa karliga blickar,   sohi
r
 mmmm
ft
I
||;|:::l
f:
ML
106    Samboingdn.    17
tycktes hora til deras vasende, minska-
de icke konets behag, ehuru de af dan-
sen nog starkt uplifvades.    Fandan-
o
go dansades  med storsta fullkornlig-
het.    Menuetten forlorade intet vid
amernas rorelser, och Engelske
Country-Dansar, som imellanat
dansades af hoflighet for oss, hafva
ofta blifvit, med vida mindre behag
och vighet utforde i vara basta Sall-
skaper, an i denna afiagsna vri af
P'hilippinska   Skargirden.      Detta
XX o
noje rackte til klockan 12, di Sallskapet itskildes med fullkomlig til-
fredsstallelse.
For dessa oskyldiga nojen sti
Invinarne i forbindelse hos den vord-
nadsvarde Munken, som sj elf del tog
i dansen. Det skulle varit en heder
for Spanien, om man til Missionairer
altid utsett sidana personer, som, i
likhet med denne alskansvardeMunk.
jamte sina hufvud-pligter, heldre sokt
bana vag for oskyldiga nojen, an ut-
 Samboingan.    1788. Febr.    107
6fVa sit kail med de stranga, samt
ofta grymma fordringar, som gora
omvandelsen   oredlig   och  oratt fat-
tat
samt
T
litet   instanima   n
ned
V7l
rar
Kristna   Larans   milda   och   valgo-
ande innehall.
All   sin   hoflighet   oaktad,   ville
Gouverneuren  icke   tiUita   oss   satta
nigra Instrumenter jj land,  for at go-
ra Astronomiska Anmarkningar. ■■ Vi
nodgades  saledes,  med mycken ola-
genhet, anstalla dem om bord, Efter
flera goda middaes - hogder,   bragte
til medeltal, iigo vi for ankar pi 6
gr. 58 min. nordlig Bredd; samt, en-
ligt flera   anmarkta   afstind  emellan
Soleii och Minen, pa  122 grad. 2
min. langd, oster om Greenvich.
8
! Den 12 Febr. i dagningen, hade
vi redan ur sigte forlorat Samboin-
gan, och vid Solens nedgang, kunde vi knapt mera skonja Ma girl-
dan ao.   Den i3 fortsatte vfvar seg-
 Ii
■i
*§Br
Hit-
■;.'i ■■■•'■
rio8   St or a Hafvet.    1788. JFtf&r.
Hag under doft och hett vader.   Nat*
ten medbragte haftiga regnfall.
en  i5  markte   vi en  sardeles
forandring hos  de Bufflar vi inskep-
O X
at.    De voro si vilde och gryrnme,
b1
at vi icke utan stor mod a, och afven  med fara,   hade bragt dem om
i O
bord. TJe nyttjade sina horn med si-
dan vighet, at icke ens de Infodde)
vagade  nalkas  dem i denna nya be-
O •/
lagenher.    Daremot syntes nu  deras
O v
obandighet med hast falla, och dg»
blefvo pi en gang' si tame, at de
togo fddan utur vara hinder, och
verkligen funnos mindre vidlige,  an
O O       '
Var ofrige boskap.
Vi ansago oss nu lycklige at hafva ingitt i den Norra delen af
Stor a Hafvet; men denna fagnad
ininskades af mindre gynnande vin-
dar. Stromdrag forde oss at Soder.
Pi 4 gr. 58 min. N. B. och 126 gr.
86 min. O. om Greenvich, seglade
x*
&
 :t»*
A
otora HajDet.    1700. i*£#r*    109
vi emellan flera Oar, dem vi af Sid-
korteri ofullkomligt igenkande. Vi nod-
gades siledes anvanda all forsigrighet,
Ined standig lodning och sma segel.
O O 1 _o
Vi hade fagnat oss med hoppat, at,
di vi nalkades Linien, traffa foran-
derliga   vindar,   men   bedrogo   oss*
O ' O
Det standiga Ostanvadret gjorde vie
utsigt vacklande.   Vi boriade frukta,
O 7 W
det noden skulle tvinga oss at soka
genomfart emellan Mo'lti ckerna.
Emedlertid hoHo vi oss mdiligast up
med knappa segel. Den 17 sago vi
land pi 2 gr. 40 min.     Vi anvanda
X o
nu alt bemodande at forbisegla
Norra spitsen afMorintav. Deri
18, sigo vi Jelolo, och sokte genom-
tranga Sundet emellan denna 0 och
Riou. Dar funnos mange Sand-
oar, som foranlato oss at iolja sist-
namnde 6s kust, hvilken var skog-
vaxt ned til Hafs-ytan; dock syntea
inga tecken, at den var bebodd,
genomseglade  lyckligt  denna   Skajr*
*.-.,
 no    jl
atis - Oarna.
1788. Febr
7
;.. i   •
111
is
BfL
11
gird vid Mart mansken; men det var
oss en saknad, at icke kunna sanda
nagon   Bat i land,   undersoka  dessa
O '
Oars beskaffenhet och- lura pi Skold-
paddor.       Den   20   befunno   vi   oss
omsider i opna Si on.
uen  2D y var
CTunga  Bread  o gn,   20 mm.,
O      '
var r
pi i3i  ev. 3d min. Ostl. langd. Dof-
X o o
rettan bo-rjade pliga vir besattning,
ITT
som tiilika fanns neasm^en ai den
utsigt vi hade, at til America gora
O ' o
en langsam och obehaglig resa. Alia
vara forvarings-model oaktade, hade
Skorbjuggen begynt visa sig, och det
ar ovisst, hum lingt den kunnat drif-
va sina verkningar, om icke en gyn-
nande vind, den 28, uplifvat oss med
ny forhoppning.
Vi anvande alia vara segel, samt
nptiiekte, den 24, en samling iiga och
skogvaxta Oar,   dem  vi icke funno
O '
pi vara Sio-kort och darfore kallade
X 7
Tatis-Oarna,   emedan  de fi Invi-
nare, som frin dem besokte oss, of-
 Tatis-Qdrna.    1788. Febr.    m
ta uprepade detta ord. De ligga pa
o gr. 20 min. N. B. och i32 gr. 2
min. 0. L. Emellan refven sago vi
Hera Canoter. Tvi af dem,nsom
hvardera forde fern Oboer, kommo
nara intil Skepp et och ropade: Tati,
Tati, med stor haftighet. Men vi
kunde icke pi nagot satt forma dem
at lagga til Skepp s-sidan, ehuru dem
visades mange saker, som troddes
bora lacka dem til narmare umgange
med oss.    De askidade Skepp et med
X X
sVnbar beundran, och vi sloto af de-
ras si mangfaldiga som besynnerliga
atborder, at de aldrig tilforne sett
nagot sidant foremal. De tycktes va-
o «/
ra af samma folks tarn som Papoux,
med uHiga hir, fullkomligt svar-
te, och til anlets-dragen like Afri-
canske Negrer,   men   reslige och
O ' o
starke. I sina han der hoHo de lin-
ga Spjut med ben - spitsar, och
svangde emot oss dessa vapen under hotels er.
ii
3
 • '• 'BOT?
112
tor a tiafvet.    1788. Febr,
eras   i>3'
a tar  voro  bygde pa  e
besynnerligt satt,  ganska sin ale  61
n O f     <0
lange. At halla dem i jamnvigt, ut-
gick, frin ena sidan, en bred utlig-*
gare, emeUan hvilken och Canoten
et nat-verk var spandr, flatadt af et
lags tag, hvartil man  har anvander
O O '
det Trias, som beklader Co cos-no ten*
s
Cl
denna   stallning   ligo   Oboernes
vapert,  fisk-redskap m. m.
Vi hada
J      r>
gerna onskat sanda oatar 1 land; men
sasom vi for lata grand icke kunde
lagga Skeppet nog   nara at betacka
OO IX ™;®s& o
dem, si ansigo vi oiorsigtigt at biott-*
' o 00
stalla vart folk.
Vi fortsatte var segKng med svag*
o       o o*
men gynnande vind til den 27.iHet-
o«/, /
tan var ganska brannande och holder
ofta Thermometren til 02 gr. Vid
middags-tiden uptackte vi 4 smi Oar*
Pi den storsta af dem sigs en stor
y, liggande vid Kusten midt uti en
mid af Gocos-trad.     Det ofriga  af
iga
M.->
 Frivilles Oar.    1788. Febr.    113
l)n tycktes vara idel skog utan nagon upodling.
Snart fingo vi besok af en myc-
o s|§>
kenhet Bitar, som forde et antal
Oboer af minst 5oo personer; alle
af mankonet. Hvar och en Bat hade
6 eller 7 personer om bord, och lik-
nade til skapnaden Sandvichs-Oarne s far-koster* De Infodde hade afven samma utseende, som sistnamn-
de Skargirds Invinare, och talade,
til var forundran, deras sprik, si at
vi aro fast forsakrade, at de harleda
sig frin samma stam. De lade til
Skeppets sidor utan minsta forbehill-
samhet och utan vapen, samt bragte
oss en ansenHg myckenhet nyss af-
plockade Co cos-notter m. m. dem vi
betalade med tums-linga jernbitar af
tunneband. Nar Jernstycket upvi^
sades for dem at iskadas* intogos de
7 o
af en tyst men liflig gladje, som icke
h.an beskrifvas.  En Obo* som erholl
I 8       f
• 4|
 If
m
*,i
u4   Frivilles Oar.    1788. Febr.
#n sidan Jernbit, borjade strax hop-
pa och dansa omkring Dacket, hvar-
efter han lade sig ned pi ryggen,
tumlade och rullade sig omkring, pa
et si forundrans-vardt satt, at vi verk-
ligen trodde, det han blifvit hastigt
angripen af nagon besynnerlig sjuk-
dom, til des han onisider up reste sig
och kyste Jernbiten med en hanryck-
ning, som tilkanna gaf, hum lycklig
han ansig sig at aga en sidan skatt*
Hans kamrater, intagne af en varm
nyfikenhet at betrakta denna dyrbar-
het, trangde sig hoptals omkring honom; men i samma ognablick kasta-
de han sig i Hafvet, vande darpi sit
hufvud emot oss, kyste Jernet a nyo
och samm i land. Jag befalte nu son-
derhugga flera Jernband, och skank-
te en bit at hvardera af vira gaster,
som. alle lemnade oss med lifligaste
uttryck af tacksamhet.
Desse Oboer aro af etfritt, van-
iigt samt fortroligt lynne, och blefvo
—
 Frivilles Oar.    1788. Feb
1*
1»
113
af oss bemotte pi et satt, det' de
visserligen icke snart skola forgata.
Emedlertid sigo vi, uti deras bitar,
stora matter, hvilka de, pa tilfrigan,
sade sig nyttja i stallet for Pantsar-
skjortor* Desse aro si rate och star-
ke, at de afhilla et kastadt spjut,
och nappeligen, pi nara hall, genom-
tr&ngas af en Pistol-kula. Vi drogo
daraf det obehagliga slut, at desse,
for ofrigt, sa vanlige Oboer stundom
maste erfara krigets rysliga verk-
ningar.
Denna liHa Skargird  uptacktes
O X'
forst af Carteret, under hans resa
omkring Jord-klotet, och kallades af
honom Frivilles Oar, i anseenda
til Invinarnes opna och fortroliga up-
forande. Vi visste af hans t)agbok>
at en af dem gick med Carteret
om bord och dodde under resan til
Celebes. Ehuru en si ling tid for-
flutit, at Oboerne syntes hafva bordt
forgata denna handelse,   si pekad«
 hi
116    Frivilles Oar.    1788. Febr.
dock Here af de Infodde, an pa
vart Skepp, an pi Hafvet, och gafVo
med tydhga tecken tiikarma, det
en af deras landsman blifvit bortfftrd
pa et sidant Fartyg. Vi ruiderrattade
dem darfore, at denne icke mera
var til. De samrnantradde strax och
hollo en liten ridplagning; men for-
nyade sedan sit timgange med oss^
utan at vidare yttra nigon saknad*
Atminstone tycktes icke nigon ibland
dem finnas, som, i egenskap af van
eller slagting, tog del i den forlora-
de landsmannens ode.
fl
Vi fottsatte darpa kosan at NO.
Den 28 hade vi storm-ilar. Den 2a
funno vi oss emot all formodan iter-
drefna til Frivilles Oar. Flere af
vara vanner vigade sig ut til oss med
o o
Cocos-notter, for hvilka vi med mo-
da kunde formi dem at emottaga
betalning.    En man visade oss
nagon
o
den Jernbit han tva dagar forut be-
 Stora Hafvet.    1788. Mars.    117
kommit,   och  gaf   darmed  tilkanna
at han erinrade sig sina valgorare.
For   otienliga   vindar  hunno  vi
) o
icke utur sigtet af dessa Oar, fore
den 1 Mars. Regnskurar infunno sig
och medforde obehaglig verkan pa
Besattningens hiil'sa. Den 2 hade vi
2  er. 5a  min.  N.  Bredd.     Thermo-
metren  steg anaa tit qo  gr.   ocn vi
o
y
rli
ledo mycket af liettan. Amur hade
vi. forrad af de forfriskningar vi in-
skeppat pa Samboingan, si at vi
kunde spara de insaltade lifs-medel
och tillika sorja for Besattningens
halsa. Vatten gafs rildigen,- sasom det
basta forvarings-medel emot Skor-
bjugg. I fall en forknappning skulle
funnits nodig, si besloto vi upskjuta
den, til des vi upnitt kallare luft-
streck, emedan hettan fordrar yrnni-
gare drycker at underhilla halsan vid
den starkare utdunstningen.
* V
i
.**;
 iliflB
S.
Ml'iM
I'Pillll
M
Wm
h.
■'   '      "'' "?!' *?•*.' : I:''
£
mm
118    Stor a Hafvet.    1788. Mars.
Den 3 bor jade haftigc storm ar
inbryta med stort-skurar, si at vi
nodgades minska seglen.    Vi up tack-
o ox
te nu, at formasten var farligt ska-
dad, och vidtogo driftiga  anstalter at
7 o o
iterstalla den i brukbart stind. Denne storm, tillika med Skenoets haf-
tiga rullning, forstorde en del af var
boskap,   samt   manga af de insken-
X    * kD   " X
pade vaxterna, i synnerhet et skont
Pomerans-trad, som stod i fall Momma, och halften af vara Canei-tracL
Vi hade dock en tjur, en ko och en
qviga ofriga;   men getterne omkom-
JL       O O      ' O
mo pi en dag, da Skeppet gj6rde
en has tig krangning. Af vaxterna
voro et Limon-trad, et .Pomerans-
trad och sex Canel-telningar i behill,
utom nigra sniarre arter.
Ehuru vi iagttagit alia gynnande
vindkast, hade vi dock den 12 icke
hunnit langre it Norden, an til 3 gr.
15 min.   Denna troga segling, tillika
 Stor a Hafvet.    1788. Mars.    119
med osunda regnfall, gjorde Besatt-
ningen aldeles modfald. Vi fruktade
med  skal   tiltagande   verkningar   af
o o
Skjorbjuggen, emedan folket ofta
nodgades gora tjenst i vita klader.
Til upmuntran gafs en half pinte
bran vin pi dagen, hvaraf tvi tredje-
delar slogos i vatnet, som icke spa*
rades, och det ofriga nyttjades oblan-
dadt med fordel, sardeles under reg-
nig vaderlek. Vara fod-amnen tilred-
des med yttersta sorgfallighet, at it-
minstone hindra det ondas tiltagande*
Morgon och afton gafs The med Sicker. Ris, arter och hafregryn koka*
des med mjolk och frukter, pa alia
de satt vi kunde uptanka. Flask och
kott urlakades tilrackligt, och for-
battrades med standigt bruk af vin-
attika.
Vinden var immerfort Nordvast-
lig til den 3o, di med hast de be*
svarlige  regnskurarne  uphorde  och
I
 |». •'
hi
il
£20   St or a Hafvet.    1788. Mars*
en angenam vaderlek vidtog. Vi ha-*
de di upnitt 21 gr. 2 min. Nordligt^
pa i3g gr. 48 min. Ostligt. Hela ti-*
den hade vi dagligen sett stora fogel-
skaror, stundom af de arter, som aldrig flyga langt frin land.
Sisom vi nu vantade oss pihals-
ning af forfarliga stormar, sardeles i
granskapet af Japan, si nyttjade vl
sorgfalligt det vackra vadret, och
gjorde oss fardiga at eraottaga dera$
fees ok,. ,
Vare Handtverkare voro stiin-
digt sysselsatte, antingen at arbeta
for Skeppets behof, eHer ock at til-
Verka handels-artiklar for America*
De Ghinesiske vapen-smederne aro
ganska handige och arbeta med en
latthet, som ger* dem foretrade fram-
fore de Europeiska. Deras verktyg
aro i hogsta mitto enkla, och det
forelagda arbetet, innom ganska kort
xi ci , t ax dig t«
==■
 ^ Stor a Hafvet.    1788. Mars,    131
Vare   Timmerman   arbetade   pi
lodeU til en  Ship,   den vi iirnade
bygga pi Americanska Kusten.    Var
«/  OO 1
fornamste Timmerman var ganska
skicklig och hade lart i London;
men hans Chinesiske arbetare kunde
icke fatta virt bygnads-satt.    Chine-
•J o
siska Skeppen hafva sin egen skap-
nad. Pi Fartyg af tusende Lasters
Dragt, finnes icke en enda betydlig
del af Jern. Anda til Ankare goras
af trad. Likval utharda desse flytan-
de tirnmer-massor de haftigaste stor-
mar och segla val. Det var oss si-
ledes svirt at fora vare Chinesisko
Timmerman frin deras eget bruk och
arbets - satt; En del af Besattnin-
gen utsigs redan, at arbeta pi den
tilamnade Slupen. Vi hade val ingen artikel fardig for denna bygnad.
Timret stod annu pa rot i Americas skogar; Jern-arbetet lig i stinger om bord, och tacklet var annu
et kabbeltig.   Men hoppet uplifvade
 Zf ■
I
122    Stor a Hafvet.    i788* ^»rz£
oss,  och vi forestalde oss redan v
nya Slop, sasom fardig at nasta Oct
lopa af Stapeln.
e
ar
e'
;n i April hade vi 22 gr.  26
IP Bredd.     Luften   borjade bhfva
mark;   skyarne ovanligt   svarte   och
mm   med   blixt   och   ask-dunder.
Talnke   skaror   af foglar   fldgo   oss
forox med   starka  skri,   sasom  hade
de forebud af elakt vader.     Vi sago
afven Hafstang, sasom bevis af land
i vart grannskap.   J
Den 2 tiltogo Ijung-eldarne och
dundret,   dock   utan   <.*   1 1 j
>   wu.   man   at   beledsagas
af sardeles haftiga vindar. Hafvet
var likval uti en ovanlig rorelse, och
Skeppet hafde sig tungt. Emot mid-
dagen kommo storm-ilar, och vi hade, fran alia streck af Compassen,
Vindkast, som, under det tiltagande
mprkret, bebadade oss en haftig
storm.     Bramseglens ra-stanger och
 Stora Hafvet.    1788. April.    123
master nedtogos pi Dick. Stor-
seglet beslogs, och flera anstalter
vidtogos, soiii profvades nodige. KL
2 sprang vinden til soder med ilnin-
gar, aska och ljungeld. Vi fingo en
gruflig il fran wSO, och strax darpi*
en dylik frin -SW. Bagge rasade
vaxelvis med otrolig "haitighet. Den
sednare tog dock ofverhanden och
fortfor innemot en timme. Desse
ilars mote, lovart om oss, var for-
farligt at iskada. Vigen drefs si
hogt at synkretsen foriorade sig uti
rok. Lyckligtvis traffade oss blotta
s van sen af denna hvirfvel. Emedler-
tid fruktade vi hvart ognablick, at
se var mast splittrad, sedan stora
topp-seglet var borttaget och slitet
til trasor. Hafvet ho j des snart sa
forfarligt, at vi nodgades satta til
framseglet och styra undan stormen,
for at icke blottstalla virt Fartyg,
som skot en forunderlig fart genom
vagen.   Vinden inbrot frin SO. med
i
 I
I 1-
»'.
; ■ :-"m};
KlfW-1'-'        '
;124   Stor a Hafvet.    1788. April.
forfarlig sjoging. Vi markte darpa%
la vart om Skeppet, hum vatnet bor-
jade I op a i kretsar af flera fots hogd
ofver ytan. Detta var en skon, men
ryslig syn. Med storsta moda och
fara bemodade vi oss at undvika dessa vatten-hvirflar. Klockan 5 uphorde
denna hvirfvel-vind och forvandlades
til en stark SW. V 'It  ' •-
Enligt K amp fer infaHa sidan e
livirfvel-vindar, pi vissa tider, i dessa
Haf. Ehuru minge gamle och er-
fame Sjoman voro om bord, si hade de likval aldrig sett nagot si for-
o o
farligt. Vi trostade oss imedlertid
darmed, at denne tidpunkt var Pas-
sad-vindens brytiling, i synnerhet
som Sydvastlige stormen fortfor.
De ars-tider, da Passad-vin-
darne ombyta i Chinesiska Sjon
och Stora Haf vets Norra del, aro
afventyrlige for de Skepp, som dar
segla. Desse omvaxlingar intraffa
vanligt i April och October,   ehuru
 IS tor a Hafvet.    1788* April.    12$
Stundom, inn mycket tidigare, ami
iter senare. De, som ske fran
NO* til SW, anses mast vidlige*
Pi Japanska Kusten aro de ganska vildsame; men nar de gi til
Typhoner, kan ingen styrka gora
dem motstind. De astadkomma da
stundom aldeles otroliga forodelser*
Det ar icke mindre svirt at fore-
stalla sig den vildsamhet, med hvilken de blisa frin alia vaderstreck*
Chineserne frukta oandeligen dessa Orcaner, som stundom bortsopa
stora Byar och ombringa deras Invi-
nare* Stundom foroda de grodan
pi hela fait och bereda hungers-nod*
Af sidan orsak upkom, ir 1787, en
forfarlig dyrhet uti Chinas Sodliga
Provincer, och ombragte en otrolig
ttiyckenhet folk. Det var di icke
ovanligt, at dar se en uthungrad
olycklig draga sista andedragten, under det Modrar ans ago for phgt at
morda sina Barn,   och de yngre at
1
 .»£•
126   Stor a Hafvet.    1788. April.
gifva dripslaget at de alderstegna,
for at fralsa dem, frin et si pinsamt
dods-qval.
Den 3 April blef vadret matte-
ligt, men sprang snart til NW. med
haftig storm och vigor som liknade
erg.      Den  4,   pa 24 gr.   44  min.
tr
Nordlig Bredd och i4^> gr. 4* min.
O. L. sigo vi land, men kunde icke
undersoka det. Den 5 seglade vi
emellan flera liga Oar, dem vi kal-
lade Grampus-Oarna, emedan vi
dar sigo en stor Nordcaper spruta
O XX
vatten nara stranden af en
en-
na syn ar   annars   gansKa   ovanng 1
detta Haf.
I:
1.'
Var segling gick nu fort it Nor-
rii, och vi route en hastig ofver-
ging fran varma til kold. Di vi nyss
plagats af en nastan qvafvande het-
ta, borde detta omskifte iinnas kan-
bart for Besattningens halsa*    Vi in-
 Stor a Hafvet.    1788. April.    127
skrankte likval vatten - lotten, utan
minsta olagenhet.
Den 9 sago vi nyss lossnad Hafs-
tang och foglar', men icke land.
Kl. g ropades frin mast-toppen, at
et Fartyg sigs, och efter half annan
timme hade vi det i sigte frin Dacket. Det tycktes fora manga segel,
och vi kunde icke med kikaren up-
tacka des kosa.     Et  Skepp i dessa
XX
far-vatten ar afven en ovanlig syn.
Omsider trodde vi det vara en Gal-
lion, som, frin Nya Spanien, arnat
sig til China, och blifvit drifven at
Norden. Vi skrefvo foljaktligen bref
til vara vanner, i hopp at, med detta tilfaUe, sanda dem til China. Denna forviUelse varade, til des vi kom-
mo detta formenta Fartyg pa blotta
tva sjomils afstand, da vi uptackte,
at det var en blott enstaka klippa,
•tiende midt ibland vagorna, sk hk
et   seglande  Krigs-Skepp,   at   man
•
tj
 J*
hi
»
t28    Stor a Hafvet.    1788. ApriL
1
trott sig se anda inn J til Flaggert*
Pi narmare hill blef vir forundran
annu mera okad, och vire Sj6ma.it
Voro helt nara at tro, det Fartyget
blifvit, geno'm et underverk, forvand-
ladt. Vi kallade darfore denna klip-
pa Loths Hustru* Den ar en af de
undrans-vardaste foremal iag nigon-
J    o O
sin  sett,   och rigger 20 gr.  5o min*
* Do «-7     W
Nordligt, samt 142 gr. 25 min. 0 om
Greenvich.    Vigen bryter sig emot
O v o
des nastcin lodrata sidor med den
haftigaste vildsamhet. Hojden gar
innemot  35o fot.      Franitil,  ungefar
' O'
23 famnar frin vastra iinden, upstic-
ker en liten svart klippa, som har
en  grotta,   uti hvilken vatnet rullar
O '
med rysligt buller. Di vi betraktade
denna undransvarda klippa, som stod
ensam i et omatligt Haf, kunde vi
icke annat an anse den sisom et/fo-
remal, det dar haft styrka at utharda
en af de stora Naturens skakningar,
hvilka
—
 Shot a Hafvet.    1788. April.    12
hvilke forandra skapnaden af des&a
Jord-klotets delar, dem de fitt til-
stand at foroda.
Vi hade sakra tecken af land, i
det vi sigo Hafsting, fogel-skaror,
samt flytande stickar af gamla htis
och Canoter. Siledes nodgades vi
anvanda forsigtighet, i synnerhet som
tillika en hi-iftig storm tycktes vara
a farde. Den infoll ock med for-
farlig sjogang, samt tHskyndade oss
mycken skada. De Nordlige storm-
kasten, som nu anfollo oss med sa
mycken haftigliet, forde ej allenast
en genomtrangande kold, utan ock
isnoslask, samt hagel-skurar. Fogel-
skaror up lifvade, under alt detta, var
forhoppning, at snart traffa land.
ml
8
en 2o naae vi 41 gr. oo mm*
Bredd pi 189 gr. 25 min. 0. L. och
borjade styra pi Americanske Kusten, under strangt vader med kallt
 i5o   Stor a Hafvet.    1788. Ma/.
regn. Borjan af Maj infann sig med
mildare luft. Den 8 hade vi 48 gr.
v 28 min. Bredd. Dar sigo vi en Flafs-
Papegoja (AIca), samt et stycke
drif-ved. Natten emot den 16, tycktes hela luft-kretsen vara uplyst. Vi
harledde sidant frin irerskenet af
Americas stora sno-kladda berg. Fol-
jande morgon fingo vi detta lange
efterlangtade land i sigte pi i3 sjo-
mils afstind. Kusten bestod af en
bergs-kadja, som forlorade sig i sky-'
arna. Motvind frin K. Georgs Sund
nodgade oss vanda. Under land si-
gO vi et Skepp j som sedan fanns
vara Kongliga Prinsessan, frin
London utgangen at har drifva pals-
handeh Den i3 ankrade vi omsider
uti Friendly Cove, midt for Byn
Nutka, efter tre minaders och 23
dagars segling frin China.
En strax infallande storm, med
haftiga regnfall, larde oss satta var-
de pi den lyckan at aga et si tryggt
 •   Stora Hafvet.     1788.  Maj\    i3i
ankarstalle. Var upmarksamhet vack-
tes diirpi af en mangd-Infodda, som,
midt framfor Byen, Voro samlade
pi en bank, a: iskida Skepp et.
Comekala (den om bord varande
Americanen) hade i flera dagar, med
storsta langtan, van tat pi detta ogna-
blick, och kande nu en otrolig gla-
dje vid isynen af sit Fadernesland,
til hvilke't han iterkom med forvarf-
vad kannedom och en formogenliet.
O '
som skulle gora honom til et ainne
for. hans landsmans beundran och
vordnad. Detta noje minskades dock
til nigon del daraf, at hans Broder,
Maquilla , Hofding ofver detta
Sund, och hans Slagting Call 1 cum,
som i myndighet stod Hofdincen nirr-
•>>       , o o
mast, voro frinvarande, och stadde
pi et besok hos Wicananish, en
magtig Hofding ofver en Soderut bo-
ende folkstam.
Comekala   va.r   nu kladd i  en
Skarlakans - rod  S oldat - rick,   prydd
i
ismam
 ft*
132    Nutka Sund.    ij$8. Maj.
med missings-khappar. Utom hatt
med flygande Gocard, bar han an-
standigt linne, samt flera Eur op eiska
klades - persedlar, hvilke voro vida
mer    an    tilracklige ,    at   hos    hans
o
landsman  upvacka   den   hogsta  for-
X o
undran. Hannapa, som, under de
namnde Hefdingars franvaro, forde
styrelsen ofver Sundet, ansig afven
sin aterkomne lantlsmari ej allenast
med upmarksam aktning, utan ock
med synbaraste afund*
Innom en kort stund var Skep-
pet omgifvet at et stort antal Canoter, upfvlde med man,   qvinnor och
* X * 'X
barn.  De bragte oss en ansenlig myc-
O O J
kenhet fisk, den vi, efter en si ling
och besvarHg resa, kopte med begar-
lighet. Emot aftonen upklarnade va-
dret och Comekala gjorde sig far-
dig at ga i land. Detta hans upsit
blef snart bekant i Byen, frin hvilken
alle Invinarne utgingo at lyckonska
sin, landsman til des iterkomst*
 Nutka Sund.    17
88.
kI ai.
10:
Comekala hade nuprydt sig i
all sin stit. Hans roda Rick var
sirad med en myckenhet ma$sings-
knappar och andra tilsatser af kop-*
par, som nodvandigt skulle idraga
honom hans landsmans djupaste vord-
nad och gora honom til et foremil
for Nutkas Skonheters omaste ogna-
kast. En stor kopparplit prydde
hans . brost. I hans oron hangde
grannliter-af samma Metall, och han
ir
1    o
patann sieir, at uti liaret, som var
kammadt en queue, fasta sa manga fiandtag af koppar-pannor, at deras tyngd drog hela hufvudet tilbaka.
J     o o
Denna styfva och raka stallning bi-
drog annu  mer at gora   hans  utse-
o o
enae Desymierligt, For at erhilla en
del af dessa prydnader, hade han
lange legat i strid med var kock;
men deras sista och haftigaste tvist
angick et ofantligt spett, hvilket Ame-
o o      x 7
ricanen fattat i handen sasom et
spjut,   at oka den pragt,   med hvil-
m
 !>
>
Erf
134    Nutka Sund.     1788.   iljfay.
ken han arnade forvina sina lands-
mans ogon,    I narvarande stallning,
O O»
krinde vi icke neka honom detta
koks-redskap. Uti sidan stit, och
inragen  af kanslor,   dem knapt   ni-
O 7 I
gon Europeisk eller Osterlandsk T)Ao-
nark ront pi den pragtigaste Thron,
forde vi ComekaLa til stranden,
hvarest et gemensamt rop frin Byen
forsakrade honom om den allmanna
gladie, hvarmed man ansig hans itei>
O 7     ? o
komst,
f. ■
Hela Byens Invinare tagade man-
grannt til Kusten och lyck6nskade
honom pi stranden med et ganska
obehagligt tjuta-nde. I spits en for
dem sigs hans Faster, en Qvinna af
O 7 X.
ungefeir 80 irs alder, som enligt hvad
o ' ' o
vi borde sluta, alt ifrin sin fodelse-
stund inn til narvarande^ ognablick,
oafbrutet lefvat i smuts och orenlig-
het. Fion o]iifamnade sin Brorson
med mycken omhet,   och hennes af
 Nutka.    ij88.sMaf. i35
fluss drypande oga falde varma tirar
J. X o
pi Comeralas kinder,
Sedan de forste Ceremonier for-
bigitt,   och   ogats   forsta  nyfikenliet
O ' O «7
blifvit tilfridsstald, begaf sig hela Sall-
skapet til Konungens  hus,   dar en-
X O '
dast personer af rang fmgo tilstind
at ingi, och hvarest en pragtig mal-
tid var tilredd af Hvalfisk-spack och
trail.    Man satte sig hed med en mat-
lust, som svarade  mot anrattningens
p
yppighet. Afven de srna barn en druc-
ko tran med storsta tecken til for-
116 j else. Men Comekalas smak syn-
tes til nagon del blifvit bortskarnd
af Indiska och Europeiska kokriings-
sattet, si at Iran tycktes icke med
samma glupskhet deltaga i ortens
lackerhet.      Aftonen   tilbragtes   med
o «
stor tilfrids-staUelse. Sing och dans
hordes  storsta delen af natten.     Vi
atergingo i god tid,  men horde lan-
000 '
ge ljudet af de Infoddas hogtid.
 mm
to
6        Nutka.     1788. Ma],
Pi en bank, som smaningom up-
feser sig, ligger Byn Nutka med
framsidan at sjon, och omgifven af
skogar. Uti Friendly Cove aro
husen   stora   och   af, ortens   vanliga
O'
bygnads-satt.    Ilvar och en af dessa
boningar tjenar for flera hushall, och
ar   afdelad   liksom   med spiitor,   uti
hvill
jned Hvaliisk-spack,  trai
£ 7
uptackas
ia alia slagsi afskraden, blandade
■ O '
dx
I'll
f-\ <r: fr*.      ri'C lr~'rl Vj
\y \_yj_x    lia.ft exi.  ,
et   sin*!*"*    or^
utgora   en   inassa  af odraglig   srnut>
o O^ O
signet.
Den 14 sande vi et parti i land,
at upsatta talt for vara segel-sornare,
samt for dem, som skulle anskaffa
ved och vatten. Plats dartil utsigs
bredvid   en   back,   icke   lingt   ifran
7 o
Byen.    De ofrige af Besattningen svs-
J o o *>
selsattes med goromal om bord.
Den 16 intigade i Viken et an-
o
tal K rigs -Canoter,   med Maquilla
*——
 Nutka.    1788. Maj\ 137
t>ch Callicxjm. De roddes med ;
•stor hogtidlighet omkring Skeppet, A
under en behaghg dock skarp sing.
Bitarne voro tolf, och forde hvar-
dera Timkring 18 man,   til storre de-
O '
len kladde i Rickar af de skonaste
Hafsutter-skin, som betackte dem
fran halsen til fotbladet. Deras hir
voro pndrade med hvitt fogel-dun;
deras ansigten besmorde med rod
och svart ockra samt tecknade med en
Hay-kake  och  et slags spiral-linier,
J o X
soin  gifvo  dem   et  ganska vildt ut-
o o.
seende. I de flasta af dessa Batar
voro 8 roddare pi hvardera sidan,
och en enda person satt i framstam-
men. Anforaren hade tagit sin plats
midt uti Biten, och var for oingt
utmarkt af en hog mossa, spitsig ofver hjessan samt i spitsen prydd med
en liten fjadertofs.
Vi lyssnade pi dessa roster med  \
afven si stor forundran,   som forno-
jelse.     Det var icke mojligt at for-
i
 w
ft
I
38
Nutka.     1788. ilfo/.
blifva kiinslolos vid denna hofftidliea
O O
och ovantade sang.     De songo alia
• o P    ■
med en och samma ton, samt uoga-
ste jamiiher. Icke et enda missljud
hordes undfalla nagon. Stundom
gjordes en sankning fran de hogre
toner til de lagre, med en si sorglig
O        7 00
vandning i forandringen,   at vi icke
O O 7 '■
kunde begripa hum detta folk for-
varfvat sidan ofning.    De  atborder,
O 7
som beledsagade singen,  hoide tilli-
O <-J 7 J
ka des intrvck.    Hvarje sangare slog
•/ 7 o o
takten med sin ira emot Bats-brad-
den, och vid hvarje utliallning pe-
kade man, aim it Norr aim it Soder,
med utstrackta armar, samt sankte
sminingoin rosten pa et satt, som
gjorde en verkan, den man icke of-
ta roner af vira Orchestrar.
Pi sidant satt rodde de 2 van-
o
ger omkring Skeppet, samt upreste
sig hvarje ging for fram-starnmen
och utropade: Wacush, Wacush!
(Van!) Darefter lade de til sidan af
 Nutka,
1788.
da
ij,
15g
Skeppet. Maouilla och Callioum
stego   om bord.     Den   forre  syntes
o *>
vara af 3o irs alder,   oandeligen val
1 o
vaxt, samt af en upsyn, som vackte
alias upmiirksamliet. Den sednare
kunde vara 10 ar aldre, stark och
reslig, samt med opna anlets-drag,
som forenade uprnarksamhet och for-
trolighet.    De lagre personer af detta
sallskap voro alle vackre och snvgge.
1 »/ 00
En Skalhud, upfyld med tran, up-
ricktes om bord, af hvilken Kofdin-
garne  to go   en  mittelig   dryck;   det
O O O >7 '
oiriga iters an des til- folket i Cano-
terna, och tomdes med hast.
En  skiink af Koppar,  Jern och
andra begarliga  saker,   gafs  it Hof-
OO 1       JO
dingarna, nviike strax afkladde sina
Hafsutters-mantlar, lade dem, med
de angenamaste afborder, for vira
fotter och forblefvo sedermera pi
Dack uti Naturens okonstlade Dragt.
Til ersattning  bekommo de hvar sit
o
sang-tacke.    Darefter ste^go de, med
X
•l
§
A
«1i
a
 p.
i'-i
i*i
1'
1-
I
/ Nutka.    1788. ikfoy. 1.   4 .-'
storsta tecken af fornojelse, i sina
Canoter, som hastigt roddes til
stranden.
Desse Americaner hafva, sasom
vi tro, sit aldeles egna satt at gifva
och taga skanker.    Ehuru dyrbar gaf-
O J o
van ar i deras ogon, si bemoda de
sig dock at undanrodja alt, som kan
medfora begrep  af ansprak hos den
OX i
tagande. Vi hafve, vid.et hogtidligt
tilfalle, sett tvi Hofdingar motas med
skanker af de oskattbaraste pals-verk,
det de kastade for hvarandra ined
en upsyn, som uttfyckte den adel-
modigaste vanskap, och i befaag taf-
O X   ' o
lade med verldens mera hofsade
folkslag.
Frin vir ankomst til den 25,
hade vi bestiuidigt ovader, som dock
O 7
icke hindrade vira foresatta arbeten.
Ma quill a hade, utan minsta svirig-
het, lemnat oss plats til en bygnad
for de personer vi arnade har lemma,   samt tillika lofvat dem bitrade
 Nutka.     1788. Mai.
H#
Och beskydd under var frinvaro.  At
vidare styrka honom i si forminliga
tankesatt,   skanktes   honom   et   par
Pistoler,   pa hvilka han,   frin forsta
stunden,   kastat et ganska begarligt
oga.    Callicum, som afven tycktes
for oss hafva fattat varm tilgifvenhet,
blef icke mindre   ihugkommen med
en   frikostighet,     hvilken    darjamte
strackte sig til hans Frririflrnmer.   Vi
trodde oss dartil i synnerhet forbund-
ne,  emedan han af Maquilla blifvit beordrad at vaka for var saker-
het   och  forekornma  stolder   af   de
Infodda.    Ehuru   nara denna fortro-
lighet syiites, ansigo vi dock forsig-
tigt, at tilhka underratta Hofdingarna
om var styrka, och visa dem vir 6f-
verlagsenhet,  i faU de andrade sina
fridsama tankesatt.    Vi onskade ver-
ka, -si val pi deras fruktan,  som pi
deras tacksamhet, och darigenom de-
sto sakrare forvissas   at upni  syfte*
market af vir resa.
i
m
 m
IB
i4a       Nutka.    1788. ifcfa/.
Den 28 var redan vir bygnad
fardig. De Infodde bidrogo til denna skyndsama fullbordan, si val med
timmers anskaffande frin skogarne,
som med all annan tjenst, den vi af
dem askade. Nar, om aftnarna,
Skepps-klickan hordes iterkalla vart
ar bets-folk til Skepp et, samlades al-
tid de Infodde, som it oss arbetat,
och erhollo sin dags-penning i glas-
.ox o       o
parlor eller Jern. Sidant upforande a
virsidavann deras bifall och fortroen-
de, si at vi icke kunde sysselsatta al-
la de hinder, som erbodo sin tjenst.
il
m.4
Huset var tilrackligt for det parti
vi arnade lemna i Nutka Sund. I
nedersta vaningen fanns utrymme for
arbetare och forrid; den ofre var in-
rattad til mat-saToch  kamrar.  Och
#
ehuru man icke haft til andamil at
fornoja verkliga kannare, si ar dock
naturligt, at de Infodde ansago var
bygnad for et verk af ovanlig pragt*
 Nutka.     1788.  Ju
fji,
i43
Rundt omkring, pa nigot afstind,
upfordes et starkt brostvarn, med en
Canon, si staid, at den kunde be-
skjuta bide Viken och Byen. D$n-
11 e   anstalt   gaf virt  folk   fullkomliff
O o
trygghet. Utanfore detta brost-varn
lades kolen til et Fartyg af 40 eUer
5o lasters Dragt, enligt vart redan
fattade beslut.
Den 5 Jun. var Felix redan i godt
Stind,   och kolhalad;   tacklet forbat-
tradt,   m.  m.     Vi hade ock intagit
nybaUast-af sten, emedan sanden, som
forut  dartil  blifvit  nyttjad,   tiltappte
pumparna.   Ved och vatten fanns om
bord.   Det standiga regnet hade bort-
00
smalt snon, utom smarre flackar,
som annu sigos pi hogre kullar och
berg - topparna; men gronskan var
sparsam och andrade lingsamt lan-
dets sorgeliga utseende.
Det manskap, som var utsedt at
lemnas i Nutka, sysselsattes at frin
 ....
i
i
Mm
Nutka*
17S8*
%j
un.
skogarna anskaffa timmer; samt Saga
och tilskapa virket for livarjehanda
behof; smederne tiHagade bultar, spik*
och amnen, tjenliga til bytes-handeL
Vi vantade oss siledes snart det no-
jet at se virt nya Fartyg fardigt for
des andamal.
Den   goda .simian, med   de  In-
O t
fodda vittnar, at virt upforande blif-,
Vit afmatt efter vardiga grund-satser:
och de prof af tilgifvenhet, hvflka
bevisades oss af flera enskilda, til-
kanna gifva, at tacksamhet, pi denna aflagsna Kust, icke ar en okiind
dygd.   Callicum idagalade en gran-
•/ o
o
lagenhet, som skulle hedrat en man
af fullkomlig hofsning. Det ar mig en
li'gt at namna det, sedan denne fil-
skansvarde man icke mera ar til;
och den enda erkansla jag kan gifva
hans minne, ar at betyga min afsky
for den omenskliga blodtorst, som
berofvade hans land en af des storsta
prydnader,
 Nutka.    1788. Jun.
i45
prydnader, samt tilkommande seglare
en beskyddande van* Med rysning
har jag fornummit, at han, ar 1789
i Junio, blifvit mordad med et skott>
af en Officerare pi Don Martinez's
liHa Flotta* Callicum kom, med
Hustru och et Barn, i en Canot til
Spanska Skepp et och forde en skank
af fisk. Man slet ifrin honom fisken
pi et hirdt och ovanligt satt, innan
han sjeH hann aflemna den. Miss-
nojd ofver et sidarit bemotande be-
gaf han sig ifrin Skepp et och ropa-
de: peschae! peschae! (ObeskedU
ligt). Man ansig detta si forolam-
pande, at man strax med en kula
skot honom genom hjertat. . I samma
ognabHck som den traffade, hvalfde
kroppen ofver Canotens bradd i Hafvet och sonk. Hustrun och Barnet
intagne af hogSta bestortning, brag-
tes i land af nigra vanner, som aska-
dat denna omenskJiga gerning.   Fa*
10
M
 II
ft»*.
f-
»
i
146 Nutka.    1788. 7i/7z.
dren vigade sig omsider til Skeppet
och utbad sig tilstind at updyka den
olyckliges kropp; men afven sidant
vagrades, til des han anskaffat et
tilrackligt antal  skinn,   med   hvilka
O 7
han kopte sig rattighet at begrafva
en si omenskligt mordad Son. Krop-
peri fanns snart och foljdes til be-
grafnings-stallet af alia Sundets Invi-
nare, som, med bittraste klagan, yt-
trade sin saknad af en alskad Hofding.
Under den korta tid vi uppe-
hillit oss i Nutka, hade handeln
varit liflig, si at vi, deil 5, redan
erhillit i4o, Hafsutter-skinn. Vid vir
forsta ankomst bestamdes et visst pris
for hvart slag af ortens palsverk, en-
ligt des varde. Under alt detta hade
dock de Infodde sokt boja handeln
alt mer til sin fordel, och vir for-
inin ilade oss afven at darmed se
genom fingren. Men efter en kor*
tid,   sattes   handeln  pa   helt   annan
 Nutka.    1788. Jun.
147
fot. I stallet for ordentligt byte ef-
ter taxa? uptankte de Infodde den
utvag, at vi a omse hinder borde
gora skanker* Vid denna nya han-
del idagalade de Infodde pi utmark-
taste satt sit adelmod och sin gasta
frihet. Nar Hofdingarne funno godt
at gora en sidan skink, sandes en
af dera$ enskilda betjening om bord,
at bjuda Capitain i land. Denne be-
gaf sig ock altid til stranden, for-
sedd med de amnen, han utsett til
aterskank. Di vi kommo til Hofdin-
garnas hus, hvarest en stor mycken-
bet folk samlat sig at iskida Cere-
monien, framburos Hafsutter-skinnen
med hoga rop samt glada itborder,
och lades for vira fotter. Darpi folj-
de en tystnad och nyflken vintan at
se hvad vi skuUe gifva til er^attning.
Vi underlato aldrig at upfylla denna
vantan til vederborandes noje; heist
vire vanner tillika feto forsta, det
de; si snart deras forrid vore med-
$
 mm
i48
Nutka.
1788. Jun.
n
I--
1
!{
>'[
m
taget, skulle gora en resa inn at Ian*
det och anskaffa flera skinn.
Sedan Capitain Cook uptackte
detta Sund, hafva flera Skepp dar
ankrat, i afsigt at handla med de
Infodde,   som   dirigenom   forvirfvat
' o
sig storre hofsning, an vi formodat
finna. Imedlertid foil det oss obe-
gripligt, at si fi Europeiske varor
traffades bland deras egendom. Af
alt det Jern, samt Koppar och Parlor, som de naturligtvis mist erhilla
for sina skinn-varor, fanns nu icke
en enda artikel. Det ar icke litt at
gissa, hum de, pi si kort tid, kun-
nat skingra sina skatter.
De Infoddes foranderliga smak
gjorde stundom handeln besvarlig.
An hade Koppar foretradet; an Jarn^
ian glas-pirlor. Denna villridighet
slutades vanligt darmed, at man emot-
tog nigot af hvartdera slaget.
I borjan var Comekala ganska
ifrig at befrimja, yorft fordejar.   Men
 u, - J
 Nutka.    1788. Jun. 1.49
han hade redan forgatit en del af
sit modersmil, och upblandade det
med si minga frammande ord, dem
han lart, at han ofullkomligt gjorde
sin tjenst sisoni tolk. Sedan han
atergitt til sin hembygds lefnads-
satt, borjade han omtanktare se pi
sina landsmans formin, och tycktes,
under njutning af deras lackerheter,
Hvalfisk-spack och tran, forgata den
godhet, med hvilken han af oss blifvit ofverhopad. Men sisom han,
genom var frikostighet, blifvit uphojd
til fortroende och heder, ansago vi
oklokt at roja vira misstankar om
hans redlighet. Ma quill a hade an-
fortrott honom virden af sina dyr-
baraste skatter, bland hvilka fanns
en Metall - mortel, lemnad af Capitain Cook. Den hade blifvit up-
bojd til en aldeles 0vanlig ara, och
ansigs sisom en sinnebild af Kong-
liga ofvervaldet. Den holls oandeli-
gen skinande och bars framfore Ma-
 1§ ■-
Iffl
&
i5o Nutka.    1788. Jim.
.1
quilla vid alia hogtidliga tilfallen,
at hoja glansen af hans pragt. Vi
trodde oss siledes heldre bora iter-
kalla Comekalas tilgifvenhet med
forayade vinskaps-prof, an gifva nya
skiil til hans kallsinnighet, Foljaktli-
gen anvande vi hos Callicum virt
bernodande, at Comekala, genom
gifte med nigot Fruntimmer af rang,
mitte pa en gang uphojas til Hofdin-
gevirdigheten, Vir onskan blef strax,
fullgjord, och vi bodos ill Brollopet,
som firades med all har mojlig stit.
En half Hvalflsk, en stor mangd andra fiskar, tillika med en motsva-
rande myckenhet tran, utgjorde denna yppiga valfagnad, som gafs med
forundrans-vard ordning it innemot
3oo personer, hvilke upforde sig ganska sedigt och betygade storsta til-
fridsstillelse ofver sin Hofdings \jsa.n-
de gastfrihet.
Den 6#kom et budskap om bord
fran Maquilla,   med underrattelse,
IP*
■Mi^aa
 Nutka.    1788. Jun. 151
at han for oss tillagade en stitlig
skank och vantade oss pi stranden,k< 9
at emottaga den. Til folje daraf up-
vaktade vi strax Hofdingen och trif-
fade honom klidd i Europeisk dragt,
med skjorta, lagd i fillar. Hans hir
voro flatade til piska och pudrade.
Dragten utgjorde en del af de per-
sedlar Comekala bekommit af oss,
och ansigs, med all sin tyngd af
Koppar-piydnader, sisom et pragt-
fuut kannetecken at utmarka Nut-
kas Monark. Konungen var omgif-
ven af flera Hofdingar,  alia utstoffe-
. IP 1^
rade med nigot Europeiskt klades-
plagg, som tycktes oandeligen smic-
kra deras fifanga. Vid detta tilfalle
hade de afven aftvattat all den olia
och ochra, hyarmed deras ansigten
vanligt aro besmorda. Denne for-
vandling gjorde verkligen, at vi, di
vi forst intradde i rummet, icke utan
moda igenkande vira vanner. De
roade sig nigot it vir  viUridighet,
I
 n
■
152
Nutka.    1788. Juris
men upstego darpa och bor jade efteiv
hirma virt satt at halsa. Deras satt
at aftaga sina hattar,  och deras be-
O '
synnerlige itborder, da de, skrapande
aned foten, bugade sig for hvarandra,
samt utan begrepp eller sarnmanhang,
nied hog rost, uprepade nigra En-
gelska ord, dem de lart, utgjorde et
up trade, som roade dem och icke
heller misshagade oss. Nar denna
?glattiga Ceremoni var fullbordad, be-
falte Hofdingen frambara nigra ganska skona Hafsiitter-skinn, til hvilka
han lade en fortrafflig Hjort, den en
af hans folk nyss dodat. Ordningen
var nu i vir sida at gora en tjenlig
aterskink, och di vi kommo om
bord, funno vi de skankta skinnen
redan i forvag ditbragta.
o o
(Comekalas iterkomst hade hos
de Infodda vackt sardeles istundan
efter Europeiska klades-persedlar.
En hatt, en sko, en strumpa, bragte
vanligt handels-vagen til vir formin*,
 Nutka.    1788. Jun.
fry
156
Vi  underlato   ej   heller   at mojligast
Ivicka  hagen  for  vara   ylle - tilverk-
nuigar.
V
Den  7 klagade   Tunnbindaren,
/ • O '
at hans slips ten blifvit stulen af de
Infodda. Detta var den fo'rsta stold
de begitt efter vir ankomst. Flera
Skepp hade liar lidit samma forlust*
Vi hade markt, at de Infoddes ogon
standigt voro riktade pi detta red-
skap, som troddes aga nagon sir deles trollkraft, emedan det, med si
liten moda, gaf en skarphet it vira
aggjern, den de Infodde icke, utan
mycket arbete, kunde astadkomma.
Forlusten var oSs kanb&r, s£ at vi
anvande alia utvagar at aterfi et si
oumbarligt redskap; men forjafves.
Afven den tilflykt vi togo til Ma-
quill a ailopp, emot vanan, olyck-
ligt. Vi ans ago dock forsigtigare at
lita darvid bero, inn at inlita oss i
tvistiglieter.   Emedlertid befaltes, at,
$
 a 54 Nutka.    1788. Jun.
efter den dagen,   ingen af de Infod-
O        ' o
da, utom Hofdingarna, skulle tillitas
visa sig innom Brostvarnet.
o
«i-
Deh 8 inlopp i Viken en fram-
mande Caitot med flera personer,
som lade til sidan af Skeppet och
silde nigra fi Hafsutter-skinn. De
utbodo afven til kops en torkad och
skrumpen menniskjo-hand, med full-
X 7 7
komliga fingrar och langa naglar.
Men vir rysning ar lattare at begripa
an tittrycka, di vi, i orat pi en af
dessa Framlingar, sigo et sigill, det
vi igenkande sisom for detta tilho-
rande den olycklige Miller pi Kej-
serliga Omen. Hans omkUga ode
var oss redan bekant. Sjomannerne
yttrade sig utan- betankande, at afven handen miste vara af samma
person, och at detta folk vore hans
mordare* Denna misstanka hade vis-
serhgen bragt vira gister om lifvet,
si framt icke forsta hettan blifvit hej-
 !l-
Nutka.    178S. Jun*
155
dad af den mojlighet, at desse saker,
genom bytes-handel, kunnat komma
til deras nu varaiide agare. At de
nu voro i besittning af handen, an-
sigs  dock sisom  en annu vigtigare
o 00
omstindighet, och jag kunde med
mo da hiUa mina Sjoman i ordning.
Emedlertid drefvo de Frimlingarna
ifrin  Skepp et,   med yttersta  tecken
af illvilia och  styggelse.    Desse fun-
) «/ 00
nos dock oskyldige til det brott, for
Irvilket de missranktes; ty nasta dag
blefvo vi af Ma quill a underrattade,
at de tiljjaiidlat sig dessa saker af de
vilda i Quinheithe, just den plat-
sen, hvarest Miller och hans sail-
skap mordades, under det de med
Bit foro upfore en grand bick at
besoka nigon dar bejigen By.    Man
o o •/
formodar atminstone, at detta ode
dem ofvergatt, emedan deras klider
funnos blodige. Maquilla sjelf be-
modade sig icke at neka, det handen
tiHioi 1 en af vira olyckliga landsman,
^
 phi
mmm
r
m[\\M ["
flff
156
Nutka.    1788. Jun,
och af hans synbara forligenhet, under samtalet,  samt andra omstandig-
7 o
Jieter, borjade vi tro, det Maquilla
si elf var Cannibal. Vi halve alt
for stora skil at frukta, det en rys~
lig  handel   med   menniskjo - kott   ar
mer och mindre gingse i denna trak-
ten ar America, var van, Ijalli-
quM, hvilade alia natter sit hufvud
pi en stor sack, upfyld med hufvud-
skilar, dem han visade sasom seger-
7 o
tecken, och det ar mer an sanno-
likt, at kropparne af dessa offer utv
giort en seger-miltid for honom och
•<07 O     *
de krigsman,   som deltagit uti  hans
o 7 o
vilda
arerys triad.
Samma  dag kom Wicananish,
en Soderut boende migtig Hofding,
OO o 7
at betala Maquilla det besok han
aflade, den tiden vi ankommo til
Sundet.    Han  antigade  uti 2 Krigs-
o o
Canoter, med et talrikt sillskap, som
til storsta delen var kladt uti de dyr-
baraste palsverk.    Desse Americaner
mumM
 *                                                                      —	
•
s«y*               *
Nutka.
1788* Juri.
i5j
syntes niera fyllige, an vira vanner
i Nutka; formodligen af den orsak,
at de bebo en trakt af Kusten, hvar-
est rikare tilging ir pi Hvalfiskar.
Dessa djur, som gifva ortens Invi-
nare storsta delen af deras lifsuppe-
X X
halle och all deras lickerhet, borja
redan visa sig sparsamare i Sundets
grannskap. Wicananish aflade hos
oss, om bord pi Felix, et ordent-
ligt besok, samt bod oss til sin hem-
prt, med lofte at anskaffa palsverk
i ymnighet; men vi kunde icke for-
mi hvarken honom eller nigon af
hans siUskap, at forsalja sina skona
dragter. |§|
Den 10 markte vi en allniin ro-
relse ofver hela Byen, och innont
en kort stund forsvann storre delen
af husen, sisom genom et underverk.
Nar vi kommo til lands, underratta-
de oss Maquilla, det hans folk
beredde  sig at flytta  til  en   siigot
 158
Nutka.    1788. Jun.
E
II
Sr**
R
r*
ft"*- *
I
1'Hltf >•■
Sodligare Vik,fehvarest en stor ym-
nighet af Jfisk tilstrommade. Man ar-
nade dir ej allenast forse sig for det
•narvarande, utan ock, for nista vin-
ter? med lifs-medel.
Husen i Nutka, aro si bygda,
at de, med mycken latthet, pi Bitar flyttas fran den ena orten til den
andra.
Atskillige H a f s u 11 r a r bragtes
til salu, men funno inga kopare. En
7 ox
af dem fordes lefvande. Maquilla
hade dodat ionorna och alia deras
ungar, utom denne, som dock blifvit ilia skadad, si at ogat var tryckt
ur des grop. Denne unge var ganska liten, pep sisom et spadt barn,
och var det qvickaste kreatur jag ni-
gonsin sett. Sedan han et par dagar
varit 0111 bord, slappte vi honom i
Hafvet at aterfa sin frihet, men fun-
no, til vir stora forundran, at han
hvarken kunde dyka eller simma,
utan blott sprattlad© i vatriet, til des
 Nutka.    1788. Jun.
159
vi itertogo honom 011a bord, hvarest
O '
han' kort darefter omkom af den ska-
da han redan fitt. Detta ir dock
latt begripligt,  nir man vet,  at mo-
O      X       O    ' -' 7
dren bar sina ungar pi ryggen, til
des de upni en viss ilder, di de iga
styrka och skicklighet at sorja for
sig sjelfva.
Den 11 buxerades Skepp et utur
Viken at gi til Hafs. Vi hade irnat
utlopa tvi dagar  tidigare,   men hin-
drades  af en  mycket obehaglig om-
•f 00
standighet. iMan hade bortstulit vir
Pinnasse, som var ganska vacker,
och tillika den enda Bit vi agde af
det slaget. Vi trodde forst, at fistan
slitits och Pinnassen vrikts til lands;
men vi sokte den forgifves pi Kusten. Store beloningar lofvades at
de Infodde, 0111 de kunde iterstaUa
honom, ty vi tviflade icke, at han
var i deras hinder.- Bide Maquilla
och Callicum betygade med storsta
1
 t»«'
if
iflfll
M
160
Nutka.     1788. Jun.
forsikringar,.! at de voro oskyldige*
Vi funno sedermera, det Pinnassen
verkligen blifvit stulen och sonder-
bruten, : endast for Jernet och spi-
karna. Denna stold hade iiara istad-
kommit brytning emellan oss och de
Infodda. Si linge1 nigot hopp var
at iterfa Pinnassen, visade vi oss
niycket upretade; men sedan vi an-
sago den forlorad, lato vi darvicl bero*
Om vi velat hamnas, si hade ej alle-
nast et for handeln skadligt fridsbrott
jblifvit oundvikligt, utan ock vire
efterlernnade landsmin kunnat blott-
stillas for storsta fara* Vi itnojde
oss saledes at blott varna Maquilla*
for sidana tiltagj och afsatte de vakt-*
hafvande, hvilkas forsumlighet gifvit
anledning til denna forlust.
Annu doljdes bland Besittningeii
de uproriska anslag, som, redan i
borjan af vir resa, blifvit markta*
Bat-svQxiriQ^ had§ nyligen visat  sig
ohorsam
|-   '. I," yyv
 Nutka.    1788. Jun
i6x?
fthorsam emot Officerarne och va^rat
upfylla sin ostridiga pligt. Men et
driftigt steg dimpade utbrottet, och
den studsige vblef framfore Masten
nedflyttad en ^rad under sin sysla.
En ny tilsattes, och.saken infordes i
Logg-boken. ?#
00
Dagen forrin vi afreste, satte vi
O '
i land de OfScerare och arbetare,
som skulle qvarblifva. Vi lemnade
dem nodiga foreskrifter, samt for-
sigo dem med alt, hvad nodigt var
for det nya Skeppet, pa det de, i fall
nagon olycka skulle triffa oss, mitte
kunna hjelpa sig til S a n d vi c h s - 0 ar-
na och dirifrin iterga til China.
Vi lofvade oss mycken fordel af detta efterlernnade sallskap; ty vi borde
formoda, at det skulle upkopa hela
det stora forrid af palsverk, som,
under sommar-manaderna, anskaffades. Viderleken var nu mild. Friske
gronsaker. och lok-arter, som funnos
11
I
A
%
* w
1
.
r.
 hi
lljjilM'
fi
mm(:
162
Nutka.
o
170
>Q       7*.
)0.   Jt
un.
til  storsta  ymnighet,   hade   iters!alt
v O '
vara sjuka til fullkomlig halsa. Fisk
hade dagligen ock ordentligen blifvit bragt om bord af de Infodda,
sorn villigt bortlemnade hvad de kun-
de umbara for sina egna hushill.
Aftoiien fore afresan,  giorde vi
7      O/
Maquilla et besok, samt underrat-
tade honom, at vi nista dag irnade
gi til si6s och efter tvi eller tre mi-
O 7
nader iterkomma, di vi foraiodade
virt nya  Fartyg  firdigt   at   lop a   af
•/ J o o X
stapeln. Vi anmodade honom afven
at bemota virt folk med vanskap,
samt lofvade honom full egendoms-
ritt til virt hus med des tillrorighet,
nir vi slutligen leinnade Kusten. Des-
utom skanktes honom en kladning
med Metall-knappar, i hans omdome,
af oskattbart vii de. Hans Fruntimmer
erhollo afven itskilliga gifvor. Just
di vi skulle taga afsked, utbad sig
Comekalas Faster, den vi forut be-
skrifvit sisom  en massa  af ir  och
 Nutka.    1788. Jun
165
smuts, med storsta entragenhet et
par spinnen, dem gumman strax;
hingde i sina oron, med samma fi-
finga hogmod, som intager mingea
Europeisk skonhet, nar hon forho-
jer  sina   behagligheter   med  Indiens
00
Juveler.
/[aquilla, upeldad af erkansla>
lofvade villigt upfylla hvad vi iskat,
och forsikrade obrottsligt halla det
vinskaps-band han med oss kiiurit*
Vi berittade honom sedermera, at et
annat Skepp formodligen skulle kom-
ma til Suiidet under vir frinvaro,
och at Befilhafvaren vore vir synner-
lige vin. Strax, och utan minsta
betinkande, begirte Maquilla, det
vi for denne van skulle lemna et bref.
Sasom det icke fallit oss i sinnet, at
Sundets Invanare skulle gora sig minsta begrep om virt satt at skrifva,
si forekom hans  begaran oss  hogst
o o
oformodad.    Men vi blefvo snart up-
lyste, at denna undeirattelse til dem
^
%
%
*
n
s
 lilt
. -\.
w
w
164
Nutka.    1788. Jim.
ommifi genom Herr Maccay, somt
hos detta folk tilbragt ofver 14 mi-
nader, och imedlertid fort en Dag-
bok, den vi sett, och utur hvilken
vi meddele foijande.
Tvirine Skepp, Capitain Cook
och Forsoket, hade, under Herr
Scots styrelse, blifvit utrustade i
Bombay, at pi Americas Kust up-
kopa pilsverk. De ankommo til
Nutka ar 1786, och lemnade Filt-
skars -larlingen Macca'y, med hans
eget bifall, qvar under Ma quill as
beskydd. Man trodde mycken for-
del darigenom vinnas, at Maccay
lirde de Infoddes sprik och lefnads-
satt. Han forblef ock dar til foijande iret,  di han  itergick til China
/ o
pi Kejserliga Omen. Ehuru han
blifvit forsedd med klader och fod-
amnen for sit vistande i Nutka, nod-
gades han dock antaga de vildes
lefnads-satt, och det ar oss obegrip-
ligt, huru en Europeisk kropp kun-
11
 Nutka.     1788. Jun.
t65
nat utharda et sa morbjudande uppe-
hille,; lefva i si mycken stank och
'orenlighet af alia slag, samt stiUa sin
hunger med tran och Hvalfisk-spack.
Men icke dirmed nog. Under Herr
Mac cays vistande i Sundet, upkom,
af en ovanligt ling och Strang vin-
p p o
ter, den forfarligaste hungersnod. Det
torkade fisk-forridet var fortardt, och
ingen firsk flsk kunde erhillas, si
at de Infodde nodgades lefva pi for-
^nappning. Hofdingame meddelade
omsider var landsman endast 7 torkade siUhufvud pi dagen. Man kart
icke utan lysning las a denna Dag-
bok. De Infodde gifvo honom imed-
lertid en  Hustru,  samt togo honom
1 ' * o
en eller annan gang med sig til sina
gastbud.      Vi   bore   ock   intyga,   at
O •/ O      '
si val  Hofdingarne i Nutka,   som
O 7
Wicananish, ehuru deras upfo-
rande emot honom ock varit beskaf-
fadt, dock fragade efter hans til-
stand ,    med   en   sorgfallighet,   som
 ?>
I**
III
166
Nutka.   /T7S8. Jun.
E
vittnade om verklig tilgifvenhet for
hans person.
Vi lemnade Maquilla et bref
til Herr Douglas och voro forvis-
sade, at fruktan for hans, ankomst
skulle vara en tryggare borgen for
vara qvarlemnade landsmans siker-
het, an alia de loften vi erhiltit.
Det var oss afven angenimt,   at,
O '
Callicum iterkomrnit frin sin Utter-
jagt, Vi gjorde oss innu storre rak-
ning pi hans beskydd. I stallet for
den skank han nu lick, ofverraskade
han oss med tre Metall-stycken, pi
hvilka vi funno mer och mindre not-
ta qvarlefvor af Sir Joseph Banks's
vapen och namn, samt irtalet ijj^y
tydligt uttryckt. Men vi aterstalde
til honom detta .minnesmarke af den
vordriadsvarde mannen, som med sin
drift mycket bidragit til uptackten
af denna Kust.
4
Vi arnade styra Soderut, afven
som   Iphig enia   borde,   frin   K.
1
 Nutka.    1788. Jun. 167
Georgs Sund, taga sin kosa it
Norden. Darigenom hoppades vi un-
dersoka denna Ku^t fran 45:te til
6o:de graden, pi hvilken stracka
minge platser funnos, dem Capitain
Cook icke besokt.
Den   11   om   aftonen,   forbiseg-
lade vi Breakers Spits,  som utgor
Ostra  sidan   af  inloppet   til   Nutka
Sund.     Den  12  hade   vi si  stark
storm,   at  vi   nodgades   refva   topp-
seglen.    Om aftonen uptackte vi en
opning, at hvdken vi styrde.     Den
13  motte oss   Here Canoter fran en
liten Skargird, som lig i bredd med
oss.    De fliste forde 20 man, af an-
genamt  utseende och stark kropps-
bygnad,   samt kladde i skona Utter-
skinn.     Sedan   de,   med storsta ha-
stighet,   en stiind itfoljt oss,   nalka-
des tvanne af dem Skeppet.    De om
bord varande vilde upstego utan be-
tankande  pa  Felix.     Ibland   dem
•3
1
 Jl!
rail v."
::'',. 1
'i it'!/ -
;i68       Nutka.   1788, 7^/z.
funnos tvi Hofdingar, vid namn Hanna och Detutche, som bebodde
en i bredd med oss liggande By. De
voro de vackraste- man vi hittils sett.
Hanna, af ungefar 4o irs ilder, bar
i sina oghakast tecken til et skamt-
samt och muntert sinnelag. Detut-
che, en ung, vacker och til umgan-
get angenam man, tycktes forrida
en sial af adlare egenskaner.    Bagge
7 O i 00
syntes mycket fornojde af virt sall-
skap.    De  gifvo vanliga handtaa  at
x o 00
hvar  och   en  af  Besattningen,   och
O '
bodo oss karligt i land, at niuta de-
ras   gastfrihet.     I  synnerhet   yrkade
Q •/ «7
de, at Skeppet matte segla emellan
deras Oar; men vi kunde dar icke
uptacka nigon trygg genomfart. Vare nye vanner bekommo smi skin-
ker och rodde til Kusten.
Kosan fortsattes. Emot midda-
gen nalkades en liten Fiona af Canoter.    I den framsta af dem igen-
kind
e vi
icananish,   som   strax
 mericas Skiirgdrd.  1788. Jurt.  169
kom   0111 bord och itog sig at lotsa
o      o
Skeppet til sin hamn, hvilken lag pa
5 (Engelska) mils afstind. Bitar ut-
•sandes at loda, och vi foljde dem
med smi segel. Sedan vi kringseglat
<Len Sodligaste On, inlupo vi pi redden emellan flera klippor.    Wicana-
XX
Nish upforde sig darvid sisom en
forstandig Lots, och tilholl sina Ca-
O 7 S
noter at visa oss all upmarksamhet.
I bredd   med   Skeppet   lag   en   Bv,
n p .■ ~
tre ginger si stor som Nutka.     Of-
00
veralt sigo vi dar Canoter utskjutas.
Oboerne skyndade oss til mote med
jRsk, vilda lok-arter och bir, som til
oss foryttrades emot smi Jem-bitar.
Wicananish undfignades, storsta
delen af dagen, om bord, och begaf
sig emot natten til lands, itfoljd af
en ling rad Infodda, som imedlertid
Van tat pi honom.
Det vackra vadret gaf oss, den
f%,  tilfalle   at betrakta' ortens   utse-
A*
•r
i
 ¥'
170 Americas Skdrgard. 1788. Jun.
ende. Landet tycktes vara en oge-
nomtranglig skog,   utan nigon enda
OO O * i o
upodlad plats. Byn stir pi en sig
sminingom up res an de bank riara Haf-
vet, baktil beskygd af skogar. I anledning af et budskap, som,  i Hof-
O X   * '
dingens   vagnar,   bod   oss   til   lands
O O '
pi en milt id i hans hus, begifvo vi
oss emot iniddagen til stranden, dar
vi emottogos af en stor skara qvin-,
nor och barn, samt vidare, af Hof-
dingens broder, ledsagades til stil-
let, dar undfignaden var anrattad.
Di vi intridde i huset, blefvo
vi aldeles forvinade af den stora rymd
det inneslot. Rummet bestod af en
stor fyrkant, pi alia sidor tatt pane-
lad  til 20 fots hogd.fbmed ovanligt
O     ' o
breda och linga plankor. Tre ofant-
lige stickar, groft utskurne och mi-
lade, utgjorde sparr-laget, som midt
pi, och vid bigge andar, under-
stoddes med Jatte-lika bilder, groft
utskurne af obakliga timmer-klabbar.
m*
 Americas Skdrgard. 1788. Jun.  171
Samma   slags  breda   plankor   tackte
hela huset,   at utehilla  regn ,   men
si  stilda,   at de  efter behag kunde
borttagas,   antingen  at inslappa ljus
och luft, eller at gifva urging it ro-
ken.    Midt  uti  denna  vidloftiga boning,   voro   Here   elclar,   och  jamte
dem    stoclo     stora   trikirl    upfylda
med fisk-soppa.     Ansenliga  stycken
af Hvalfisk-kott sigos fardiga /it lag-
gas i dylika baljor,   fyllda   med vat-
ten, hvaruti qyinnorna, med et slags
ting,   stjelpte   glodgade   stenar,   at
astadkomma kokning.    Har  och  dar
ligo hopar af fisk, och, i denna med-
lersta del af huset, hvilken med skal
kan kallas det egentliga koket,   sto-
do store Skalhudar  fylde med  tran,
utur hvilka gasterne undfagnades.
De triden, som uppehollo ta-
ket, voro af sidan storlek, at de
storsta Krigs-Skepps Master, i jimn-
forelse med dem, syntes smi. Med
nyfikenhet och forundran fores talde
•1
ti
3
I
■ fr
 r
k *.
!; ,,'' i.|
P.
§
$72 Americas Skdrgard. 1788. Tw/z*
vi oss  den styrka,   som  fordrats  at
' upresa   dem i sidan • stallning,   och
X O  7
kunde icke begripa, hum et folk,
titan kannedo'm af hif-k.orist, formitt
verkstilla et dylikt foretagande.  Dor-
«/ o
ren, gerioni hvilken vi ingingo i den-
na    forundransvirda    bygnad,     var
•-*   O 7
snunnen pi et af dessa ofantliga be-
X o
liten, hvilken ehuru stor, dock sva-
rade emot de ofriga  dragen af delta
o o
vanskapliga ansigte. Pi yttre sidan,
upstego vi pi nigra fi trappsteg, och
sedan vi genomgatt denna hdgst be-
synnerliga Portal,  nedstego vi, ut-
fore hakan, i huset, hvarest vi funno
7 7
nytt amne til forundran af det antal
man, qvinnor och barn, som utgjorde Hofdingens hushall och minst kun-
de beriknas til 800 personer. Desse
voro  delade
rlockar,   eniigt deras
» o
olika syslor, for hvilka sarskilda plat-
ser voro bestimde. Rundt omkring
hela huset var en bank inrittad, un-
gefar tva fot uphojd frin golfvet, pi
 Americas Skdrgard.  1788. Jim*  175
hvilken Invinarne sitta, ita och sofva*
Hofdingen sjelf visade sig vid ofra
andan af rummet, omgifven af de
fornamare, pi en liten uphojd still-
ning, omkring hvilken Here store ki-
o 7 o
stor voro stilde.    Ofver dessa hang-
blis       up
7
fvld
e  meet   tran, store
flingor af Flvaliisk-kott och klumpar
af ' spick. F e s to 11 e r af menniskjo-
skallar,   upstalde med nagon omtan-
7        x. o
ka och ordning, sigos ofver alt i huset, dir tilfalle gifvits at sitta dem,
och ans ago s sisom en ganska pragt-
full prydnad i detta Palats.
X    J
Nir vi ankommo, hac
gasterne
redan fuHbordat en ansenlig del af
sin miltid. Framfore hvar och en,
lag en stor flisa kokt Hvalfisk-kott,
samt smi trifat ined tran och fisk-
soppa. Stora Snickskal nyttjades £
stiUet for skedar. Betjenterne voro
sysselsatte at pifylla faten, si snart
de tomdes, och qvinnorna, at af et
visst trad frinskilja barken, som, bru*
 ■■(il
174 Americas Skdrgard. 1788. Jun.
mmm
kades i stillet for Servietter. Om
yppigheten af detta gistbud skulle
domas efter den grymma matlust,
som herrskade, samt af den myc-
kenhet foda, som har slukades, si
maste vi anse denna miltid for den
yppigaste   vi  nigonsin  sett.      Afven
J J   L     O o
barnen, ehuru nigra af dem icke 6f-
verstego tre irs alder, hafva samma
smak for spick och tran, som de
gamle. Men vid sidana hogridliga
miltider, tilliter man icke qvinnorna
at spisa med mankonet.
W1 c a ia n 1 s h motte oss pi half-
va vigen ifrin por ten med en gist-
fri upsyn, som skulle ignat et mera
hofsadt Sillskap, och forde oss til et
site, bredvid hans eget, dir vi ned-
satte oss och fornojde, under den
aterstiende delen af miltiden, vir
nyfikenhet med beskidandet af denna
besynnerliga bygnads Perspective.
Nar miltiden var slutad, anmo-
dades vi at upvisa de skanker vi am-*
 Americas Skdrgard. 1788. Jim.  175.
nat tilstalla Wicananisii. I anledning diraf, blef en stor myckenhet
af hvarjehanda saker utbredd, bland
hvilka funnos flera tacken och tvin-
ne The-kettlar af Koppar. Hela sill-
skapets upmirksamhet fastades af dessa sallsynta foremil. En sirskild vakt-
hafvande blef strax utsedd at hilla
vard ofver de tvi The-kettlarne, samt,
i anseende til deras oskattbara virde
och utmirkta skonhet, befaltes ligga
dem med mycken sorgfallighet uti
den Kongliga Cofferten, som bestod
af en stor Kista, groft utskuren och
besynnerligt sirad med menniskjo-
tander.
I det samma framtridde 5o man
midt uti rummet. Hvardera af dem
hoU framfore oss et Hafsutter-skinn
af innemot sex fots lingd och den
skonaste sammets-svirta. Under det
de stodo i denna stallning, holl Hof-
O '
dingen et Tal, rackte oss handen
til tecken af vanskap, och underrat-
 «
&*■■
ifc
170
^;-
1 mer teas
Kust.
I700. *////£,
tade oss, at dessa skinn voro en ateiv
skank, til folje hvaraf Iran strax b&*
faite dem bringas om bord.
Var forname vird tycktes vara
rddeles nogd med vir betygade agt-
iiing, och vi voro ifvensa nogdes
med hans pragt, samt fardige at ta-
ga afsked, di hans Fruntimmer fram-
tridde til oss fran en aflagse plats,
dir de hillit sig undan, medan und-
Tva af dem voro re-
agnaden ears.
0 o
[an orver medel-aldren, men de andre unge, samt af en skonhet i an-
letsdrag,   som  ofvervagde   den   tran
och ochra, med hvilken de voro
rikligen ofverholjde. En af de yn-
gre i synnerhet forridde en skygghet
och arbarhet, at hon, oaktad sin
farg och osmakliga dragt, nodvandigt
O O O    ' O
horde vicka upmarksamhet, afven
hos personer af finare smak. Lyck-
ligtvis hade vi icke annu utdelat alia
de skatter vi medbragt; nigra fi glas-
parlor
 Americas Kust. 1788. Jun.  iffy
parlor och oron-ringar, dem vi annu
hade ofriga, gifvo oss siledes tilfille
at gora et angenimt slut pi detta
besok,  i det vi med dem begifvade
Hof din gens Frrintimmer
Ar
\r&fv
And a til den 17, drervo vi en
ganska stark handel med de Infodda.
Hofdingen   besokte   oss   gemenligea
»o o o
alia digar, och vi lefde pi den van-
T " O ' X
skapsfullaste fot si med honom, som
med hans folk. De Infodde bragte
oss i ymnighet fiskar af aMahanda ar-
«/ o
tev. Laxar och Foreller voro hir
ganska smaklige. Desutom erhollo
vi farsk  Torsk,   Helge-flundror
' o
och Sill; qvinnorne och barnen sil-
de oss kriftor, lokar, bir, salad och
andra atliga vakter. Et eller annat
villbrad hojde tillika yppigheten pi
virt bord.
1
j i
Den   17   anhbll   Wicananish*
det vi matte infinna oss pi stranden
12
 wmm
Li      ';%\
iili
178   Americas Kust. 1 j88. Jutu
til bytes-handel* Di vi lands tigit*
blefvo vi, sisom forra gingen, ledsa*
gade til hans hus, dar vi funno an*8
talet af hans husfolk snarare okadt*
an minskadt, Diremot iakttogos nu
inga omsvep eller Ceremonier. Mela
hushallet tycktes lefva pa fortrolig
fot. Qvinnorne tilstaddes spisa med
jninnerna, och, til vir stora forno-
jelse, visade sig hela Sillskapet med
obesmorda ansigten, si at vi hade
ilfalle  at  betrakta  det   ena konets
behag och det andras skonhet. Af
denna onistindighet slutade vi, at
detta folk, endast vid hogtidliga til*
fallen, plagar anlagga sit smink.
Nu framlades Hafsutter-skinn och
andra palsverk til et antal af 3o: alia
nmiirkt vackra, hvilka vi, efter en
tamligen vidloftig underhandling, outsider kopte; ty vi erforo, at desse
Oboer, si vii som Nutkas Invanare,
agde aU den skicklighet, som fordras
til en god handel.     Samma haftiga
 Americas Kitsh 1788* Sun.  1
79
feegar efter skinker herrskade afven.
hir. QvinUorne lade sig ofta i handeln med sin bemedling, och hin*
drade kopets afslutande, til des d$
grhilBt en ytterligare skink.
Just som vi skulle itergi ont
bord) upkom i Byn et hastigt och
alhnint buller* Et stort antal Bitar
tipfyldes med bevipnad& ikan, ut-
skotos i et ognablick och roddes til
{Skeppet* I botjan ffuktade vi, det
nagon stridighet upkommit emellan
de  Infodda och  Besittningen;   men
O '
vir oro blef snart stillad af den un-
derrittelsen, at en Politisk afundsjit-
ka emot vissa grannar, fororsakat
denna rorelse*    Nigre Frimlingar ha-
o o
de infunnit sig vid Skeppet utan
Hofdingens tilstind. Denne had&
siledes befallt sit folk strax aftfalla
dessa obeh6riga gaster, af hvilka ock^
fca en var grip en och bragt td stran*
den. Jag miste med oro tiHigga^
at denne olycklige strax slapades til
m-$w
8
 •>.''
1111
i8o   Americas Must. 1788. Juki
skogarna, dar, sasom jag med alt
skal fruktar, han utan omsvep brag-
tes om lifvet. Vi fallde for honom
de kraftigaste forboner, och an vande anda til hotelser for hans radd-
ning; men jag fruktar, at man utof-
vade sin grymma harnd, under det
vi sysselsatte oss at utverka den fin-
gnes forskoning. Denna han dels e for-
vissade oss} at ehuru fridsame och
vanlige desse Oboer, kan handa>af
fruktan, voro emot oss, de likvil
aro grymnie och vilde emot grannar.
I gemen gjorde vi ock alle den an-
mirkning, at en vild sjil framlyste
utur deras ogon.
Til den 20 var vadret elakt med
regn. En hiftig sjoging rullade pi
oss" och gjorde vir belagenhet oan-
genim. Vi besloto darfore at inlopa
uti den inre hamnen, dit vi med si-
kerhet lotsades af Wicananish, som
til d@n andarr kom om bord, si snart
asc
 Americas Kust. 1788. Jun*   181
han mirkte virt upsit. Emedlertid
lito vi Bitar gi forut med lodet, och
ankrade  omsider pa god .och siker
X o
grand. Denna hamn kallade vi
Port Cox.
Vid forsta ognakastet, syntes
dessa Oboer vara mindre hofsade, irj.
vire vinner i Nutka. Foljaktligen
inrittade vi direiler vira forsigtig-
hers-mitt. Deras antal var ganska
betydldgt, och den beirjertenhet de
vid alia tilfillen idagalade, gaf oss
skil at tro, det minsta oaktsamhet i
vir sida, skuUe fresta dem til et steg,
.som a omse sidor kunnat blifva af
bedrofliga foljder, lielst desse, bide
i klokhet och drift, vida ofvertrif-
fade Invinarne af K. Georgs Sund.
WicANANisii sjelf, ehuru nog un-
dersatsig, var reslig och rask. Hans
broder igde samma egenskaper. Alle
unge manner voro starke, i stindig
ofning och hirdade. Den hiftigaste
storm hindrade doin aldrig at gi til
8
 I
t
P
-
r.
182 Americas KuH. 1788. ,///;?,
Hafk, och jaga Hvalfiskar eller dddas
Hafsuttrar. Endast lagre personer af
mankonet, sysselsatte sig med fiskan*
de, Denne Holdings ornride var
ganska vidstrickt, och de mange folk*
stammar, som erkinde hans valde,
gjorde honom til en ganska magtig
Furste, Vi hade darfore all anled-
jiing at vara pi var vakt emot den
$kada, han kunde tilfoga oss, och
de fors6k, hvilka talfaHet litt skulle
forlett honom at viga%
Denna vaksamhet i var sida, an-
sags af Hofdingen sisom en oforratt,
gi at den emeHan oss istadkom ni*
gon kallsinnighet. Den 21 gjord a
Wicananish den anmarkning, at,
si ofta han hos oss aflade besok,
stora G a jut an pryddes med vapen,
och at flera skjutgevar upstaldes pa
dacket, Han lemnade dirfore Skep-
pet ganska misslynt, samt vagrade
sjelf vidare haiidla med oss; forb6d
Sfven sit folk at forse oss med oak
 s^
Americas Kust. 1788. Jun.   i85
och atljga vixter. Det var for ingen
del  enligt med vir formin,   at vira
O f
arender skrille forblifva i denna obe-
hagliga stiflning, Man tog darfore
det beslut, at foljande dagen hos
honom afligga et besok, vid hvilket
tillille vanskapen i nyo uprattades
genom en skink, som honom gjor-
des af et Svird med Missings-hand-
tag och et stort Kopparfat. Detta
freds-forbund blef ytterligare stadfa-
stadt, a Hofdingens sida, med en
skink af fern skona Hafsutter-
skinn, en fet riget, samt et forrad
hsk for Besittningeri. Det idelmo-
diga och vinskapsfulla upforande Hof-
dingen vid detta tilfalle adagalade,
tycktes af oss fordra en sarskild er-
kinsla,      Vi   gjorde   honom   dirfore
of
obeskrifligt glad, i det vi okade hans
Regalier med en Pistol och 2 skott
krut; en skink, om hvilken han lingo och enstindigt anhillit, Bruket
if skiutgevar var har verkligen kandt
■7 \r) O •*—
4
• *
4
02
 ,U':;J
IP
184  Americas Rust. 1788. Jun.
fore vir ankomst. Nir Capitain Cook
forsta gingen.inlopp uti K. Georgs
OO IX C?
Sund, var handelsevis Wicananish
dir pi besok hos Maquilla, och
inhamtade denna oformodade kun~
skap.
Den 28 mirkte vi, at hela
u%.
Hf.
, -... l d,   hvilken vi,
IJtXv--V*.
. eL L       Li 11      J->t   11 L JV ci
flyttades, frin des nara grannskap med
Hafvet,   til den inre Har
samma litta _atgar<
et   dylikt   tilfalle,
samt nedslog sina nya bopllar unge-
fir en  sjettedels   mil  frin  Skeppet,
pi en land-tunga vid inloppet.
x o xx
Vi underrittades nu ordentligen
af .Wicananish, at en underhand-
ling var i farde emellan honom samt
Hofdingarne Hanna ocli Detutche,
uti hvilken ifven vi skulle intagas.
Innehillet var, at alt det p-ilsverk,
som tilhorde namnde Hof din gar, skulle siljas til Wicananish; at de skulle lefva i fred och vinskap med oss;
 Americas Rust. 1788. Jun.   i85
at alia de skinn, som, efter detta
freds-lordrag, kunde forvirfvas af de
underhandiande Hofdingarna eller deras folk, skulle af dem sjelfva for-
yttras efter godtfinnande, til hvilken
anda de borde aga fri tilging hos
oss, samt billiga vflkor for dem stad-
gas utan itskilnad.
Vi voro mycket nogde med den-
J o
na ofverenskommelse \ emedan vi,
strax efter ankomsten td Hamnen,
blifvit ofvertygade, at afundsjukan
hos Wicananish icke skuUe tillitit
nimnde Hofding ar handla med oss,
eller ens pi Skeppet afligga nigot
besok, utan den forstnamndes bifall.
Vi hade dirfore ej heller med dem
yrkat nigot umgange, hvilket, ehuru
•> O O O     ' 7
forminligt for oss, dock helt visst,
skulle uptindt krigs-ligan emellan
dessa Hofdingar. Nu hade vi vun-
nit indamilet pi et satt, som narmare instamde med var onskan.
1
1
 186  Americas Kust. 1788. Jim,
Denna underhandling, som drefk
med all skicklighet och Stats-klokhet,
kunde icke bringas i stind, utan nigon upoffring af Wicananish, Man
askade icke mindre an aftridandet
af de The-kettlarna, pi hvilka han
satte si hogt virde. Men sisom',
utom denna artikel, intet slut var at
hoppas, si aflemnade Wicananish
dem omsider, fast med mycken sak-
nad, it Hanna och Detutche,
hvilke diremot strax lefvererade ho«
nom hela sit forrad' af Utter-skinn,
Wicananish blef dock snart af oss
ersatt for sin upoffring,   i det vi til-
r p '
bytte oss skinnen for varor, som hoi-
lo honom fullkomligt sk'adeslos, och
hvilka han formodligen  isyftat,   di
O J '
han ingick uti forslaget at aftrida
sina Kettlar, Bland andra dyrbara
artiklar erholl han sex Svird med
Missings-fasten, et par Pistoler, en
Muskott och flera skott krut, Vi
hade ock gerna ersatt hans egentliga
 Americas Rust. 1788. Jun.   187
saknad, om vi haft nigon The-kettel
at umbara. Vire skinker bragtes i
land, och vi hade nu erhallit i5o
skona Utter-skinn, genom handel och
aterskanker*
Vid denna tiden ankom helt ovan-
tadt, fran K, Georgs Sund, en
Canot, med en skink af fisk fran
Maquilla, som redan fatt under-
rattelse om alt, Irvad oss hiindt, sedan vi lemnade Nutka. Vi hade
ock det nojet at hora, det vare efteA
lemnade landsman dir midde val
och fortsatte arbetet pi den tdam-
nade Ship en.
Sedan, i denna Hamn, icke flera skinn  kunde   erhillas,    gjorde  vi
oss firdiga at undersoka de Sodli-
gare Kuster, Hamn en, dar vi legat,
ar saker, Hela strickan, frin K.
Georgs Sund och dit, samt vidare
it So der, bestir af Oar med orakne-
liga Sund, dem vi icke hade tid a*
undersoka.    Vi tro dock at intet af
i?
#1
 i;]!.
111!
I
Se88   Americas Rust. 1788. Juru
dem kan emottaga nagot Skepp|ptomi
det, hvari vi inseglade.
Desse Oar aro bevixte med skog,
pch hafva, si mycket vi kunde mir-
ka, ganska fi uprodjade platsar. JordV
miiien ar bordig och frambringar i
ymnighet bir samt andra frukter.
Timmer-traden iro af ovanlig stpr-
lek,   val vixta  och  tienliga for  alia
' 7 o
behof.      Vi  sigo   flera   Darker,   uti
O X \
hvilka nistan hvart och et trad pas-
sade til Master af hvad slag som heist*
Ibland andra trid-arter anmarkte vi'
Roda   Ekon,   Lirk-tridet,    Ce
re n    samt    H v i t a   och   Svarta
Sprue e - T all e n.
Vid alia vara handels - irender
med de$sa Oboer* blefvo vi mer eller mindre bedragne af deras list.
Stundom upforde de sig med si sjn-
nerliga konstgrep, at ingen forsig-
tighet i var sida var tilrickiig. Qvin-
norne i synnerhet gjorde oss tusende
spratt, och di vi uptickte deras smi
 An
ericas Rust. 1788. Jun.  i&f
puts, skimtade de dirofver pa et satt,
som afbojde aH for@brielse. D6 vo-
to mycket vackrare in konet i Nutka, samt utmirkte sig med en sedig-
het, som sallan triffas hos vilda lolk-
slag.     Ingen  frestelse  kunde  forma
o o
dem at komma om bord. Men deras naturliga behag forderfvades myc-
OO v
ket genom det smutsiga bruket af
tran och oclira, samt et allminnt
underlatande af den renlighet,   som
o *
i Europeers ogon utgor eii si ansen-
lig del af konets behaglighet.    Vi ha-
o 00
de tiffille at se et synnerligt prof af
•/ ox
deras  grannlagenhet.     Bland  aiidra,
00 *
som besokte Skeppet,   blefvo vi en
XX 1
dag mycket  ofverraskade af en Ca-
O «/
not, sorn forde ungefar 20 qvinnor.
Sasom vi icke har sett nagon far*
kost med sidan last, si fistade den
vir upmirksamhet. Under det vi be-
traktade detta sillskap, hoppade ofor-
modadt en yngling, frin sinCanot.
«/ O O ' r
och kastade  sig  midt ibland  qvin-
i
 **
igd Ameritas Ritst* 1788* /««.
iiorna^ hvilke daraf blefvo si hestrJr*
te, at de, ehuru kladde i sina basta
drigter, hufvudstupa stortade sig $
Hafvet och s arm no til stranden i eft
hop.
Hofdingens folk ar ocksa, i skick*
lighet och  drift, vida ofver Nutkas
JL*. JL v
o
ran*
anare.
ag-grvningen var altrc
o o
Lb
Byn  redan   torn,   utan  afseende   pi
vind och vadeiiek*    Mannerne gingo
o      o
antingen at jaga Hvalar och Hafs*
tittrar, eHer ock at fiska. Qvinnorne
begifvo sig til skogarna, at samla
bar, eHer ock sokte de kraftor och
Musslor pi sand-bankar och klippor*
Under virt vistande harstades*
kommo minge frimlingar So der ifrirt^
at besoka oss* Men de fdrbodos ic*
ke allenast at handlaj utan ock at
med oss hafva nigot umgange*. Vi
ansago forsigtigt at ingi i dessa for*
fattningar* W1 c a na ni s it dareinot
drog foi delen af dessa besok, och
mm arrseende hos oss tilvaxte* emM
111 '
5 .
 Americas Rust. 1788* Jun*.   t§t;
dan vi erforo, at alle,desse voro honom undergifne. Utom de tvinne
redan nimnde Byar, hade han Hera
boilings-platser, til hvilka han stundom begaf sig, enligt olika arstid,
nodiga   goromal   eHer   ock  for   sina
o        o
nojen* Uti en af dessa Byar riknade
vi 26 hus, hvilka hvartdeta kunde
liysa hundrade personer* Med et
ord: denne Hofding var af det anse-
ende, at vir fordel fordrade med ho*
nom en vinlig forbindelse*
Den 28 lemnade vi Wicananish, och styrde SO., S sjorml frin
Kusten. Foljande morgon uptickte
vi et stort Sund, hvarutur vi sigo
en myckenhet Canoter styra oss til
mote. Innom en kort stuad nalkai
des de Skeppet och nigre af de vii-
da stego om bord* De berittade*
at uti Sundet funnos flera Byar, som
alle lydde under Wicananish, och
sasom vi formodade, det han dar i&~
■  .
 m
E
i.
h
r
r
Ii
T92  Americas Rust. 17S8. /^/z*:
dan afhamtat alt pilsverk, seglada
vi vidare, i tanka, at vid aterresan
besoka detta Sund. De Infodde an-*
vande alt bemodande, at forma oss
til lingre umgange; men di de sigo vir kosa forfsittas, lemnade de
oss med tecken af storsta missnoje*
Vi b
e sigo nu inloppet pi 48 gr. 3y
min. Bredd, och segladevidare, pa
5 sjoniils afstind, for at kunna full-
komligt beskida Kusten , som icke
blifvit beskrifven af Cook; ej heller
af nagon Seglare, utom Maurelle,
hvilkens Charts vi hade til hands,
sa felaktig, at han aiitingen icke sett
denna Kust eller ock med flit van-
stilt den samma. Pi Kusten sago
vi ofta Byar, fran hvilka vi besoktes
af de Inf6dda, som, til gestalt och
upforande, mycket liknade Invanarne
af Port Cox. Alle voro mycket an-
gelagne at hvar for sig draga handeln, til sina Hamnar, och sokte for-
11 mi
 Americas Rust. 1788. Jun.   193
ma oss at dar ankra. Men sisom
redden var open, vigade vi icke bi-
falla denna onskan, utan kopte nigra Hafsutter-skinn och fortsatte vir
kosa.
Klockan 3 kommo vi til det stora , redan anforda, Inloppet, som
tycktes hafva en bredd af 12 eller
14 sjomil. Det syntesgi it Oster,
med et streck til Norden, och op-
nade oss en ren synkrets, si lingt
ogat kunde strickas* Med 100 fam-
nars lina fanns ingen botten. At So-
der sags en markvirdig klippa, i
skapnad af en Obelisk, upratt ofver vatnet, pi nigot afstind frin en
liten 0,  til hvilken vi styrde.
Snart sigo vi oss omgifna med
Bitar, som forde en myckenhet Infodda, af vida vildare utseende, an
nigot  af  de  folkslag vi  forut  sett.
o p
De voro i aUmanhet kladde med
Hafsutter-skinn, och hade, pi et rys-
1.3
1
 r>i
R
If:   ',
ig4   Americas Rust.  1788. Jun.
ligt sitt, besmort sina ansigten. med
tran, samt rod och svart oclira.
Deras Canoter voro store och buro
frin 20 til 3o man, vapnade med
bigar, pilar och spjut. Pilarne hade
hullingar af ben, som emot spitsen
voro taggige, och spjuten voro i an-
dan skodda med Snickskal.
Sjelfva On tycktes blott vara en
naken klippa, merindels otilginglig
och af obetydlig vidd; men des yta
var, si lingt vi kunde se, holjd af
Invinare, som med nyfikenhet iski-
dade Skeppet. Det var oss icke moj-
Jigt at forena en si rik folkmingd
med ortens vdda och oupodlade til-
stind.
Hofdingen for denna flack, kal-
lade sig Tatutche och aflade hos
oss sit besok. En man, med si
knarrigt och forbehallsamt lynne, ha-
O J '
de vi hittils icke sett. Hans ansigte
var icke, sisom de ofriges, miladt
med flera larger,  utan aldeles svart
O '
 Americas Rust. 1788. Jun.   195
och bestrodt med en glittrande sand,
som anli mera okade hans vdda ut-
seende. Han underrittade oss, at
den under Wicananish lyd^nde
land-strackan hir slutades, och at vi
nu voro iiinom hans eget omride.
TH folje af denna uplysning, gjorde
vi honom en liten skink; men han
visade oss daremot ingen erkinslaj
ej heller tiUit han sit folk handla
med oss. Vi hade ock redan af
Wicananish blifvit varnade for
denne Hofding och hans folk, som
utgjorde en forridisk och grym Nation.
• ' Vi onskade, om mojligt vore,
har kasta ankar, och utsinde darfore en vii bemannad och vipnad
Bit, at loda emellan On och'fasta
landet. De utskickade erholio ock
de strahgaste befallningar at undvika
aHa tvistigheter med de Infodda. Ni^
gre handels-varor blefvo tillika an-
fortrodde it virt folk for byteS-hans
/I
%
'it
a
*
■i
«
 ni
P
Jl
ii ,*
el
i
i
r *,
*
lip
;ig6  Americas Rust. 1788. «/i//£*
del, om de Infodde dirtil skulle finnas hugade. Sedan vir Bit afgitt,
atfoljd af aHa Can 0 tern a, lade vx
Skeppet narmare til On, och funno
den besti af en naken klippa, 0111-
gifven med ref, emot hvilka Hafvet
brot sina vigor med stor hiftighet.
Diremot trodde vi nigon siker an-
karplats bora uptickas emeHan On
och fasta landet, dar vi kunde hand-
la och anstilla undersokning ofver
Sundet. Men Biten -aterkom, utan
at hafva funnit en sidan plats* Offi-
ceraren berittade, at On, ifven pi
den sidan, hade foga gronska och
omgafs af brinningar. En mycken-
het Canoter hade kommit til Biten,
upfyllde med Infodda, som rrpfort sig
ganska oroligt. Nigre hade kastat
sig inn uti Biten, med vild bortta-
git itskilhga sm^saker och triumfe-
rat ofver sit rof. Virt folk hade
daraf blifvit upretadt och velat mota
vild med viUd; xnen OfEceraren ha-
 Americas Rust. 1788. Jun.   197
de  med  klokhet   stillat sina  under-
hafvande, och itergitt til Skeppet.
Vi blefvo fullkomligt ofvertyga-
de, at'WicANANiSH, frin denna ortens Hofding, hamtat en del af hans
pilsverk, emedan vi sago flera saker, som endast kunnat erhaUas fran
Port Cox, eller frin K. Georgs
Sund. En af de vilda agde en full-
komUg" sats rick-knappar, dem vi
alle noga igenkande.
o        o
Vi fortsatte var kosa at So der,
och sago omtanksamt efter nigon
Hamn, friri hvilken vi kunde ej aUe-
nast undersoka Sundet, utan ock
Kusten. Vi voro hogst nyfikne at
ingi i detta Sund, hvflket vi skole
kalla efter Johan de Fuca, som
forst uptackt det samma. Hakltjyt
och Purchas hafva forvarat oss nigra underrattelser om Johan de Fu-
cas Sund. Vi hade nu bevis, at
det verkligen var til; och jag ar viss,
at Capitain Cook, om han sett sant-
> M
V,
 r
I-
198 Americas Rust. 1788. ,/#«.
ma Snnd, skulle funnit det fortjena
vidare undersokning. Vare omstin-
digheter tillato dock icke vet sadant
foretagande.
Den 3o om morgonen, hade vi
blott hunnit 3 sjomil frin Tatutches
O. Emot klickan 10 kom fran On et
stort antal Canoter, som forde minst
4oo man, ibland hvilka vi igenkin-
de Hofdingen i egen person. De roa-
do sig at fara omkring Skeppet, och
tycktes med hogsta beundran aski-
da des sirskilda delar, i synnerhet
framstammen.   De fleste af dem syn-
17
tes ock verkligen icke forr hafva
sett nigot sadant Skepp. Men vi
Voro redan si mycket missnogde ofver Flofdingens upfbrande, at vi icke
bodo honom om bord. Sillskapet
gaf oss emedlertid en Sing, som icke mycket skilde sig frin den vi hort
i K. Georgs Sund. Men sisom vi
voro forolampade af detta folk, fun-
 Americas Rust.  1788. Jun.   199
no vi icke noje af des Musik. Den
enfaldige, okonstlade och jimne sin-
gen sokte sig dock vig til vara hjer-
tan, ifven pi denna vilda och 6d-
sliga Kust, dir vi, fjerran [ran vin-
ner och de forbindelser, som gora
lifvet angenimt, togo vir kosa genom
et okindt Verlds-haf.
Emot middagen styrde vi ytter-
ligare at S. pi 3 sjomils afstind frin
stranden, och vire gister itervinde
til sin 0. I Under fortsattningen af
var resa, kommo bestindigt Canoter
til oss frin Byar, som har och dir
ligo pi hoga bankar bredvid Hafvet. Folket anmodade oss entriget
at ligga til vid namnde Byar; men
vi kunde icke forma nigon af de
Infodde at hos oss gi om bord.
Landets utseende var i hogsta
mitto vildt. Omitlige skogar be-
klidde det hela, si lingt virt oga
kunde strickas. Kusten var forskan-
itad  med khppor  och berg-holmar.
r-'m
#2
1
1
I
 I *
5
I
£00  Americas Rust. 1788. Jun*
Ei heller kunde vi upticka nagot
Inlopp, som lofvade sakerhet it det
minsta Fartyg.     Om dar icke. finnas
J o
smi Vikar, dem vi ej kunde upticka, si ar oss obegripligt, hum de
Infodde dir skola njuta sikerhet for
sina Canoter. Likvil voro de Byar vi sago, hvarken obetydlige eller
fa. Vi anmirkte afven tydliga spir :f
de Sodlige vin darn es vildsamher. )e
hade fallt stora och vidstrackt ko-
gar, hvilkas ,grenar utgjorde en for-
skansning, forstarkt med upstiende
rotter af et oraknellgt antal kuH-
blista trid.
Emot kl. 7 fingo vi i sigte }ap
Flattery, si kallad af Capitain
Cook, di den forst upticktes. Den
ar lagd pi 48 gr. 5 min. N. B., och
s35 gr. 3 min. 0. L. Vi funno val
nigon skilnad, men felet torde vara
pi vir sida. Afven sago vi Byen
Classet, som ligger pi en hog och
brant klippa bredvid Hafvet.   Ehuru
 Americas Rust.  1788. Jul.    201
Byen syxites timligen stor, kom lik-
val dirifrin blott en enda Ganot,
som forde 3o man, klidde i Hafsutter-skinn. Ingenstides funno vi
tienligt inlopp.     Kusten var bevarad
7 p 1 X
liied en formur af klippor.
Den  2  Jul.   opnade sig   Quin-
L O ^-
heithe-Bay for vir svn. Vi inlupo
dar med alia de obehagliga kinslor,
som naturligtvis borde upstiga, vid
den tankan, at vi nalkades en plats,
hvarest en del af Besittningen pi
Kejserliga Ornen blifvit mordad.
af de Infodda. Snart uptackte vi
den Hlla Flo den och On Quinhei-
the, Et. hastigt tocken ofverraskade
oss. Vi sago hvarken Canoter el-
ler Oboer, och en hemsk tystnad
lidde ibland oss. Ehuru tocknet bort-
skyrnde Byn Quinheithe, syntes
dock tydligt den, 7 eHer 8 (Engel-
ska) mil darifrin, belagna Staden
Quinuitett.   Devi ligger pa en hog
<
Jm
Ai
 I
J
IB
Iff
lit
Li
S02   Americas Rust. 1788. Jul.
lodrat klippa, och sammanhinger
med fasta landet medelst en smal
och oofvervinnerlig berg-is af 20 fots
Jhogd. Med vira kikare sigo vi en
niyckenhet hus, kringstrodda ofver
khppan.     Langre fram   uptickte   vi
D e s t r u c t i o n s - 011, som rigger midt
uti  Viken,   en   trettondels mil fran
landet.    Den ar lag och platt,  utan
et en da trad,  men har  en  betydlig
stracka,   klidd   med   gronska,   som
bar ar et sallsynt foremil, samt orn-
gifves af branningar.     Emot midda-
gen hade vi dimma med regn.    Kusten   fanns   mindre   brant,   samt  af-
bruten af nigra blottade och sandiga
platser.    Di vadret upklarnade, fun-
no vi oss  drifna inn til landet,   oct
nodgades siledes i storsta hast kasta
ankar.     Detta skedde pa det rysl-
gaste   stille  jag   nagonsin sett.      m
lyckligt vindkast forde oss snart utru
denna   beligenhet,   och   friade   os>
fran den  sorgeliga  betraktelsen,   at
 &
Americas Rust. 17S8. Jul.    2o3
snart blifva et offer for Ouinheithes
Cannibaler. Atankan af det 6m-
kansvirda ode, som ofvergatt en del
af Kejserliga Omens Besittning,
herrskade om bord; och sisom vi
nu befunno oss pi den Kusten, hvar-
est denna grymhet blifvit forofvad,
si spridde sig snart fruktan for sam-
ma olycka til min Besittning. Man
talade nistan icke om nigot annat,
och hipenheten hade, pi Sjo-man-
skapets sinnen, den verkan, at Skeppet dirigenom nira gitt forloradt.
Den 2 fortfor tocken med regn,
elakt vider och hog sjoging. Vi
kunde icke nalkas landet, utan trodde oss fast mera bora styra til hafs.
Den 4 uptickte vi et sno-klidt berg
pi 47 gr. 10 min. N. B. det vi kal-
lade Olympus. Den 5 befunno vi oss
iter pi en tredjedels mil frin Kusten,
som var en fullkomlig skog, utan
minsta   spir   til   mamriskjo-boning,
&
 iff'*
 -&64   Americas Rust.   1788. Juh
Snen landet ligt och slitt. Vi styr-
de til et inlopp med en lig spits,
som kallades Low-Point, afven
som Viken, for sit grunda vatten, Hck
namn af Shoal-water Bay. Den
motstiende spits en, som var hog och
tjock, kaHades Cap Shoal-water,*
och ligger pi 46 gr. 47 min. N. B.
Frin mast-toppen sigo vi, at denne
XX o 7
Bay strickte sig lingt innit landet,
spriddes med itskilliga armar it flera
hill, samt slutades vid en aflagse
hog och bergig strand.
Vi hade forestaUt oss,    at denne vilde och odslige Kusten var obe-
. o
bodd, men funno snart motsatsen;
ty frin ena uclden kom nu en Ca-
not, som forde en man och en gos-
se. Di de nalkades Skeppet, upvisade
de tvi Hafsutter-skinn. Vi dreja-
de dirfore bi, och utkastade et tigy
det de fattade; likvil kunde vi icke
forma dem at komma om bord. Vi
fastade darpi nigra smi saker vid et
 Americas Rust. 1788. Jul.    2o5
Snore, och nedhissade dem ofver sidan af Skeppet, hvarest de, med
storsta begirlighet, emottogos af gos-
sen och lefvererades tilmannen, som,
irtan minsta betinkande, band bigge
Utter-skinnen vid snoret och gaf oss
tecken at uphimta dem. Detta sked-
de, och vi tillade en ytterligare skink*
Desse   Frimlingar   tycktes   vara
O <7
oindeligen fornojde ofver sin nya ri-
kedom, och i forsta borjan endast
sysselsatte at betragta de flera artik-
lar, af hvilka den bestod. Men deras nyfikenhet blef snart dirifrin
vind til sjelfva Skeppet. De iska-
dade upmirksamt och med flygande
ogonkast des sarskilda delar, under
det de med athorder uttryckte den
hogsta forundran, si at vi ofvertyga*
des, det de nu for forsta gingen
sigo et  dylikt foremil.
Vi sok|e gora oss begripliga dari-
genom, at vi tiltalade dem med det
sprak, som nyttjas i K. G e orgs Sund.
—
 I
I*
L *
ft
»##
Er
i|
$»)<>»
1*
206    Americas Rust,  1788. 7i//*
och hvilket vi funnit gingse dirifrin
til Tatutches omride. Men de for-
stodo icke et enda ord, och svara-
de oss i et Sprik, som, si vidt vi kunde finna, icke hade minsta s&gtskap
med nigot af de tungomil vi hort pi
Americas Kust.
Vi funno afven, at deras Bit var
skild frin de Nordligare folkslags Canoter;   men til klidnad och  gestalt
J o
liknade de N u t k a s Invinare. Vi
uptickte icke hos dem nigra pryd-
nader, som ;kunde fora oss til den
tanke, at de fornt handlat med Eu-
ropeer. Men deras sitt at upvisa utter- skinnen, samt deras ofriga upfo-
rande, tilkanna gaf, at de hade be-
grep om handel. Det ir ock troligt,
lat de, af sina Nordliga grannar, blifvit underrittade, det frimlingar vi-
stades i farvattnet at kopa palsverk.
Likvil iro stark e anledningar, at de
utgora en sirskild Nation, och det
laller riiig sannolikt, at detta Inlopp
 Americas Rust.  1788. Jul.    207
iitgor des Nordligaste grans. Vi on-
skade siledes innu mer at har finna
trvggt ankarstille,   me dan vi under-
J OO '
sokte en del af kusten. Vi hade ock
arnat i sidant inclamil utsitta vir
Lingbit; men dimman och ryslighe-
ten af alt, som oss omgaf, gjorde
alia sinnen modfalda. Oss iterstod
blott, at nirmare stranden soka en?
plats, som gaf nigot skygd.
Den 7 var Kusten annu holjd af
dimmor til kl. 9, och kort dirpi, nir
vidret klarnade, uptickte vi med
kikare nagot, som liknade en hamn,
och trodde oss nalkas Cap S. Roch,
si kallad af Spaniorerna.
Vi forbiseglade denne udde, oclv
hade full utsigt ofver Kusteli, men
kunde icke uptacka minsta spir til
boning eller lefvande varelse. Emed-
lertid styrde vi rmdan en forfarlig
sjo til en djup vik, som tycktes lof-
va hvad vi sokte.    Men vir forhopp-
■..
!
*3
t
.'4}
'1
•C
%
«1
 I?
h
i
:i
*lo8   Americas Rust. 1788. */?//»
ning slog felt, hvarfore vi kallada
udden Cap Des appointment och
Viken Deceptions Bay. Dir hade
vi 46 gr, 10 m. N. B. och 235 gr. 55
m. 0. L. Lika fruktlost sokte vi skygd
J o
pa den motsvarande Sodra Kusten,
Men utseendet var dir ganska olikt
O   j
den  Norra.     Manga  vackra flickar,
O 7
klidde med den tickaste gronska,
vickte vir upmirksainhet, och landet reste sig sminingomtil de afligsna
bergen.    Stora fait och skogar med
o o  •
slokande grenar fornojde vira ogon;
men ingen mansklig varelse tycktes bebo denna fruktbara del af Nya
Albion. Efter flera misslyckade for-
sok upgifvo vi alt hopp, och styrde
Sodligt.
Virt upsit var at gi til den stora viken vi forbiseglat,  dagen  efter
O ' o
vir afresa frin Port Cox, och frin
hvilken et stort antal af de Infodda
jkommo oss til mote.    Kejserlige
Omen
^
 Americas Ruit. 1788. Jul.   2
©men hade dir funnit sikert ankar-
fctille, hvarifrin vi nu irnade utsinda
Langbiten at undersoka Sundet och
gora oss forvissade, om folket utgjorde en frin Nutkas Invinare sarskild
nation.
Vi hade nu forvarfvat oss en icke obetydlig kapnedorn om Americas Kust, frin 45 gr. 37 min. til 4g
gr. 07; uptecknat alia de stallen hvilka Cook for ovider icke kundei
nalkas, samt bestyrkt var els en af Johan de Fucas Sund. Arstiden var
redan sa framliden, at vi icke viga-
de gi lingre it Soder^ af fruktan^
at, innan dagjimnings-stormarna, icke hinna iter til K. Georgs Sund.
Vi voro afven nigot orolige ofver
vara i Nutka qvarlemnade Landsman. Host-stormarne, som hir med
grufligaste vildsamhet infalla frin den
10 til den 15 September, hade oJ|gj
om vi  lingre upskutit vir   iterfart*
14
 M!;i i .!'!
I'
2iq    Americas Rust. 1788. JuL
latt kunnat kasta oss frin American-
ska Kusten och nodga oss at styra
til Sandvichs-Oarna, samt lemna
virt folk i Nutka blottstildt for storsta far£ och forligenhefo
Vi styrde dirfore nordligt, och
uptickte den 10, (let hoga landet^
som utgor ostra udden vid Fucas
Sund. Den n utsindes Lingbiteit
at soka ankarplats, och iterkom snart
at lotsa oss i en god Hamn, soni
skyddades af flera Holmar. Et stort
antal af de Infodda kom strax til oss
i sina Canoter och medbragte ymnigt
forrid af Laxar, Foreller, Kraftor^
Musslor, samt bir och vilda lok-arter.
Detta folk horde til en stor By, som
lig pi en ganska hog klippa. Ham-
neri kaUades Port Effingham,
Den 12 sandes arbetare i land
at hamta vatten.    Sundet var ir 1787
Capitain  Barclay,   som
 Ameficas Rust.  1788. Jul.    211
forde Kejserliga Ornen och kal-
lade det Barclays Sund. Det ar
ganska vidstrickt* och har minga
Qar, aHe klidde med skogar. Pa
fasta landet aro store och folkrike)
Byar, vattnade med strommar, frhvil-
Jyt Laxar fingas* som beredas och
utgora folkets hufvudsakliga vinter-
foda. Hamnen kan emottaga och
sikert skydda hundrade Skepp. Bot->
lien ir god och vatten^amtningeri
leqvimligi
■/i
%
- w
:l
.4
Under resan til Port Effingham, sigo vi en myckenhet Hafs-*
uttrar leka i vattnet med sina ungar.
Men de forsvunno med hast $ nir
Skeppet nalkades. En eHer tvi ganger kommo vi dem innom fa alnars
afstind, emedan de lago pi rygg och
safvo i Hafvet. Vi sigo afven minga Spetma Ceti-Hvalarj och *$ka-
lar til orakneHgt antal5 utom gLndra
stora Hafsdjur, j^
 I*
*i
r-
P>
tr»   *
hi
¥
Iw
mm.
&i2    Americas Rust. 1788. JW*
Vi togo Fucas Sund i besittv
ning i Engelske Konrmgens vagnar,
med alia de hogtidligheter, som vid
sidana tilfalien brukas af Sjofarande.
Den 13 besokte oss et ansenligt
&ntal Infodde, af hvilka vi kopte aUe»
banda slags palsvaror; men vi gjorde
den anmirkning, at ibland dem fanns
ingen Hofding, eller nigon person,
soin tycktes aga anseende ofver de
ofriga. De bragte oss afven et ym-
nigt forrid af Laxar, hvilke til sma-
hen vida ofvertriffade dem, som fin-
gas i Kong Georgs Sund, jamte
Musslor och atliga vixter*
Vi Voro hit stadde midt uti som*?
Iftaren. Vadret var varmt och ange-*
naiiit. Ingeil enda snoflack synted
dfrig pi de skyhoga bergen, som om-
gifvo Sunder. Vi funno siledes denna forfrisknings - plats ganska inta-
sande.
«*
 Americas Rust. 1788. Jul.    2i3
Lingbiten utsandes at undersoka
Fucas Sund och inhimta kunska-
per om Invinarne af Shoal-water
.Bay. Til detta foretagande var den
vii utrustad, bemannad af i3 personer och forsedd med en minads
lifs-medel. Befalhafvaren Herr Duffin, undfick skrifna Ordres, och ut5
gick den i3 pi denna resa.
Vir Besittning var nu si forsva*
gad, at vi trodde oss bora taga alia
varsamhets - steg, i fall de Infodde,
som aro et starkt och tfltagset folk,
skuUe blifva underrattade om virt
tilstand, och pi den grund viga et
anfall. Alle Can on erne blefvo dir-
fore upstilde, Handgeviren laddade
och befallning gifven, at icke tillita.
nagon af de Infodda, under hvilken
forevindning som heist, gi om bord.
Strax efter Lingbitens afsegling,
kom en stor myckenhet Ganoter
Norrifrin tH sidan af Skeppet. Fi
af  dem,  eHer  rittare, ingen, hade
m
ti
 hi
2i4    Americas Rust.  1708. Jul,
mindre in 3o man om bord, och
minge forde annu flera, utom qvin-
nor och barn. Vi igenkinde itskil-
liga, dem vi redan sett i Port Cox?
dir de hade sina hemvist. De ofrige
voro frin yistra Kusten, som Strieker sig ned til Sundet och til en del
lyder under Wicananish. Det syn-
tes, som skulle denne Hofding ny\i~
gen gjort et prigtigt gistbud it sina
fornimsta Undersatare, och af den
myckenhet varor han erholl frin oss,
hvilke vi nu sigo ibland dem, var
anledning at tro, det han, for at
oka pragten af samma hogtidlighet,
utdelat sina rikedomar emellan dem,
som hade den aran at vara hans
gister*
Til den 20,   var virt   umginge
ined de Infodda fridsamt.    De infun-
no sig dagligen med skinn^varor, fisk"
Och vixter, samt skinkte oss nigon
ging darjamte  et eller annat smak-
■
 Americas Rust. 1788. Jul.    2i5
ligt villbrid. Emedlertid tankte vi
bestindigt pi vira affirdade Lands-
min, ann med fruktan, inn med
hopp. Det vilda folks- lynne, hvars
Kuster vare vinner gitt at undersoka, vickte hos somliga farhiga;
andre iter uplifvades af den fortro-
stan vi hade til deras forsigtighet och
mod. Under det vi si ledsagade dem
med" vira tankar, hotades de med
det missode, som dfvergitt vara redan nimnda Landsman, hvilka blifvit upitna af Quinheithes Canni-
p a jl er»
1
1
8
Om aftonen den 20 sago vi Lang*
batens   segel  i  Sundet,   och   drogo
-   O ' o
strax elak' fordom af de utskickades
si tidiga iterkomst, Under det de
nalkades, voro vi stadde i en pli-
gande ovisshet. Omsider funno vi,
til vir obeskrifliga glidje, at ingen
man saknade^* Likvil kallades strax
vSr upiharksamhet at bitrida nigra*.
•
 pppn
h
•   4
ft
Km
,
2i6   Americas Rust. 1788. /#£
som blifvit ganska ilia sirade under
en strid med de Infodda; en omstan-
dighet, som foranlat yirt folk at si
tidigt iterkomma.
Hela vir sorgfallighet riktades
Jiu pi vira olyckliga landsmin; men
ehuru mange af dem buro mycket
svira  sir, si hade vi dock den gla-
/ o
djen at finna, det intet var dodande.
Officeraren var traffad i hufvudet
af et med hulling forsedt spjut, som
skuUe dodat honom pi stallet, direst icke hans tjoeka hatt himmat des
fart. En af Sjominnerna hade fatt
et sir tvartigenom brostet, och 'en
annan blifvit i vadan traffad af en
pil, som gitt si djupt, at den icke,
utan vidloftig upskirning, kunde los-.
sas.    En annan fanns sirad nira Iijer-
j
tat, dock utan at de omtilige delar
darvid blifvit skadade. De ofrige
voro pi et grufligt satt krossade af
klubbor och slungade stenar. Afven
Biten fanns pi tusende stallen genom«
 Americas Rust. 1788. Jul.    217
barad af pilar, hvilke til en del
annu suto   qvar   uti   Sund - dacket,
X
som afvarde de kastade stenar och
emottog de skutna pilar, samt dar-r
igenom ansenligt bidrog at fralsa
virt folk frin en annars oundviklig
nndergang.
Vid detta tilfalle upforde sig de
Infodde med et mod och en stand-
aktighet, som icke svigtade for Euro-
peiska skjutgevar. j Hir var et egent-
ligt handgeming; ty vire landsman
fiktade pi nira hill, och en ling
6tund,f for bara lifvet. En ibland
dem, blef, af en vild, sirskildt ut-
eedd til offer, och en grym strid up-
stdd emeHan dem. Den vilde var
vapnad med en sten-klubba, och var
landsman med en Hirschfingare. En
ling stund idagalade de lika mod
och skicklighet. Likvil, om en mel-
lankommande ira icke afbojt et slag,
gifvet med vederpartens fulla styrka,
$i hade vir tappre landsman on§k-
4^
I.
-j!
 *
k<
&18   Americas Rust. 1788. 7#/?
ligen stupat pi stillet. Men det fe*
lade, och J|an fann darigenom utvag
at, med et starkt hugg, berofva sin
fiende des ena arm, hvilken forlust
oaktad^ denne, ehuru desutom holjd
af flera .sir, samm frin Biten, raddad
genom vir landsmans idelmod, som
ansig ovirdigt at do da honom i
vattnet.
Den Sjomannen, som blifvit sir
rad i benet, fortfor at strida med pi-
len i kottet, utan at lit a befria sig
frin detta smirtande vapen, och blef,
genom denna standaktighet, et be-
tydligt verktyg til Bitens raddning.
Ehuru vi icke haft nigot urn*
ginge med Sundets Invinare, smic-*
krade vi oss ined det hopp, at de,
af sina grannar, bordt erhilla for-
minliga och kraftiga intyg om vir
fridsamhet, Men deras upforande
forridde diremot den vildaste och
blodtorstigaste grymhet. Deras ur-
sinniga anfall krafde lika beskajFadt
 Americas Rust, 1788, Jul.    215
rnotstand; men til Besattningens he>
der bor jag forsikra, at, oaktadt
minge ledo under svira pligor, och
ehuru alle ganska vii visste hvad ode
dem forestatt, om de forlorat dagen,
de likval aldrig nimnde denna olyck*
liga handelse, utan at hjerteligen be-
klaga Sundets   oforvigna folk,   som
O 0 '
si rusade til sin egen undergang.
Anfeilet borjades af de vilda,
som, i afsigt at erofra Biten, antrade med tvi Canoter, hvilke hvar-
dera forde l\0 eller 5o man, forniod-
ligen detta folks utvaldaste strids-
min. AtskiUige andre Canoter hol-
lo sig tillika pi nara afstind, at
understodja anfaUet? och hela stranden var klidd med folk, som sande
skurar #f stenar och pilar. LyckMgt-
*vis blef en Hofding, som upmuntra-
de de andra til striden, vid forsta
borjan af traffningen, med kula sku-
ten i sin Canot, just under det han
skulle pa Hog-Batsmannen kasta <i£
#
 ¥
L
I;
220   Americas Rust. 1788. ./#/.
spjut af ofantlig langd. Denna om-
stindighet foranlit Canoterne at
draga sig tilbaka, och berofvade de
Infodda, hvilke redan inlitit sig i
striden, et stod, som annars tilskyn-
dat dem segren. Nir man besinnar,
at vare blott utgjorde i3 man, som
med det hiftigaste raseri anfollos af
et ofverlagse antal, samt tillika be~
stindigt ansattes af de vapen, sont
lioptals sindes frin stranden, si mi
man rikna deras riddning ibland de
feandelser, som vicka tacksamhet och
forundran.
Vire utskickade hade hunnit et
ansenligt stycke upfore Fucas Sund,
samt dir inlupit i en Harnn, nir de,
fardige at   landstiga   och   undersoka
o o
Kusten, pi anforde sitt angrepos af
de Infodda, samt hindrades at vidare
fullfolja sit forehafvande. Emedlertid
fii^nmarkte de, at Sundet it Nordost
.tycktes vara ganska vidstrickt, samt
i bredd snarare tiltaga, in forminskas*
 T
Americas Rust. 1788. Jul.   ^2%
.Under iterresan motte de 2 man^
som horde til Wicananish, och
kopte af dem nigra fiskar. Men den
bestortniilg och fasa kan icke uttryc-
kas, som intog vara landsman, nir
de sago dessa vildar up visa och til
salu utbjuda tvanne nyss afhuggna
och annu blodiga menniskjo-hufvud*
De hollo- dessa rysliga seger-tecken
vid hiret, med et tydligt utseende
af triumf och gladje^ och nar virt
folk med tecken tilkanna gaf sin af-
sky. berattade desse vildar, under
storsta tilfridsstaHelse, at namnde
bufVud tilhort tvi Tatutches under-
satare, dem de mordat, emedan denne Hofding nyligen forklarat Wicananish krig*
Ehuru vare utskickade icke lyc-
kats i sit fornamsta syftemirke, ater-
kommo de dock med nigra goda
kunskaper om Fucas Sund* De
hade seglat innemot 3o sjomil upit
Sundet.   Pi sadant afstind frail Haf*
 Erf
.%*&.   Americas Rust. 1788. Jul.
yet,   fun no- de Sundet annu i5 sjo-*
mil bredt, med ren synkrets at NO.
af inn ii i5 sjomil.    Vi sloto daraf, at
detta inlopp miste gi ganska lingt och
1
til afventyrs nalkas H u d s o n# V i k.
Vi modgades nu upgifva alt hopp
om   nirinare   kannedom  af Fucas
Sund; irminsrone for denna gingem
7 00-'
Siledes beredde vi oss, at med moj-
ligaste skyndsamhet itergi til vart
manskap i K. Georgs Sund,
Den 21 gingo vi til segels och
lemnade Sundet. Under virt vistan-
dedirs tides, hade vi besok af flera
folk-stammar, som bebo sarskilda
platser emellan P o r t C o x o ch T a t u t-
ches 0. Men ingen af dem, som
bo upfore Sundet, vigade besoka oss,
formodligen af fruktan for Tatut-
che, hvilkens 0 ligger vid Inloppet
och sages hafva 1000 Invanare.
Vi erhollo pi virt ankar-stalls
#n   anserilig   myckenhet   af ganska
 AmeridasPR$$i% 1788. Jul.    20$
Vackra Hafs&ftje£%kinnj|i.samt ymnigt
forrid af LaxrfJfj Helge-Flundror,
Sill, Sardeller, Tor^k, Forel|er,
in. m. utom bar och gronsakei? frin
skogarna; sirdeles et slags vilda vinr
bir, som vixa pa et trad af skilig
storlek. Sundet, ehuru til vidden
icke at jimfora med K. ifieorgs
Sund, har flera Hamnar, dock ingen si godj som Port Effingham*
Kusterne aro klidde med skogar^
som gifva de fortraffiigaste Mast-trad
i verldem
Den 25 upticktd vi K. George
Sund, och ankrade foljande dagen
i Friendly Cove^ dar vi traffade
vira vanner iffullkomlig vilmaga*
Sllrpen hade ock nara upnitt sin fult-
bordan. Under vir frinvaro fanns
en ansenhg myckenhet palsverk up-
handladt, dels af de Infodda, dels af
flera lingvaga Sallskap, dem ryktet
om vart Skepp lickat til Nutka, at
 ■fta^||$f:Nutka., 1788. Jut. '
tilMdsstalla sin nyfikenhet. Maqui£*
3la och Callicum hade noggrannt
upfyUt sina loften, samt de Infodde
ej allenast anskaffat lifs-medel, utan
ock gjort det bitride man askat*
Vire i Nutka qvarlemnade lands**
man hade icke varit mindre orolige
ofver oss, som gitt at undersoka et
okindt Haf, och Kuster, pi hvdka
ingen Europe satt sin fot, inn vi
ofver dem. Denna oro hade blifvit
annu" mera okad af en inlupen tid-
ning, det, vid et anfall af Tatut-
€hes folk, vir Besittning til en del
blifvit nedgjord, samt at de fornam-
ste Officerare fallit vid samma til*
falle. De kunde icke med skal an-
se denna up gift sisom en torn digt>
och rikade darfore i en oordiringj
som minskade deras driftighet. Emed-
lertid var dock detta rykte en blott
upfinning; ty det spriddes forr an virt
handgemang  med  Sundets Invanare
intraffade*
* \
 Nutka.    1788. Jul.
Jntraffade. Hvad dinned asyftades,
kunde vi icke utrikna; men en om-
standlig och sannfardig berittelse
om vart ifventyr, samt en riktig be-
skrifning pi vira sirade Landsmin,
bragtes til Nutka af et Maquillas
o ^
Sandebud, som vid den tiden uppe-
holl sig i Port Effingham,   at for
Hof din gen utritta nigon pils-handeL
Bland  andra oangeniraa folider
O 7
fif detta rykte, var afven den, at alt
omginge pi nigon tid uphorde emellan virt folk och Sundets Inbvggare.
" 00
Vare- dir lemnade Landsman, som
fruktade at de icke mera skuUe iter-
se oss, fordubblade sina sikerhets-
matt, under afbidan af Iphigenias
ankornst. Deras glidje var siiedes
obeskriflig, nar vir Flagg visade sig,
och de funno oss alia lyckligt iter-
komna.
Under vir franvaro hade  de til
pricka  upfyUt  de foreskrifter,   som
M   i5
I
Vi
 h:
1226 Nutka.    1788. Jul.
blifvit dem gifne, samt noga iakt-
tagit flit och ordning. Huset var full-
komligt tryggadt emot de Infoddas
helav forenade styrka. Et pilverk, med
en hack af tita buskar,  gjorde   det
7      07
y oofvervinnerligt. Afven flere ansral-
ter, af smirre betydenhet, hade hos
Nutkas Invinare vackt upmirksamhet
och beundran.
I synnerhet hade de Infodde fast
sina ogon pi det dagligen vaxande
Fartyget, och icke kunnat uptanka
nigon mojlighet at 1 bringa denna
timmer-massa i vattnet. Men fram-
for alt hade de med upmirksamhet
betraktat vira Smeder och, deras ar-
bete. Med samma fornojelse aski-
dade de vira Handtverkares skicklighet at tilverka itskiHiga artiklar
til prydnad, noje och beqvimhghet.
De framlemnade immerfort Jern at
smidas til behof eller grannlit, och
man hade ofta mycken svirighet at
lampa  sig   efter   alia   deras   ostadi-
____^.
^—
 Nutka.    1788. Jul.
OOry
/
ga mfall. Man nyttjade ocksa denna   deras   entrigenhet   til   fordel,   i
O '
det de alades, at ersitta vira arbe-
tares moda med okad tilforsel af lifs-
medel.
Den 27, Sondag, tillats Besitt-
ningen roa sig med en spatsering pi
Kusten. Vidret var oindeligen ange-
namt och luften uplifvande. I ofrigt
pligade vi   sorgfilligt virda all  agt-
x      o 00 o
ning for Sabbaths-dagen, och gjorde
den altid,   nir hogsta   noden   icke
7 o
sadant forbod, til en hvilodag. De
Infodde kunde i borjan icke begripa,
af hvad skal alia vira arbeten up-
horde pi den dagen. Manskapets
Sondags-dragt, samt i synnerhet vare
Smeders rentvittade ansigten, retade
omsider deras nyfikenhet, si at de
begarde uplysning om denna for dem
obegripliga forfattning. Sittet, hvar-
med de emottogo virt svar, gaf oss
rorande deras Guda-lara, nigra kun-
1
M
§
r
 I—■—p—plf-
I >
F '
<■*
528
Nutka.    1788, JW,
skaper,   dem   vi  lingre fram  skolc;
jmeddela.
>en 28 atertogo vi virt arbete.
En del sindes at filla och til virt
li'Ha Varf framskaffa timmer, hvilket,
si val i anseencle til afstandet, som
den tjocka skogen,   icke verkstilde^
O
utan storsta mo da. Den ofrige Be-
sittningen sysselsattes om bord ined
jSkeppets fornodenheter*
Vi besloto nu gora en resa til
Port Cox och med Wicananish
inlita oss i ny handel. Den olyc-
kan, som traffade oss iFucasSund,,
hade icke tillatit oss, at, sisom vi
amnat, besoka denna Hofding vid
vir iterresa. Forvissade om full-
konilig ordning ibland vira Landsman i Nutka, hoppades vi utan fa-
ra kunna foretaga denna segling, af
hvilken vi hoppades desto storre for-
delar
som
ingens   folk   under
Var frinvaro,   bordt anskaffa et an-
•
 Nutka.    1788. Jul.
22g
senligt forrad af skinn, och vi tillika
kunde bana oss vig til hans valvilja
med den ovarderliga skinken af en
The-kettel. Men detta beslut blef
olyckligt hindradt af et alfvarsamt
upror, som vid samma tid utbrast
ibland Besittningen.
1 spitsen for denna upresning
stod den afsatte Bit-svennen, tHlika
ined det hista Manskapet pi Felix.
De giorde et fortvifladt forsok at be-
O'
migtiga sig vapen och ombringa for-
ste Officeraren, som var lemnad qvar
at taga vara pi Skeppet, under det
de ofrige pi landet, antingen voro
sysselsatte med goromii, eller him-
tade forfriskningar. Tiden til detta
foretagande var vii utraknad,   nem-
O '
ligen en afton, da de uproriske iter-
kommo frin skogarna och blott en
enda Officerare fanns om bord.
Alt ifrin den tiden, di de for-
ste roreiser visade sig pa Philip pin-
ska Oarna, hade man fort vapnen
7
#
#5
*.
•c
4
y - i
rJ
 fil
RIP
s3o
Nutka.    1788. Jul.
frin Qvarter-dicket til Cajutan, och
denna forsigtighet riddade nu Skep-
00 X
pet; ty sisom Officeraren upnidde
Cajutan forr in de uproriske,. si
stilde han sig i dorren med en lad-
dad Muskedunder, och I10U de oro-
liga pi afstind, medan han ropade
hjelp. Det var ock en lycka, at
storste delen af Officerarne di satt
pa den nye. Slupen, blotta i5o alnar
frin Skeppet. Vi horde siledes strax
OfEcerarens nodrop och begifvo oss
i samma ognablick om bord.
> o
Det forsta steg vi togo, var at
vipna oss, pi det vi matte strax mora faran. Vi visste, at minge besked-
lige man voro pi Skeppet, och be-
sloto at, om mojligt vore, sondra
dem frin de ofriga, innan de kunde
formis at deltaga i sammangaddnin-
gen. Vi upkallade dirfore hela Be-
sittningen pi Dacket, och jnirkte
strax hvilke uprors - stiftarne voro,
ehuru vi afven kunde frukta, at smit-
 Strax blef ordning och tukt ater-
stald. Befallning sandes til vira lands-
min pa stranden, at icke herbergera
eller umgis med de forjagade. Tillika hoHs Strang vakt om bord, erne-
1
Nutka.    1788. Jul. 231
tan spridt sig til alia. Dirpi gifvo v
vi tilkinna, det vi irnade viga det yt-
tersta, och formanade siledes dem,
som ville forblifva vid sina pligter,
at skilja sig frin de ofriga. Vid isyn
af vira vapen tradde storste delen
ofver til vir sida, och lemnade blott
atta oroliga saUar, anforde af Bit-
svennen, som fanns dof for alia vara
forestillningar. Sisom vi nu voro
ofverligse, hoppades vi afgora detta
arende, utan at spiHa en droppa
blod; lemnade darfore at de brott-
slige det val, at antingen gi i Jern,
eHer ock at jagas frin Skeppet til de
vilda. De vidtogo det sednare och
sattes strax i land med alt, hvad dem
tilhorde.
J
#
•4
 hi
ii
232
Nutka.    1788* /^/
dan vi tvekade,   om de qvarblefnas
jilitlighet.
Ratta sammanhanget frarnkom
forst nista dag, di en Batsman an-
make sig och frivilligt afgaf sin be-
o 00
rittelse. Nastan hela Besittningen
hade undertecknat et papper, samt
forbundit sig at erofra Skeppet, just
O X X '     7
di det var fardigt at lemna America*
Dirpi skulle de styra til Sandvichs-
X •>
O a r n a , samt dirifrin til nigon
Hamn, h vares I de ' kunde foryttm
Skeppets dyrbara laddning. Sisom
denna skrift var forstord, si kunde
vi icke utrona hvad de arnat fbre-
taga med Officerarne; men det lin-
drigaste ode, som kunriat triffa dem,
Var at qvarlemnas i Nutka. Hvar
och en af dem, som stadnat om'bord,
bemodade sig at ursikta denna hin-
delse, och alle instimde diruti, at
endast uprors-stiftarnes hotelser for-
mitt dem til et samtvcke, det de
likvil icke tankt verkstalla; de had©
 Nutka.    1788. JuL
2Djt
&ck, af fruktan at mordas, icke vi-
gat upticka denna tilstallning.
Direst vi aftonen forut blifvit
imderrattade om dessa omstahdighe-
ter, sa hade, efter all sannoliklret,
denna handelse icke aflupit utan
blod; men vir okunnighet forekom
lvckligtvis sidan ytterlighet.    Uprors-
V <_, •/ O X ■
stiftame voro attains tone nu berof-
vade tilfallet at sl/dda, sedan de blifvit forviste fran Skeppet; ty, utom
Hiodan at   halla   dem   fingna,   hade
O '
det blifvit oss oniojligt at hindra deras umgange ined de ofriga,   hvaraf
O O O       7
3ava    forslag    kunnat    upkomma    at
■J CD X
verkstilla denna grynima anliggning.
' o  «/ 00 o
Vi besioto darfore, at de forjagade
skulle blifva pi landet, itminstone
til Iphigenias ankomst.
_ X o
I borjan voro vi afven nigot for-
lagne af ovissheten om den verkan
detta steg kunde hafva pi vira i land
satta arbetare. Men vi blefvo snart
tilfridsstilde genom den afsky de be-
W
■'L4
"1
<%
9
 %
MM
V    jJflWgS     ;,>lSgI
M
,
s34
iV
TiUka,
1788. Jw/.
tygade for sidana uproriska beslut,
De vidtogo tillika alia mojliga steg,
at idagaligga deras tilgifvenhet och
kinsla af plikt. Pi det hogtidligaste
sitt fornyade de sina trohets-forsak-
ringar, och vi satte til dem det for-
troende de syntes fortjena.
Denna sammangaddning forvi-
nade oss innu mera, emedan vi icke
erfarit   minsta   genstrifvighet  i  tjen-
O O >
sten, sedan vi lemnade China. Besatt-
ningen   hade vii  standigt varit  sys-
o o «
selsatt, men utan stringhet, som
kunna t verka miss no je.
i-
Sedan var Besittning siledes var
minskad, dels genom de brottsliges
forvisning,   dels   genom   den  delen,
O 7 O '
som sysselsattes vid virt Varf, kunde vi icke fuHfolja virt upsit at. gi
til Port Cox. Daremot fortsatte vi
arbetet pi den nya Slupen med for-
dubblad drift, pi det vi ju forr de-
&to heldre, enligt Besattningens brin
 ' Nutka.    1788. Jul. 235 ;
nande onskan, mitte lemna Americas
Kuster.
phuru vi, vid afresan frin China, voro rikligen forsedde med alia
fornodenheter, hade dock forbruk-
ningen. varit sk stark, at vi omsider
nodgades tilgripa landets afkastning
och an vin da all vir fintlighet at up-
fylla bristen. Vi brinde oss siledes kol,
dem Smederne gifvo foretride fram-
O W&&
fore de vanliga. Vi samlade en myc-
kenhet Terpentin, som, pistruken,
forekom plankornas sprickning, och,
blandad med olja, gjorde gagn for
tjara. Vi anvinde afven ortens roda
Ochra; med et ord, fi artiklar fun-
nos i Nutka, dem vi icke handlade
och gjorde brukbara for vara behof
De forjagade Sjominnerne byg-
de sig strax en stor Hytta, uti hvilken de togo sit hemvist, och hvarest
de nu hade fuHkomlig ledighet at an-
stiUa betraktelser ofver sit nedriga
upforande, samt, efter hvarjes olika
%
 11
236
Nutka.    1788. Jul.
/'
lynne, antingen f orb anna det miss-
ode, som triffat, eller den dirskap,
som missledt dem. De ledo ock verk-
ligen mycket for sin olydnad, och
tycktes kasta begarliga blickar pa den
flytande byggnad, frin hvilken de
voro forviste.     All gemenskap  hade
O X
tiphort emeUan dem och oss. Men
sasom vi visste, at de med ringa mo-
' o
da skuHe forskaffa sig flsk, si kopte
vi en Canot och skinkte dem, sisom det yttersta vedermale, de horde vanta af vir vilvilja*
&<
Dagen efter uprorets utbrott, kom-
3mo Maquilla och Gallicum om
bord, at idagaligga sin vanskap med
anbud af det bitride vir di varande
stillning kunde fordra. Desse Hof-
dingar hade ansett vira Batsman si-
o
semi slafvar, och redan betygat et
slags forandran, at vi, med si stor
mildhet, handterade uprorsmin af
sidana vilkor.   Maquilla,   intagen
 NiitKtt.    1788. Jul
r
n
af styggelse for et dylikt brott, och
af nit for var sakerhet, hade sarskildt
talat med nigra vira Officerare och
begirt tilstind, at, med en tropp af sit
O * ' XX
folk, doda dem. Detta ahbud emot-
togs af oss med betyg af vedervilja
och vagrades aldeles. Men han var si
fast i sit beslut, at vi nodgades fore>
komma des verkstallande med for-
nyade tecken af hogsta misshag. Cal-
licum diremot upforde sig mera
klokt och forstindigt. Han erbod
oss sit bitrade at straffa de brottsliga
pa et sitt, det han trodde ej skola
misshaga oss, men tilrickligt forod-
mjuka dem. Nir han fornam, at de
uproriske voro jagade ifrin Skeppet,
utbad han   sig  tilstind   at   emottaga
o o
dem i sit hus; och sisom vi ganska
val visste, at den bista gistfrihet, hos
en Invanare i Nutka, skulle blifva
et hirdt straff for en Engelsk Sjoman,  bifoUo vi hans forslag,   sedan
7 o»
han forsakrat, det hans nye gaster,
n!
 I.I
h
r
238 Nutka.    1788. Jul.
til sina personer,   skulle  blifva  fre-
dade frin alia slags vildsamheter.
Nir detta var afhandladt, 6f-
verlemnade vi de brottslige it deras
nye virdare, och sysselsatte oss hied
amnen af storre vigt. Foljande dagen, sigo vi vire sturske och behjer-
tade uprorsmin drifne at himta vat-
ten och gora hvarjehanda sysslor,
som i Nutka endast iskas af Slaf-
var. Ej heller tiilits dem lemna
Callicums hus utan en vakt-tropp
af ligsta folkhopen, under hvilkens
vard och befil de blifvit satte. Detta
arbete miste for dem fallit sig ganska sirande, heist de forut varit si
late, at de heldre bortbytt sina kla-
der emot fisk, an de kunnat formi
sig, at sjelfve anskaffa sidana lifs-
medel med den Canot vi gifvit dem
for detta indamil. Hofdingarne tilag-
nade sig snart deras klides-persedlar,
och vi miste medgifva,  det de flera
 Nutka.    1788. Aug.       239
forslag, som oss gjordes af Maquilla och Callicum, hufvudsak-
ligen hirledde sig frin begiret at aga
de forvistes klader. Detta foremal
fann ej heller svira hinder, och sedan desse olycklige fortirt alt, hvad
de agde, nodgades de gi til Hafs
och bitrida vid fiske, icke for sig
sjelfva, utan for sina nya Husbon-
ders hushaU.
Den 6 Aug.   sago  vi i Sundets
,0 o
opning et Skepp, som fanns vara den
Kongliga Prinsessan. Vi besloto
di strax  foretaga  den   tilirnade  re-
san, at af Wicananish tilhandla
oss det pilsverk, han sannolikt bordt
samla under vir franvaro. Vire qvar-
lemnade landsman syntes oss iga full-
»/ o
komlig sikerhet, sedan innu et En-
gelskt Skepp kommit pi redden. Men
den Kongliga Prinsessan for-
svann, och sisom vi fruktade, det
hon fore oss  skuUe hinna til Port
 §JP"
|
P
ft
il
lilil
som
i nagden
&4o       Nutka.    178S. Aug*
Cox, lyftade vi ankar den 8, ocK
gingo til segels.
Innan vir afresa fornyade fa| pS
vanligt satt, genom skanker, van-
skapen med Maquilla oc1i#Calli-
cum.    Desse   Hofdingar   rustade   sig;
1 o o
til krigstig emot en iingt at Norden
OO o
boende folks tarn,   och   vorc   firdige
' o
at gi i fait.      Det forefoll v
skulle nigre folkstammar
af Norra Skirgirden,   anfallit en 20
Sjomil   frin Nutka   beligen   och   af
7 o
Hofdingens Farmoder styrd Bv, hvar^
est de gjort stor skada, mor;dat en
del af Invanarne och slipat de ofri-
ga i trildom.    Nir tidningen  dirom
O o
anlinde til Nutka, uptindes folket
af brinnande himdlystnad, och man
sysselsatte sig endast med anstaltet
at tilfridsstilla den samma.
Vi nyttiade detta tilfille, at, pi
det ouplosligaste sitt, forbinda Hof-
dingarne xned oss, i det vi forsigo
dem
:rw
 Nutka.    1788. Aug.
241
dem med nigra skjutgevir, samt med
krut och kulor, som skulle gifva
dem en siker ofverligsenhet. Emed-
lertid fordrade var fordel, at de icke
skulle blifva sysselsatte och hindrade
sued et afligse krig; men tillika, at,
O o7 ' '
i fall det icke kunde undvikas, vare
vinner iterkommo med seger. Denne ovintade ynnest uplifvade dem
med nya krafter; ty de hade redan
medgifvit, at de gingo emot en fien-
de, som var migtigare, talrikare och
vddare in de sjelfve.
Vi bemodade oss at hos dem
intrycka begrep om den mensklig-
het, som bor styra ifven krigets verk-
ningar; de hade ock lofvat,   at icke
O '
efter   vanKgheten   ombringa,   utan i
o o    *
slafveri boitfora de fingar, som kunde faUa i deras hinder. Det var
dock icke troligt, at vire lirdomar,
i stridens ognablick, skulle gora sir-
deles verkan hos et vildt folk, som
f 16
 wmm
i
■
If
ii)!t
...i
111
M *
2^2,        Nutka.    1788. Aug.
brann af himd, och vi miste med
sorg tilligga, at denna krigs-forratt-
ning slutades med det rysligaste
blodbad.
Den   krigsmagt   MaqtSilla   nu
o o IBs
anforde, var fruktansvard. Hvar och
en af hans Krigs-Canoter bar 5o
starka ynglingar, och Flottan bestod
af 20 sidane Canoter, hopdragne
frin flera, under hans styrelse, lydan-
de Byar. Comekala forde befil ofver tvinne Bifar. Alle lemnade Kusten i hogtidlig ordning under ljudet
af ortens krigs- singer, Hofdingarne
voro klidde i Hafsutter-skinn. Hela
Armeen hade rodmilat sina ansigten
med bchra, samt bestrott dem med
glinsande sand, som,. nir de bestri-
lades af solskenet, istadkom et hisk-
ligt utseende. Under alt detta up-
muntrade qvinnorne, med Spartan-
ska konetS virma, sina man, at an-
tingen falla eller iterkomma med
seger.
 Nutka.    1788. Aug.
243
Vi tro, at desse vilde folkstam-
mars faktningar eller, rittare anfall,
ske med obeskrifligt raseri,  och be-
O '
ledsagas af de rysligaste gtlymheter*
De fora icke sina troppar til ordent-
liga filtslag, utan tilfridsstiHa sin
hamd-lystnad, slicka sin blodtorst
och skorda sina lagrar med hastiga
och forsidiga ofverraskningar.
Virt parti j som qvariemnades,
erholl behoriga foreskrifter, at vara
pi sin vakt, i synnerhet, om nigra
Frimlingar skuHe inlopa i Sundet,
samt at taga vita vanners sak, om
de frin sit krigstig iterkommo ofver-
Vundne eller forfoljde. Dirjimte for-
bods all fortrolighet med de forvista
Sjominnerna.
Sedan vi afseglat, fingo vi snart
i sigte den Kongliga Prinsessan,
50m, efter omsesides halsning, lig
up at tala med oss. Jag gick om
bord at traffa Capitain Duncan, och
erbod   med  nfrje  det  bitride,   som
-^=—
 L*
ft
i m
r
L1
r
W"
i
244 Americas Rust. 1788. Augi
kunde behBfvas och stod i min magtv
Detta Hlla Fartyg hade blott i5 mans
J o
Besittning.     Herr   Duncans   forsta
friga   angick   Skeppet   Nutka,   om
O O XX 7
hvars   missode   han   fitt   berittelser,
som ej tillito hoppas, at det kunnat
ite'rforas til China. Jag berittade ho-
nom, at jag var den samme, som iter-
bragt detta Skepp; en omstindig-
het, den han af horde med ;fagiiad och
forundran. Han befann sig nui brist
af flera, for en Sjoman, oumbarliga
artiklar; hade ock triffat Capitain
Dixon, som, ehuru stadd pi iter-
resan til China och rikligen forsedd,
icke velat ricka honom bitrade. I
denna belagenhet ansig jag for et
noje at kunna meddela itskiUigt af
min a egna foprid. Dirpi styrde han
at Sandvichs-Oarna; men vi hollo Kusten til Port Cox, dir vi an-
krade den 10 oeh underrittades, at
Wicananish redan flyttat til sina
vinter-boningar pi et afstind af 3a
 Americas Rust.  1788. Aug. s45
•eHer 4o (Engelska) mil frin Skeppet.
Den if affirdade vi Lingbiteii, som
triffade Hofdingen pi halfva vigen.
De utskickade aflemnade vira skanker, och blefvo med utmirkt akt-
ning emottagne. Hofdingen sinde
oss ock med dem en aterskank af
4o de skonaste Hafsutter-skinn, jimte
anhillan, at vir Bit mitte affardas til
bans  vinter-boning,   dit   han   begaf
sig i forvig.
Foljande dagen afgick vir Bit i
detta irende, forsedd med et antal
handels-artiklar, bland hvilka man
icke forgat The-ketteln, som med
obeskriflig ling tan afbidades af hela
Hofdingens hushill. Den i3 ankom
virt folk 1 il Hofdingens vinter-boning
Clio quart, som bestir af sidana
bygnader, hvilka vi redan beskrifvit,
men inrattade med annu storre be-
qvirnhghet och pragt. Huset var ganska stort och manstarkt; samt Hofdingens rum  mycket rymligare,   in
'I
#5
1.
9
riHH
 246^ Americas Rust,  1788. Aug.
det han, vid virt forsta besok,
bebodde vid Kusten, Hans folk
var nu som mast sysselsatt, dels at
inpacka fisk uti mattor, dels at for-
vara de firska uti 'blisor, dels at ski-
ra Hvalfisk-kott i flingor, dels iter at
smilta spicket til tran, som gots i
Skaihudar, AUe desse anstalter to-
gos for den tiikommande vintren,
och mangden af de samlade lifs-me-
del lofvade trygghet for hungersnod.
*t 00 o
Pi dessa Kuster ir vintren den
lyckiiga delen af iret, di man som
bist lefver i ofverflod och beqvim-
lighet, Ej heller hilles da folket til
nigot arbete, om icke at finga en eller annan af de ofantliga Hvalar, som
O 7
den tiden besoka Kusten, hvilket
dock icke oftaLre sker, in di nagon
1 o
Hofding iniinner sig med pihilsning,
och bor pi hogtidligt sitt undffignas.
Wicananish emottog alia vira
skanker med storsta fornojelse, i syn-
nerhet The-ketteln, den han med
 Americas Rust.  17S8. Aug.   247
egen hand bortbar at forvaras bland
den Kongliga Skatten, under forkla-
ring, det ingen omstindighet skulle
formi honom at upoffra en sidan
dyrbarhet. Tvinne Svard, med missings-fisten, som utgjorde en del af
vir gifva, betraktades med tacksam-
O 7
het och beundran. En stor mycken -
het artiklar hade desutom blifvit, ril-
verkade, samt limpade efter Frun-
timrens smak, hvilka tiflade i for-
trolig hoflighet emot vira Landsman.
Vir handel blef mera liflig in forut;
en|-stor myckenhet skinn erhollos,
och vir Bit itergick rikt las tad.
Vi besloto dirpi gora Wicananish en ny beskickning, om ej at
handla, dock at hos honom och hans
folk djupt intrycka go da tinkesitt
for oss. Lingbiten afgick den 18,
at gora detta afskeds-besok, och at
aflemna en skink af de imnen vi
trodde mist behaga, ril hvilka vi lade flera rickar,   rikt belastade med
■4
9v
rf4
—H
 fi
*.*
248 Americas Rust.  1788. Aug.
knappar, samt brostet af en stor di-
stiller-panna; med strangaste befall-
ning, at, for detta alt, icke emotta-
ga nigoii iterskink.    Biten iterkom
*D O
och bragte  oss den tidning, at Wi
cananish nista dag ville i egen person besoka oss, och pi sidan grand
anholl, det vi miste upskjuta vir resa.    Den  20  infann han  sm.   ledsa-
O'
gad af sin Broder, sina tvi Soner
och tre af hans Hustrur, utom en
myckenhet af hans Undersitare, som
kommo at handla och m.edbragte en
betydlig myckenhet pilsverk. Hofdingen diremot skankte oss flera
hogst dyrbara Hafsutter-skinn, och
ehuru han beslutat, at med oss
tifla i idelmod,  samt icke emottaga
* o
nigon iterskink, kunde han dock
icke formi sig at vedersaka et par
Muskotter med krut och kulor, hvilka han fann si nodiga til eget for-
o o
svar   emot sin   migtige  granrie  Ta-
O      O '        o I
tutche.   Han underrattade sig om
aa
 Americas Rust. 1788. Aug. 249
antalet af de Nytanninger, som skulle forbiga, innan vir iterkomst, och
bad oss pi det entrignaste gifva sin
Hahm foretride for alia andra.
En af hans Soner, en yngling af
vid pass 19 irs aider, tilkinna gaf
£11 alfvarsam astundan at med oss
afresa; men vi afbojde detta anbud,
i anseende  til de  olagenheter vi re-
-b
dan ront af sidane gister. Denne
yngling var annars,   til vixt och ut-
v       O O '
seende, den vackraste vi sett pi Americas Kust, Han tycktes ej allenast
vara ganska qvick och forstindig,
utan  ock vinlig  samt liraktig,   och
O O'
vi ire fbrvissade, det Iran, i fall ho-
irom ligenhet opnats at se China,
skolat iterkomma med vida mera for-
bittrade egenskaper, in Komekala.
Wicananish och bans folk lemnade oss med aUa mojliga tecken af
ren saknad, samt fornyade sina boner, det matte vi med forsta iterkomma.   Dirpi afseglade vi den 20,
 mm
 ■	
±5o        Nutka.    1788. Aug.
och kastade-, den 24, ankar pi vart
gamla stiHe uti K. Georgs Sund,
dir vi triffade vira Landsman i godt
nd.
De   forjagade   Sjomannerne   be
funno  sig i samma oangenima beta-
o
genhet, som fore vir afresa. Anger,
oro och forebrielser hade foljt dem
frin ,den stunden, di de drefvos i
land; itminstone borde vi gora oss
en sidan slutsats af deras nedslagna
utseende.
Vi vantade nu dagligen Iphigenia, och borjade blifva , orolige, i
den min hennes ankomst uteblef.
Vira ogon riktad.es alia dagar it det
Haf, som skoljer Americas Kust;
och sokte upticka de Segel, som
bebidade vira vinners annalkande.
Men pi denna grinslosa stricka sigo vi bio ft en eller annan fiskare-
bat, horande til Nutka. Omsider,
sedan vi, stadde emellan fruktan och
hopp, sysselsatt oss med hvarjeharida
HgH
 K Nutka.    ij88. Aug.        a5rt
tankar och meddelat hvarandra vara
gissningar, sirdeles under aftonstun-
derna, di vi, efter slutadt dags-ar-
bete, spatserade pi stranden, visade
sig, den 26 om aftonen, et segel,
och foljande morgon kastade Iphigenia ankar i Friendly Cove.
En si glad  dag borde firas med
o* o
nigon hogtidlighet. Vi aflyste sile-
des arbetet, och bestimde den til en
hvilodag, hvilken vi tilbragte med de
nojen, som, pi denna afligsna Kust,
kunde erhiHas,
Det var oss en svnnerlig fignad,
«/ o o
at Iphigenias Besittning, som, vid
var skilsmissa, hotades af skorbjugg,
nu anlinde frisk och iters raid. Med
outsigelig glidje omfamnade Tjan-<
na sina vanner, dem han lemnat med
si stor saknad; och med icke mindre fagnad sago vi honom aterstilcO
o o
frin en sjukhghet, som satt oss i fruk-
tan, at icke mera traffa honom.
3
i
.1
'A
1
i
«
 1*
*
K
I:
.
ft 52
Nutka.    1788, Aug.
7 O
Hans glidje, da han a nyo sag
oss, var si stor, at vi trodde den
icke kunna okas. Likvil, nir han
fornam, det vi snart voro firdige at
gi til Sandvichs-Oarna, utbrast
den med en vildsamhet, som icke
tillit honom styra sig sjelf, och nagon stund forbigick, innan han iter-
kom til den stiHhet, som lit honom
ritt smaka intrycket af sin forno-
jelse. Den nye Ship en var arnad til
denna resa; och di Tjanna diroin
underrittades, foljde han dag frin dag
'7 o Zj
vira arbetare, samt afbidade med oti-
liglingtan det ognablick, di den skulle lopa af stapeln. Vi upmutrade honom, at triget vistas pi varfvet, och han
gjorde fast otroli gaf rams teg uti Skepps-
byggeriet   under   den korta tid   luuv
j 00
vistades i K. Georgs Sund.
Den 27, di vi gjorde et besok i
Byen, iterkommo Maquilla och
Call 1 cum frin sit krigstig.    Nir de-
o        o
ras   HUa  Flotta  inlopp   uti   Sundet,
—TT»-
 Nutka.    1788. Aug*
255
gaf den et segerskri. De hade afven
vunnit fordelar, emedan de i sina
Bitar iterbragte atskilliga korgar, up-
fylde, sisom vi misstankte och Cal-
licum sedermera sjeff tilstod, med
hufvud af  ombragta   flender,   til  et
O '
antal af 3o; men denna seger hade
ock kostat dem nigon forlust.
Hofdingarne iterstalde nu de ge-
o o
vir, som blifvit dem til lins gifna;
men krat och kulor voro upskutne.
Vi sigo ock tecken at gevaren blifvit Here res or nyttjade. Callicum
forsikrade, at han tagit fullkomlig
himd for de lidna vildsamheter, Dar-
jimte hade segervinnarne erofrat et
stort byte af Hafsutter-skinn, %
hvilka de nu voro klidde.
•
Tjanna visade icke nigon for-
undran vid isynemaf Maquilla och
hans. har. Iphigenia hade haft si
tragna umgangen med de Infodde
frin Cooks Rivier til K. Georgs
 ft
r
fu
!
254
'Nutka.    1788. Aug,
Sund, at Americanernas pligseder
icke niera for honom voro en nyhet,
afven som de aldrig varit et foremil
for hans aktning. Tjanna och Comekala voro gamle bekante, men
icke fortrogne vinner; ty den forre
hade aitid ansett den sednare med
et slags  forakt.    Foljaktligen mottes
O JO
de ock hir, utan at Tjanna tyck-
tes darofver betyga sirdeles fagnad.
Comekala hade, di han lemnade
America, blifvit ford til Sandvichs-
Oarna, dar Skeppet nigon tid up-
peholl sig at intaga forfriskningar.
Han kunde siledes meddela Maquilla nigon kunskap, sa vii om
Tjannas person, som hans fodelse-
bygd, och det ir sannolikt, at denna berittelse icke utfoll til nigon-
•deras fordel. A sin sida ansig afven
Tjanna Nutkas pligseder med styg-
gelse, och kunde icke utan rysning
vpit^nka detta folks Cannibaliska
lystnad efter menniskjo-kott.
1-iSiiriMiii   1 i     1
 Nutka.    1788* Aug.
a55
Sandvichs - 0 ar nas Invanare
aro ock vida ofver de folkstammar,
bvilke bebo denne Kust af America,
uti alt,  som  angar hvad vi kalle lif-
' o
vets beqvimligheter, samt i deras
narmare steg til hofsning.     De  iro
.0 o
upmirksame pi snygghet, i bus, mat
och klider, di diremot de Nordva-
stra Americaner i oreiilighet tafia
med de osnyggaste kreatur. Deras
fod-imnen iro afven si motbjudande,
som deras sitt at njuta, eller rittare,
sluka dem. Blott deras begar at up-
ata sina likar, sitter dem et djupt
steg under Tjannas Landsman*
Denne Hofding forsikrade oss ofta
och hogtidligt, at Sandvichs- Obo-
erne, ehuru de it sina Gudar pffra
menniskjor, likvil icke hafva minsta begrep om den onaturliga lyst^
nad at sjelfve fortira dem. Vi hop-
pas ock, at detta vinskapsfulla folk
snart skall hojas ofver vidskepelsens
grymhet,    och    riknas    bland   En-
 IPHQRH
|IS I
Si
Di
256       Nutka.    1788. Aug.
7 o
€i
g'elska   Regeringws  hofsade  Under-
sat are.
Vart arbete pi Varfvet fick nytt
lif, genom det bitride oss gafs af
Iphigeni as Besittning. Hos ten fore-
stod, och tiden at lemna America
piskyndade. Den nye Slupen stod
annu pi land,   och bagge Fartygeu
/.     X ' OO J o
fordrade stora forbattringar. Vi ha-
de en dyrbar last af pilsverk, for
hvilken vi borde, med aH mojlig
skyndsamhet, soka afsittning. Sile-
des beslo ts, at Felix, sa $nart vart
Fartyg Irtpit af stapeln, borde gi til
China, samt Iphigenia, med den
nya Slupen, qvarblifva och fortsatta
handeln. Til folje diraf anvindes
alia krafter at gora Felix segelfajr-
dig; och sasom vi vintade, at han
skuUe, under den stormiga arstidep,
Sntriffa i Chinesiska Sjon, si inritta-
des anstalternapi et sitt, som kunde
gora denna vida minst kinbar.   Alt
verkstaldes
 Nutka.    1788. Aug.
Verkstildes med den drift, at Felix,
den 4 Sept., var segelklar samt for-
sedd med ved och vatten.
De Infodde borjade nu gora sig
fardiga at flytta  til  de inre delar af
o */
Sundet. Dagligen sigo vi nigra af
dem, i detta indamil, sysselsatta pi
det satt vi redan beskrifvit. Den 7
besokte oss Maquilla och Calli-
cum, och gifvo pi et hogtidligt sitt
tilkinna, at de innom fi dagar skulle
forfoga sig til sina vinter-boningar,
OO o       ■
som ligo 5 iml frin Skeppet. Vi trodde oss di bora gora nigon forfatt-
ning, rorande vira forjagade Sjomin.
Deras svira lidande hade redan hos
oss vickt nigon medomkan, och deras odmjuke boner, beledsagade med
forsikringar af obrottslig trohet, icke
varit utan sin verkan. Men saken
fordrade mycken klokhet, pi det vi^
re ertskilde kanslor icke mitte rika
-m
17
 st58       Nutka.    1788. Aug.
i strid med vira egentliga pligter
emot det hela. At lemna dessa olyck-
liga efter oss, kunde anses for grym-
het emot dem; at iter om bord taga
personer, hvilkas 'uproriska tinke-
sitt skulle til afventyrs hindra en
lycklig urging af vir resa, kunde
anses for grymhet emot oss sjelfva*
De hade undergatt svira veder^
virdigheter for sit brottsliga upforan-
de, och di de forekallades at af flora virt slutliga utlitande om deras
ode, afvipnade pi en ging deras
nedslagna ogon, bleka ansigten och
bjerteHga betyg af inger, all vir
himd. Vi emottogo dem om bord,
med vilkor, at de ansigos hafva for-
verkat nio minaders forfalien Hyra,
samt at deras tilkommande afloning
skulle bero af det go da upforande
de idagalagde. Med fagnad emottogo de detta forslag och forenadQ
sig iter nied Besattningen.
 Nutka.*  1788. Aug.
JEhuru en sidan indragning af
deras minads-lon var enlig med strSn-
gaste rattvisa, i anseende til det hinder och den forlust de tilskyndat
Reddarne, si erhollo de likval, vid
ankomsten til China, sin afloning
utan afdrag. At mojligast fninska
vidan af dessa oroliga hufvud, for-
delade vi dem likvau pi bigge Skep-
pen; men Bit-svennen, som var huf-
vudman for myteriet, deltog icke uti
$enna aHmanna eftergift. Vi ans ago
nodigt at pi Kusten hiUa honom
fangsHg i virt hus, heist han nu okat
sit forsta brott med stolder. Si slu-
tades denna oangenama handelse,
hvilken, direst vi, vid forsta utbrot-
tet, icke varit si nira til hands, san-
nolikt om intet gjort hela vir resa
och stortat oss sjelfva i elande.
Maquilla och Callicum in-
funno sig nu at taga afsked, samt
lemnade oss med storsta betyg af
vanskap och saknad. Maquilla be-
 w
ijr
m
260        Nutka.   '1788. Augi
garte, det vi matte sanda honom bud,
nir Slupen skulle lopa af stapeln.
Han lofvade di infinna sig med alt
sitt folk,   at hielpa   Fartyteet   vii   til
7 7       X v O
Hafs. Nutkas Invinare hade, frin
forsta stunden ansett, f^r en ganska
svir sak, at bringa vir Ship til vatt-
net, afven som Hofdingarne med alir
irpmirksamhet foljt ; arbetet, dock
utan at forrida nigot, som liknade
Tjannas forstandighet och eftertan-
ka, vid isynen af virt nya Fartyg.
Vi trodde forsigtigheten fordra,
at "Hofdingarna bibehollos vid si vin-
skapsfulla tankesatt. Til bevis af vir
erkinsla, erholl dirfore Maquilla
en muskott, med et litet forrid af
kulor och bly, samt nigra tacken.
Med lika tecken af var tacksamhet
affirdades ifven Callicum. Dirjim-
te gafvo vi dem tilkinna, at vi, tillika
med^flera vanner, skulle, efter et
visst antal ny tannin gar , aterkomma
samt hos vira bekatita i Nutka info-
 Nutka.    1788. Aug. 26
b
fa vart Fiderneslands pligseder och
lefhadssStt. Denna , tidning syntes
oandeligen fagna dem, si at de ej
allenast lofvade oss stor ymnighet af
j&lsve*fc, utan Maquilla ansig afven tilb$>rligt, at pi stillet erkinna
oss sasom sina OfVerherrar. Til den
andan afklidde han sin fjidermossa
och satte den pi mit hufvud; diref-
ter pikladde han mig sin Hafsutters-
drigt,  samt tilsade   mig  at i  denna
O   ' o
prydnad sitta pi en af hans med men-
liiskjo-ben upfylda kistor, sifrtande
sig sjelf framfore mig pi golfvet. Alle
narvarande foljde hans exempel^ och
songo dirpi en af dessa sorgeliga
singer, hvilka, sisom jag redan nimnt,
pi vira bjertan gjorde et si kraftigt
intryck. Pi sidant satt sokte han
nu gora for sit folk begripligt, at han
erkande mig for Ofverherre. Jag tog*
darpi afsked, samt itergick tH Skeppet i tain nya skrud, och bekladd
med min kongliga vardighet*   Men
1
 It '
hi
s6«        Nutka.    1788. Aug.
jag hade knapt lemnat Hofdingarna,
di Callicum hastigt kom efter mig
at fornya sit afsked. Han uprikna-
de en hel hop saker, dem han begirt, at vi skulle medbringa vid vir
aterkomst. I synnerhet askade han
skor, strumpor, en hatt och andra
klides-persedlar. Da jag tecknat mig
alt til minnes, med forsakran at hans
onskan skulle tilfridsstillas, ornfam-
n'ade han mig pi det ommaste sitt;
och vi itskildes. Jag fornam seder-
anera,,at hela Byen mer eller mindre
alagt besittningen dylika uphandlin-
gar. N u t k a s fruntimmer forsumma-
de ej heller at iska vir itanka. Vi
bemodade oss ock, at i det nogaste
upfylla dessa fordringar, ty Iphigenia var forsedd med alia de iskade
artiklar, nir hon sedermera borttogs
af Spaniorerna. Med harm och oro
erinrar jag mig Spanske Officerarens
ovirdiga upforande at berofva vira
vanner   dessa oskyldiga   prydnader,
W0
 Nutka.    1788. Aug.        265
aom blifvit for deras rikning bestil-
de och afsinde, samt den liga girig-
het, med hvilken han tilignade sig
dessa artiklar, liksom skulle han va-
rit i behof af de klades-persedlar vi
bestimt for Nutkas vida mindre
hofsade Invinare.
Comekala, sow, under sitt vis-
stande i China och hela hemresan, af
oss niutit si mycken godhet, men
gifvit 03s et mindre formanligt begrep
om sin redlighet och erkinsla, be-
styrkte in vidare sin otacksamhet, i
det han, vid vir afresa, icke visade
oss minsta tecken af aktning eller
hoflighet. Siledes forverkade han
den skink vi for honom aflagt, och
vi lito honom gi sina farde utan be-
vis af vir hugkomst.
Den 17 inlopp et fartyg i viken.
Vi fruktade forst, at^det skulle vara den Kongliga Prinsessan, som
triffats af nagon olycka; men funno
sedermera,   at  detta Skepp var ut-
•v
 T-
r-»
ft
p
r
-
Ii
I
i*
ii
:^64
Nutka.  1788. ^w*^.
/ o
xustadt frin Boston och kallades
Washington. Det hade i Aug. 1787,
utlupit i sillskap med C o 1 u m b i a,
at, under C o 11 gres g e n s Flagg, beso-
' O OO '    .
ka Americas Ku$t, samt intaga en
last af pilsverk, til utbyte. mot The
och Chinesiska arbeten, som vid iter-
farten skulle imskeppas i Canton
och ofverforas til America, Skeppen
bade skiklts frin hvarandra pi 5o,
gr. S. L; men sisomK. Georgs Sund
var deras bestamda motesplats, vin-
tade man snart dirstides triffa
Columbia.
Herr Grey, pi Washington, be-
rittade at han landstigit pi Nya Albion och varit i fara at gora Skepps-
brott pi den utanfore liggande ban-
ken. Han hade dir blifvit anfallen
af de Infodda, som for honorn dodat
en man och s£rat en Officerare; han
riknade ock for lvcka, at hafva si elf
undkommit. Det foil honom ganska
ovintadt at hir triffa Europeer, och
 Nutka.    1788.   Aug.        26S
Jailnu mera at se en ny Schonert
nara Tar dig.
Den 20 vid middagstiden var
Omsider det virf moget at verkstil-
las, som si linge *yarit et foremil
for vir lingtan, och nu var en frukt
af vir moda. Vir Schonert skulle lopa af stapeln, och at gifva denna vigtiga handelse sin tilborliga
glan&., iagttogo vi rnojligast, hvad i
sidana fall ir brukligt vid andra
Skeppshvarf. Si snart flod-vattnet
upnitt tjenlig hogd, hissades Engelsk
flagg, si vii pi virt hus, som pi
det nya fartyget, hvilket, i behorig
tid, kallades Nordvistra America,
emedan det var den forsta kol som,
i denna del af jordklotet, blifvit
strackt och gitt af s tap el.
Alle afbidade detta ognablick
med otiHghet, och vi hade alt hopp,
at utgingen skulle svara emot iski-
darnes vin tan. Maquilla, Calli-
cum och en stor myckenhet af de-
v
3
.4
4
•^
11
,~i\
A-
fl
— ■
 il
te
#1
m
*66        Nutka.    1788. Aug.
tas folk, som fitt tidning, at Slupeltx
skulle lopa af Stapeln, hade infunnifc
sig sisom iskadare. Sjelfve de Chi-
nesiske Timmerminnerne, som arbe-
tat, pi Hvarfvet, kunde ej ritt begri-
pa, hum sidant skulle lyckas. Tjanna hade, vid detta for hans efter-
tanka si vigtiga tilfille, beslutat vara
om bord pi virt nya Fartyg.
De narvarandes tvekan blef icke
linge satt pi prof. En Canon los-
sades, och i samxna ognablick skot
Slupen utf5re rannan sasom en pil,
samt tog si stark fart, at den nira
gitt utur hamnen;' ty sisom vi icke
voro fnllkomligt vane vid detta goro-
xnal, si hade vi forgitit at om bord
bringa et ankare, hvarmed loppet^
vid dylika tilfalien, stoppas. Men>
snart buxerades virt Nordvistra
America til sin plats och ankrade
vid vira andra Skepp.
Tjanna. som , var pa Slupen,
sag ej aHenast, utan ronte, med he-
 Nutka.     1788.  Aug.        267
la sin sjal, det forunderliga af denna forrittning. Han kunde icke ut-
pycka sin forundran med or*d, utan
hoppade, klappade hinder och ro-
pade Myty, Myty; et uttryck, som
pi Sandvichs-Oarna nyttjas at ida-
galigga beundran och fornojelse.
Chineserne voro icke mindre forvi-
nade, emedan de aldrig varit vittnen
til et sadani. uptride. Sundets Invi-
nare stodo bestorte, vid isyn af da
enklaste handgreps obegripliga verk-
ningar. Med et ord, denna dagens forrittning updref deras tankar orn vir
©fverligsenhet, til sin storsta hogd.
Den nye Slupen erholl strax Offi-
cerare med Besittning frin bigge
Skeppen, och sattes under Capitain
Douglas's befil.
Den 24 var Felix firdig at ga
til hafs. Jag hade beslutat, at nu
taga Tjanna om bord, och fora honom til sin bfcnibygd, men indrade
detta upsit, emedan jag  vid Sand-
I
i
m
 h
is
!**■
^68
Nutka.    1788. Aug*
Vichs-Oarna endast borde tilbringsf
fi dagar. Vi hade dirifrin erhillit
den berattelse, at Tjannas broder,
Taheo, af fruktan for den ofverlig-
se styrka Tjanna troddes bekomma
af sina Europeiska vinner, arnade
bringa honom om lifvet. Efter all
sannoiikhet skuUe et forsok dirtil go-
ras strax efter hans hemkonist. Si-
ledes var det f6r Tjannas sikerhet
klokare, at han hembragtes pi Iphigenia, som skulle, i hans hemort,
tilbringa lingre tid, under hvilken
Capitain Douglas kunde linna utvig
J o
at hafva en tyrannisk Broders afrmd-
sjuka och bereda en fuUkomlig for-
likniiig.
Vi aflemnade nu til Iphigenia
alia de fornodenheter vi kunde um-
bara, samt emottogo i stiUet alt det
pilsverk Capitain Douglas uphand-
lat. Dirjimte inskeppade vi et for-
rid af trad, tjenliga til toppmaster,
som i China val betalas*
 Nutka.    1788. Aug.,       269
Direfter lyftade vi ankar och
gingo til segel, under tilrop af. hurra! som iterskallade fran alia klippor
af Friendly Cove*
?-|2v Dagen efter vir afresa rymde
den fingslade Bitsvennen med itskil-
Hga saker , dem han vid samma
tiff'&lle stulit, och begaf sig til sko-
garne, dir han i londom understod-
des af Befilhafvaren pi Washington, som ifven vid afresan tog ho^
nom om bord.
I stiHeti at fortsatta berittelsen
om var segliiig, tror jag mig hir bora meddela nigra strodda samlingar,
til uplysning af Americas Nordvistra
Kust. De utrustningar, som hafva
handelsirender til foremil, miste na-
turligtvis ofullkomligt svara emot
Narurforskarens och Philosophens
fordringar. Jag vill dock hoppas, at
den trovardighet, hvarmed jag anfor
mina sparsama anteckningar, skall
vara nagon ersattning for den ofull-
fl
 2JQ.
Nutka.
Stindighet   som   ar   en
af   de
egentliga foremil mig blifvit ilagds
at iagttaga.
Den trakten vi narmare under-
sokt, Strieker sig frin 45 gr. til 62
gr. Nordligt, samt, Oster om Green-
vich, frin 2o5:te til 237:de graden.
Denna del utgor har grin sen for
Stora Hafvets Norra del. Den stric-
ka, som dirifrin loper til Baffins
och Hudsons vikarna, ar innu
okand, och man vet siledes icke
om den bestir af land eller haf.
Vi halve dar lirt kinna fyra
^aa'skilda folkstammar, som dock
til lefhadssitt och yrken mycket lik-
na Irvarandra.
Den stammen, som frin Nutka
Sund utbreder sig it Norr och So-
der, ar ganska talrik och mindre
vild in des Norra grannar. Maquilla
ar denne traktens Ofverherre; och rider it Norden til 52 gr. 20 min*
Bredd, samt, it So der, til den stric-
 Nutka.
&jt.
ka, som lyder under Wicananish:
dir|amte finnas afven personer af be-
tydligt anseende, fast Maquillas
magt undergifne. Sidane voro Cal-
licum och Hanapa, med hvilka vi
redan gjort Lisaren bekant. Men
sisom vi icke kunde tringa oss til
landets inre delar, si age vi om dem
endast de underrittelser, som oss
meddelades af Callicum, hvilken,
i forstind och pilitlighet, pfvertriffa-
de aHa sina Landsmin.
Af honom inhamtade vi, at flere
at Nor den beligne Byar styrdes a£
Maquillas och Callicums Slig-
tkigar pi qvinno-sidan, Fadermodrar,
Modrar,* Fastrar, Systrar, o. s. v.;
men Broder, Soner och andre anho-
rige af mankonet hoHos, af politiska
skil, nara Hofdingens egen person.
Den By, hvUkens plundring*istad-
kom det redan anforda krigs-tiget,
regerades oinskrinkt af Maquillas
Fadermoder.    Callicums Mo der for-
%
.■*»
1*
'if
*4
'■H.
il
 272
Nutka\
de sidan styrelse offer et annat Lan?
och Here Byar styrdes  af andra an-
V ft/
horiga. Alle desse smi Stater voro
dock forbundne at, di si fordrades,
forena sig til gemensamt forsvar och
lyda Ofver-Hofdingens upbud. Med
et ord, denna forfattning hade nigon likhet med fordna Feudal-sty-
r els en i Europa.
Invinarne af K. G e o r g s S u n d,
stiga til et. belopp af tre eller fyra
tusende personer. Capitain Cook
beriknade Nutkas Inbyggare til tva
tusende, och vi tro samma forhil-
lande annu iga rum. Men i Snndet
ligga tvinne under Nutka lydande
Byar, som syntes oss innehilla i5oo.
At Norden iro fyra, och it Soder
afven si minga Byar, som lyda under Maquilla. Hvardera af dem
har 800 Invinare, si at hela Ma-
q^uillas omrade icke bebos af flera,
an hogst 10,000 menniskor.   En vis^
serligen
jjrV2£^|25iSiBiiiuilii2SjKifitiaftMBii
 Nutka.
37*
fcerligen riiaga folkiriingd pi si vid*
strickt rymd. Men stiMdiga krig,
som foroda dessa smi samhillen, och
blodige strider emellan dessa Canni-
o W*v*-
baliska Folkstammar, miste himma
folknumems tilvixt.
At Soder vidtager en landstricka,
som lyder under Wicananish, hvilken, ehuru ej ansedd at i rang jam-
foras med Maquilla, likval ir fri
och sjelfstindig, samt den magtiga-
ste Hofding i nagden. Nira darintil
styra Detutche och Hanna hvar
sin liten 0, men aro tillika sjelfstan-
dige. Desse Oar kunna hysa hvar-
dera i5oo personer.
Wicananish bor vanligt vid
Port Cox, hvarest han medj|jy-
sande stit vida ofvertraffar sina
grannar, af hvilka han ar bide alskad
och fruktad. Han underrattade oss
, sjelf, at han forde styrqlse ofver
1.3,000 Undersitare,   af hvilka T?qv%
.'§'■ ~1$3™   •   /I ii8 \ -M
\
■/i
07,
%
1
r»+
.8
 hi
i'
¥
lt§
2*
jbtutka.
Cox hade 4ooo, nagden af Port
DEffingham 2000, samt norra trak-
terne omkring Fucas Sund 7000*
Vi sigo flera af de Byar, som lyddei
under Wicananish, och hafve anledning at tro, det han snarare up-
gifvit sina Undersitares antal ringare,
an det verkligen in Hans folk ar
tappert, djerft, groflemmadt, och of*
Yertriffar i alia afseenden Invinarne af
K. Georgs Sund; men dirjimte ic*.
ke si vddt, soin T^.tutches Under**
sitare. Denne Hofding bor pi en O
af samma namn, beligen nara Inlop-
pet til Fucas Sund. Vi hade med
honom foga uraginge; men af den
mingd Oboer, som dar samlats at
askida Skeppet, och i bitar omgifvO
oss, kan jag icke berikna dem til
mindre an 5ooo.
Tatutches omrade stracfesr sig
til Quinheithe, och Wicananish
upgaf sistnamnde Stats medlemmair
til 3ooo*
 . ', Nutka*, ;   . > syS
Sjelfve seglade vi icke lingre it
Soder; men Wicananish upraknade
dir flera innu Sodligare Byar, hvil-
kas Invinare tala et sirskildt sprik
och for a et eget lefnadssitt, skildt
frin de redan anforda folkstammar*
At denne upgift ar grundad, funno
Vi bekraftadt af tvinne vildar, som i
alia afseenden skilde sig frin de Ame-
ticaner, med hvilka vi haft umginge*
Om det folk,gsom bebor inre
delarne af Fucas Sund, kunde vi
icke erhilla nigon uplysning; men
af den mingd, som anfoll vir Ling-
bit, gjorde vi den slutsats, at desse
folks tammar aro manstarke*
Fasta  landet  af America  fram- $
stiUer har endast en kadja af berg ?i
och ogenomtringliga skogar. Frin
Cap S. James til Quinheithe, ar
Vii Kusten pi nigra fi stiUen lagre
och jimn, men utsigten forlorar sig
dock snart emot branta klippor, afven klidde med skogar, som gi ned
n
r
1      —-
  Nutka.
*7t
Thermometren stod midt uti som-
maren vid 70 gr., uti de hamnar,
som skyddades for Nordliga storrnar;
men sallan foil den om aftonen under 40. Likvil vora, si i Maj som
Sept., gode e|dbrasor angenime, i
anseende til Sodlige vindarne, som
forde regn och kyla. De Nordvistre
voro iniiu kallare, men bragte klart
vader. Under sommartiden rida vist-
lige vindar. De Sodlige, som ofta
infalia om vintren, tro vi dock ick©
hindra segling pa denna Kust.
Detta District har minga stora
Och sakra hamnar. K. Georgs Sund
bestir af idel sidana vikar; Port
Cox och Port Effingham iro af
frimsta slaget,, i anseende til rymd
och trygghet. Desutom ar Kusten,
sisom brant, icke svir at folja, emedan den nistan ofveralt har djupt
vattqn.
Under hela vir segHng, triffade
vi icke en enda ansenlig Hod, utan
m
m
■*
  Nutka.
279
des af vita arbetare. T K. Georgs
Sund, Port Cox och Port Effingham, funnos de af si stor vixt, at
dp kunde nyttjas til master af alia
elag.   ■■$:'.'    • :   W'' '      -Ji1 l
Pi berg-holmarna och i skogar-*
na, fuhno vi Smultron i ymnighet;
dir vixte ifven et slags svarta Vin-
bar, samt Krusbirs-buskar, som
dock icke ofver alt buro frukt, TH-
lika fas dir et slags Hallon, som
til lickerhet ofvertriffade alia de bir
vi nagonsin smakat af detta slag.
Busken ar storre an den Europeiske
och slat, samt bareii si lost fistade,
at de affalla vid en regnskur. Dir-
jimte fas i ymnighet en liten rod
frukt, som liknar vira Vinbir, samt,
i Julio och Augusto, allmant samlas
och ites; afvensi en art Blabir, ro-
da och hvita, som mycket ofvertraffa
vira, i smak och storlek.
Den ymnighet bar, som oss brag-
tes af de, Infodda,  bevisar den rika^
 mm
mmm
280
Nutka.
ste tilging. For oss voro de bade
smakliga   och  hilsosama.    Vi   gifvo
o o
folket dagligen en Pudding af bar
O     O of
och insyltade med formin et litet
forrid med sicker til framtida behof..
Vilde Lokarter vixa ofver alt
i storsta ymnighet, tiflika med en
jnyckenhet itliga rotter* Nir de icke kunde erhaHas, nj ttjades toppar
af ring a Nisslor, som af de Infodda itas rie, med storsta begirlighet.
Emot Hafs-s tran den i sigo vi stor
jnyckenhet af vildt Hvete, eller Gas-
•gris.    I skogarne upfriskades luften
W Ox
af vilda rosor och torn - blommor.
I brist af Botaniskkunskap miste jag
forbigi de mangfaldiga slags vixter,
som visserligen skulle gifva en kin-
nare beloning for den moda 'han an*
vinde at undersoka denna Kust.
Vi sigo bar fa fyrfotade Djur,
liemligen blott Hjortar, Sjuppar,
M ardar, Eko r n ar och R if va r.
De Hjortar,   som stundom skinkteS:
ft ^.. \
 Nutka.
281
&f Hofdingarne, voro smi; men vi
hafve ock sett hos dem djur af Alg-
sligtet, ganska stora, med gren-
rika horn. Likvil tro vi dessa vara
Snigot sallsynta. Under alia vira jagt-
farder, hade vi ej den lyckan at hem-
bringa en enda, ehuru en eller annan sirades.
Rifvar aro ganska allminne,
samt olike til storlek och firg; som-
lige gule, med lingt, mjukt och skont
hir; andre smutsigt rode, samt andre iter af en vacker askgri firg.
Mirdarne likna mycket de
Canadensiske, men iro icke si mor-
ke; betalas ej heller til si hogt pris.
Hir finnes ock en annan art med
grofre hir, samt ringa virderad bland
de Infodda.   .
Hermeliner forekommo ganska
sparsamt.    De vi sago, stotte pi gult.
Sjuppar  och   Ekornar  tycktes  ej
Jheller i myckenhet bebo dessa sko-
gar.    De forre aro icke skygge, och
v
 Nutka.
de sednare* smarre, samt til fargen
mattare, an de Europeiske. Unrler
Vart vistande hirstides,   sigo vi en-
' o ■
dast tvi Bifver-skinn, men tillika,
de hirrikaste jag nigonsiii sett af
denna art,
De Infodde talade ofta om Bjor-
nar, som skola, i stor myckenhet,
bebo deras skogar, vara grymme och
Stundom erbjuda vidliga strider. Men
af virt folk, som stundom utgick pa
Rjornjagt, traffades icke nigon enda.
Ehuru vi icke erhollo kunskap
om flera fyrfotade djur, ar dock mer
an sannolikt, at innu Here bora fore-
komma i dessa skogar. Vi sigo Hu-
dar, til klider, prydnad och kollrar
beredde af sadana djur, hvilka vi icr
ke hir triffat. Dock ir mojligt at
desse genom bytes - handel kunnat
komma frin de inre delar af landet.
Berg fir triffas endast
rr om
futkas   district.      Atminstone  sigo
vi icke. bland vira dar boende van-*
■HI
 Nutka*
a83
fier, hvarken ull eller horn af dessa,
kreatur, hyilke artiklar si allmant
jiyttjas af Indianerna i Prins Wil-
belms Sund,
Hafskusten besoktes af en myc^
kenhet Hvalfiskar, Sperma-Ceti-
Hvalar, Nord-Caprar, Finnfi-i
skar, Delpliiner, hvidroch svarta,
S kalar, fl af s -Lejon, Laman-
tiner, Strpm-uttrar, men i synner*
het   Hafs-uttrar, J|
Under vir Sommar-segling sago
o ■   ■ o O
Vi stora skarar af Hvalfiskar, och
voro stundom askidare af forfirliga,
strider emellan dem samt Svirdfi-
skar och Nord-Caprar, hvilke |fK
le fyllde luften med ljudet af sina
fikt-kampar, De Infodde jaga heist
de smi FIvalar, som hafva knol pi
ryggen, emedan desse iro de litta-
ste at ofvervinna. Af samma orsak
forfolja de Hafs-Lejon och Lam an-*
tiner. Den -stora mingd Skilar,
som har vimla, blir ock utan moda
'A
OS
■i
 h
1*
i>
r •■
'•   r      |l'V1     [
■
I
I.'
i.,
If
,«'
is **
|#
|>
11*
I
!"
p rof for de Infodde, hvilke ansa
deras kott sasom en lickerhet. Deras Skinn iro silfver - firgade med
svarta flickar och strifva hir.
Kottet af Lamantin en och Hafs-
Lejonet raknas for en sir deles yp-
pighet, och varderas hogre in Hva-
len. De forekomma dock sparsama-
re it Soder. Norrut traffas de i stor
myckenhet.
Det antal af dessa djur, som ar-
ligen  dodas och an vin des   til  foda,
miste vara ansenligt.    Finn-fisken
och  Delphinen   anses  for mindre
brukbar och licker;   bergar sig sale-
des  littare for de Infoddas forfofjel-
ser.     Men  ehuru  stort  antalet   inn
ar af de Hvalar,   som uppehalla sig
i grannskapet af Nutka, si kan det
dock icke jimforas med den mangd,
som. vimlar i de Nordliga trakter af
detta Haf. 1||
Hafs-uttrar triffas,   sasom vi
formode, frin 3o:de til 6o:de graden.
 ;;i:   ■     Nutka. >y '.    285 j
Deras skinn iro de skonaste i verl-
den. De klider, som af dem goras,
aga, for sin virma, et synnerligt var-
de i dessa kaUa luftstrek; men afven
sasom pragtfulle, tafia de med sjelfva
Hermelinen.
Dessa kreatur fis icke blott pi
Americanska Kusten. De traffas pS
Japans och Chinas Kuster, sarde-
les vid Gula Hafvet samt omkring
Corea; men vi hafve icke hort, at
de stryka mera Sodligt. De synas
vara skapade for kalla luftstrek >
alska dem, och iro, pi et forun-
dransvardt sitt, skyddade emot kol-
dens iverkan. Somlige platser sokas
dock af dem mera allmiiint, sasom
man tror, i anseende til skaror af
fiskar, som dar leka och tjena Hafs-
nttren til foda. 13
Hafs-uttrar, sa val som Strom- JM
uttrar lefva bide i vattenj och pa
land, men sardeles i hafvet. Ofta
far man se dem manga sjomil fri^/apt"-
r.
 4
Wm
b
ill
K
$06
Nutka
a,
landet, sofvande pi ryggen, Och
Vaggade af. boljan, med sina ungar
vid brostet. Sisom desse icke kun-^
na simma, forrin de upnitt rtigm
minaders ilder, si miste modrarne,
ined nagon besynnerlig atgard, brin-
;ga dem til hafs, saint dirifran iter^
fora dem antingen til sina hiden pa
stranden, eller tilihiliga klippor bred^
Vid hafvet. Man Vet for visso, at
honorna sofva med sina ungar i fam-
nen och simma med dem pi ryggeri.
Skulle de i detta tilstind ofverraskas
&f jigaren, si omkomma de gemen-
samt, ty modren ofvergifver icke sirt
affoda, si linge hon lefver.
De kunna icke dyka langre art
tvi minuter, efter hvilka de miste
upstiga til ytan at himta luft. Denna
omstandighet gifver jigaren si stark
dfverligsenhet ofver dem; likvil und-
ga de ganska ofta bans yttersta, up-
r||ArksamJMt genom den forunderligii
Kastighet med hvilken de simma*
 '• '•     '    ", Nutka. .        -:. ■ ■ '287
/■.-. Naturen har gifvit dessa djur
starka vapen at skada och foroda.
Deras framklor iro like Strom-utterns,
men mycket lanlgre och starkare*
Bakklperne forenas med en hinna, pa
hvilken, si vii som pi framfotterna,
grofva och tjocka har vixa* Munnen
Hr vipnad med forf irhgare tinder in    ill
x O
nigot kott-itande hafs-djur, utom
Hayen.
Skiniiens skonhet ar olika, t
man af djurets alder. De spide 1111-
garne holjas af linga, strifva, hvita
hir, som beticka et fint dun. Nir
detta dun synes vara af vacker brun
firg och likna Sammet, afplickar
man de hvita harem Fir ungen an-
liars tilvixa, si affalla dessa hvita
hir af sig sjelfva, och skinnet blif-
Ver di morkt; men sedan djuret up-
nitt sin vaxt, fir des skinn en aide- ;•!
les  svart firg, som utgor  des  skonhet; beklidningen blifver rikare och >*
blandad med hvita hir.    Vid hogr«
«?
 siiiiifiP
h
11
288
Nutka,
Jlalder stota de diremot pi brunt och
forlora i den man mer eHer mindr©
af sit virde. J "    I ! '{ * . 'M
|Nirmare underrattelse kunde vi
icke samla om detta besynnerliga pch
dyrbara pilsverk;   ty at  af de° olika
firg-forindringar,  [ran valnot-brunt
til   sammets-svart,   bestimma   olika
ilder, ir oss aldeles omojlm.    I bor-
jan  forestillde vi   oss verkligen,   at
dessa skinn  tilhort  djur af sirskilda
arter; men i lingden ofvertygades vi,
at andre omstindigheter ingi i denna berikning.    Vi iro ifven  benig-
ne at antaga, det olike arstider, vid
hvilka djuren filla sit gamla och er-
hilla nytt logg, ansenligt bidrager til
forindringen, ifven som vi mirkte
at de djur, som filkles om vintren
gafvo skinn af utmirktaste foretrida
fore dem,  som erhollos om somma-
ren eller hosten.     ,'.' ■!   1
Chineserne.
 Nutka*
289
Chineserhe, Som onekligt aro
$e sikraste kinnare af dessa skinn,
afdelade dem under 8 eHer 10 sir-
skilda namn, samt bestimde, i samma min, deras olika varde, Vi ag-
de i denna friga ingen rost, emedan de sannolikt, och det med nagot skal, ansigo oss for ganska ©er~
|arne Korsnmrer.
Hannen ar mycket vackrare, ^svar-
%are och sammets-likafe; hvaremot
honans hufvud., strupe och mage har
ej allenast hvita, utan ock ganska .
strifva hir. De skinn hiUas i hog-
sta virde, som hafva brost och buk
rikt bespringde med et slags lysande
silfver-hvita hir, men diremot en
hog-svart, harrik, sammets-len och
glinsande rygg. Et sidant skinn kan
rakttas for det dyrbaraste pilsverk i
Verlden. Det pistis afven i China,
at Hafsutter-skinnen fran Core a och
Japan ofver triffa dem, som fas frin
^mericanska Kusten. xg
.
III
 eye
Nutka.
Den stora mingden gor, at d§
Infodde, utan sardeles moda, erhilla
dessa djur, med hvilka de ej aHenast
oka sin klades-pragt, utan ock skyd-
da sig emot luft-streckets hirdhet^
samt dirjimte forskaffa sig et nirings-
amne,   det de rikna bland sina for-
nimsta lickerheter.
Fran Strom-uttren,  som a
Nutkas Invanare  kallas  Capucca,
skilier sig Hafs-uttren, si med still-
j O I
ning som hir.    Han ar ocksi mycket srorre.
Pi Americas Kust sigo  vi icke
manga Landt-foglar.     Dar  traffa-
des   Korpar,    Ska tor,   Trastar,
Hack-spit tar, Krypare (Certhia?),
Kongs-fiskare   (Alcedo), vanlige
Lirkor,   Myr-snappor,   Hokar
och Ornar med hvita hufvud.    Nagon ging, men ganska sillan, visade
sig Skogs-dufvor.     Sjo-foglarne
voro   daremot   vida   talrikare,   samt
bestodo   af Misar,   Cornxoraner,
 Nutka.
291
flera slags Ander, Lommar, Alkor
O 7 ■    /
Och niinga, som voro oss til nam-
het obekante.
Stor ymnighet af fiskar upstiger
til Kusten* och ingir i des Vikar,
sisom Helge-flundror, Sill, Sar-
diner, Braxnar, Laxar^ Foreller,
Stockfisk, Hayar af flera arter,
in. m. hvilkc vi alle, dels sedt hos
de Infodda, dels sjelfve fingat. San-
nolikt finnes dir en stor myckenhet
af andra slag*  som icke fingas med
O 7 o
krokj det enda flske> som af oss och
de Infodda brukades.
Om  viren stiga   Sill  och  Sai
diner til   Kusten i  omitliga  hirar.
1 o
SiUen ir 7 til 8 tuip. ling, och van-
ligt miridre in uti vira Engelska
Vatten.     Sardinerne   likna  aldeles
de Portugisiske och aro utiharkt lie-
kre, samt fingas til fast obeskriflig
mingd. Man jagar hela stimmet inn
uti smi Vikar eHer pi grunda stil-
len, dir fiskarne med buHer i vatnet
. t
A
•A
 skramas, under det andre, med erf
stingsel af gran-qvistar, tilsparra ut-
gangen. Darpa uphifvas de litt, med
trig och kdrgar. 'Stundom hafve vi
sedt dem uphifvade i sidan myckenhet 4 at hela Bylaget icke hiinhit rensa
derii, forran de borjat taga rota. Sedan de blifvit rensade*, uptridas de)
pi spoil, sanit hingas pi visst afstind
ofver elderi at rokas, och nir de ta>
git nog torka, inpackas de i mattor,
at forvaras til vinter-foda. Julii och
Angusti manader iro egentliga irs-
tiden for detta fiske. Visse utposter
stillas di pa Il6gder, at gifva akt pi
stimmets annalkande, som litt/igeu-
kinnes   af en   besvnnerlig   r6relse i
* yt O
vatriet. Dirpi stiga do Infodde i sina
Batar och forratta sit liske. Sardi-
nerne hillas hir for den sniakliga
'Ste fiskarten, nist Lax.
I Juli,   Aug.  och Sept.,   faiigasE
3La,xar; icke i den ymnighet) som ant
■***—*
 Nutka.
ag3;
dre fiskarter, men af utvald lacker-
bet. De upflackas, torkas, inpackas
och anses for yppighet. De Laxar^
som fas lingre it Norden, aro a£
simre egenskap, och af samma art,
som Kamtschatkas.
Under virt vistande i K. Georgs
$ u n d, sago vi fi H ay a r: och H e 1 g e-
flundror. — Den Stockfisk, som
fi-ngades, var ganska god. Den til-
Jagas pi beskrifna satt for vintren,
J)a och di triffades stora Blickfi-
§kar, som af de Infodde itas utan
tilredning*
Muslorna aro har ganska sto-
Fa, och hafva en liten pirla, til stor-
leken lik hufvudet af\ en knappnal,
ilia skapad och dunkel. Vi sig'
dessutom Snackor, Sjo-stjernor,
Medusor, med flera Hafs-krak i
Stor myckenhet. De sma Hafskraf?
torne fis i ymnighet, och iro ganska sniaklige.
07,
%
 fT;
I *
£94 Nutka',
Af Orm-sligten   hafve  vi  blott
triffat en enda brun art, ungefir r8
7 O
turn ling, som flydde vid minsta bul-
ler. Denna trakt af America, kan si-
ledes genomvandras utan fruktan for
de giftiga Orm-arter, som, pi des
motsvarande Ostra Kust, utgora en
si forfirlig pliga, Piremot ofredas
de Infodde af odrigliga Mygg-svir-
mar.     Bi, vanlige Flugor  och flere
'. o O
slags Mott (moths) funnos til stort
antal,
Af de sarskilde Maimer, som dar
sagos, tro vi Kustens mineralier bora
skattas til ganska ansenligt virde,
Gedigen och smi dig Kopparmalm,
som igdes af de Infodda, ofvertygar
oss, at Grufvor af denna Metall Hg-
ga i grannskapet. Vi sigo et sidant
styck0 af en marks vigt, genombi-
radt med opning for et skaft och
arnadt til hammare. Agaren berit-
tade, at han tillbytt sig detta stycke
af et folk,  som  bor mera nordligt.
 :t.~
Nutka. 2g5
Vi sigo afven halskidjor och et slags
armband, som buros omkring fotle-
den, gjorde af den renaste Koppar,
och hvilke sannolikt aldrig varit uti
Europeisk hand.
De Infodde tilreda et slags smink
af rod ochra, som tillika synes in-
nehilla metalliska delar; afven eit
svart firg, med hvilken de mila sina
kroppar. Ofver den sistnimnde stro
de en art glittrande sand, pa hvilken de sitta ganska stort virde.
Den ansigs ock i borjan af vara batsman for rent guld. Man samlar den
pi botnen af en bick, frin en klip-
pig bidd af hvit firg,  dir den leper $
I
i  idror,  hvilka   skina   sisom   guld.
5
Di man   bryter   et   styke   af   denna
sten,  forsviima de   skinande  partik-
lar; men  sedan den blifvit bragt  til
pulfver, itertager den sit sken, och ut- SI 3
gor en af de Infoddas fornimsta pryd-
nader.    Franz Drake omtalar den
•• i
*
.A
 ■m**
i
296
NutluM
na sand i sin beskrifning om Ny$
Albion.
Vi sago afven flera ittkantiga
stycken af B erg- Gr is tall, aldeles
genomskinli'ga och om halsen burna
af de Infodda, sisom prydnader. Orn^
kring dem fistades vanligt et lite£
stycke af Marienglas, som bar
mycket firderas*
Ar 1789, opnade Spaniorerne har
en grufva pi den si kaHade Svin-
On, uti Friendly Cove. Deras
Graf-arbetare sysselsattes dir oafi-
farutet, och ingen tillats nalkas Ony
utom arbetarne och de soldater, som
dir utstildes at hilla vakt,
Nutkeserne iro i aHminhet Starke och vii vixte; deras ansigten stora och fylliga; deras kindben hoga
och utstiende; deras ogon smi och
svarta; deras nisor brede och pilatte,
och deras lippar tjocka* I aHminhet hafva de ganska vackra hvita
och skinande tinder.
 JL
Nutka.
i De handtera sina bam pa et
bogst besynnerligt sitt,   som  tyckes
o ~ o • ' *>
vara utan all nytta, men instimnier
med Chinesernas och Tatarernas bruk,
Barnets hufvud hopprassas af Modren
ganska hardt, med et slags bindel
af flera fillar, for at gjfva det en
skapnad, som, endast i denna spir
da aider, kan antagas. Det synes
som  skulle   denna tilbindning istad-
'O
komma mycken smirta; likvil kun*
de vi aldrig mirka, at barn en, un*
der det deras hufvud si prissades til
likhet med en sickertopp, tilkinna
gifvo minsta lidande*
Denna hopprassning har pi Nut*
kesernes utseende en elak verkan.
Den updrager ogonbrynen och foror*
sakar stundom skefvande ogon. Den
gor nisan flat och nisebirorna utsti-
ende. Alt detta oaktadt iro de lik*
vii icke et fult folk. De pliga afven
sisom nigra andra Indianska Natio-
ner, med roten uprycka skigget si-»
•iri
■ 4
i
I
 r.
$98
iMutka.
val da det forst framskiuter, som da>
7       >
det vidare for {far at visa sig. Det
ar en af qvinkonets hus-sysslor, at
gifva akt pi denna tidpunkt, och
sorgfalligt utrota dessa forsta tecken
til manlighet. De forratta den ock
med otrolig skicklighet, utan at minsta sveda dirvid rones. Nigre, dock
ganska fi, Nutkesare sagos, hvilke,
vid en hogre och skropligare alder,
lito skigget fritt vixa.    I gemen an-
00 o
se de dock en klidd haka med af-
sky, men et rikt Jdidt hufvud med
fifing fornojelse. Deras hir, som
aro raka, svarta och glinsande, vixa
00 «
til  ansenlig  lingd,    och man upbin-
O O      ' 1
der dem an tinge n i en klump ofver
hjessan, eller ock liter man dem
lost hinga utfore ryggen.
O J 00
I anseeride til vixten. hafva de
icke- det afmitta behag, som rojes
hos manga andra Indianska Nationer.
Deras lemmar, ehuru store och Starke, iro krokige och oformlige.    De-
 Nutka,
2QQ
ras hud ir hvit, nir den renskuras
frin ochra och tran, och vi hafve
sedt nigra qvinnor, hvilke siledes
rentvittade ej allenast hade vackra
Europeiska apsigten, utan ock vissa
drag, som, ifven hos oss, skulle vic-
ka upmirksamhet. Men sillan och
med svirighet formir man hir konet
at visa sig si osminkadt, och dessa
vackra ansigten iro for ingen del
talrika ibland N utkas qvinnor, \ som.
i gemen snarare afskricka in intaga
en Europeisk iskidare. Deras hir
och ogon aro svarta, och af anlets-
dragen skilier man dem med moda
frin mankonet. Vi funno dem for-
behallsanima och kyska, samt sigo,
frin deras sida, ganska fi prof af
oblygsama   friheter*     I  K.   Georgs
*> o o
Sund,   triffades qvinnor,   som voro
ofver alia forsok och frestelser,
Minnernas drigt bestir antingen
af Hafsutter-skinn, eller et slags tyg,
hvartil qvinnorne pi eget sitt bereda
1
4
%
••#■
•«
 K
5r
hi
*
r
loo
Nutka.
barken ai et visst trad, samt tagor af
en  art nissla.     Stundom   baras hu-
dar   af Bjornar,  Sjuppar och an-.
clra kreatur-, i man af infall eller vi-
derlekens  fordra m
Hafsutters-manteln gores af
tvi stora skinn, som pi ena sidan
bopsys och betacka kroppen fran balden til fotknolen. Den passas under*
Vanstra annen, och bindes ofver ho-?
gra  axlen   med   en  liderrem,   samt
mn
try ■»■%
ell
bagge armarna lediga.    Den-
OO O
lie Mantel, med sin skapnad och
ginaJillar, ar icke utan sit beliag,
och nir skinnen  iro  goda,   fordras
O '
endast snyggheten at gora denna
J"agt aiigenam for ogat.
o o
en andra drigten gores af grvi-
liens inre bark och nissle - tagor.
Stjelkarne   biotas nigon tid uti urin.
J O '
och sedan de blifvit tilrickligt rotte*
franskiljas tradarne utan moda. Des-
$a tagor tvinnas dirpi  til starka tra-
O 1
dar,  hvilke gpras  dubbelt si lange,
::~"in=z73r_-r:
 Nutka.
001
Sbmdeh tilernade kladnaden och'l&g*
gas tvifaldt ofver en ling kipp: dir-
efter plattas de til det slags Manor*
af hvilka denna kladnad forfardigas*
Qvinnorne aro ganska ofvade i detta
arbete,  som utgor en af deras hufc
7 o
Vudsakligaste Hem-syslor.   Kladnaden
O <7
ar tit och varm, samt vacker, di
den hilles ren*, sirdeles om den kan-
tas med en smal brim af Hafsutter-
skinn. Men de smutsiga husen ocli
folkets allminna orenlighet gor. at
drigten snart forderfvas. Man kallar
den Kotsak, och bar den pi samma sitt, som den beskrefne Skinn*
manteln.
Mossan,  som brukas at betacka!
bufvudet, loner i en spits och gores
'X L O
af en art matta, hvilken' ir si tat,
at den afliiller vatten. Den prydes
med teckningar af foglar  och djur-
, O O J r
samt fastes med et band under hakaru
Nutkesernes ansigten iro van-*
ligt milade rued rod ochra.     yia
i
?-.a
 u
hi
a »
ft*
HI:
m
ip-
irawE
002
Nutka.
bogtidliga besok sminka de pi sadant
sitt hela kroppertj som diraf fir en
rod, for ogat obehaglig, firg, och
sasom de i forvig grunda med tran,
si gifva de tillika Iran sig en hirsk
och motbjudande stank. Denna mil-
ning forrittas pi flerahanda sitt, i
man af tilfallet. Nir de gi i fait,
n'yttjas hufvudsakligen Svarta rinder
pi hvit botteru Vi hafve nigon gang
Sedt dem aldeles hvitmilade, samt,
Vid andra tilfaflen, ljusrode och be-
strodde med ifvanbeskrifne skinande
sand. Men pi hvad sitt de in for-
andrade sin firg, folio de oss lika
osmaklige, Det var, onl mig si til-
lites siga, i sin deshabille, som de
syntes oss pi den fordelaktigaste
sidan.
Minnernas oron iro i allminhet ge-
o
liombarade. Somlige af dessa hafva
flera hil, i hvilka smi lider-remmar
instickas, pi hvilka man uptridt Pigg-'
svins-taggar,  smi stycken af Koppar
 Nutka.
006
filer andra prydnader, dem man er-
holl af oss. Men knappar, nir de
kunde fis, togo foretridet for aUa
andra artiklar, och vi sigo stundom
oron-lapparne, af deras tyiigd, drag-
ne ned emot axlen. Nisans meHan-
brusk ir ifven nigon gang genom-
birad, och man hanger dir stycken
/ o ^
af Koppar, Jem eller Term, arbeta-
de i hvarjehanda skapnader. De bara ifven ofver handleden et slags
armband, gjorda af Me tall, eller ock
lader-remmar med up trad da Snic-
kor, samt stundom blotta remmarna.
Samma slags prydnad ser man bun-
O      X   •/
den ifvanom fotleden, dock af flera
bvarf, "saint med tilokad storlek af
parlor eller annan granlit.
Qvinkonets dragt skiljer sig ganska vasendtligt fran mannernas, och
ir, med mycken ii barber, beriknad,
at icke blotta vissa kropps-delar; en
laggranhet, som vid mans - dragten
blifvit ilia virdad.     Qvinnorna tilli-
 004
Nutka.
1
IBt-
1
tas ej heller, si vidt vi kunde era
fara, at nyttja kiider af Hafsutter-
skinn eller nagot annat pilsverk*
Deras klidnad gores af de ifvanbe-*
skrefna Matter, i skapnad af en fot-
sid sirk utan arniar* Dir ifvanpi
bires et slags Mantel, med en opening, genom hvilken hufvudet in-^
sticKes* Denne Ofverrick ir si uv
rittad, at den ticker armarna, men
aldeles icke hindrar deras rorelse*.
Silian hinder ock, at qvinnorne,
vid nigot arbete, blotta mer in half-
va armen. Desutom bara de en mos-
sa, lik mannernas..    Deras linga och
t o
svarta har hinga ledigt Utfor ryggen.
Dem tillates ock endast nyttja rodt
smink, hvilket de diremot anvandA
desto ymnigare, men ganska silian
sigo vi dem bara nigon prydnad 1
sina nisor.
Sidan ar Nutkesernes Frids*
en de hafva for Krigs-
ragt.
m
tilfallexi
 Nutka*
SoS
tUfalien en annan, som ar forundrans-
virdt limpad til indamalet. Den bestir af en liderrick, gjord af Alg-
skinn, vid sidorna och halsen sku-
ren i fransar, samt, pi andra stil-
len, prydd med lider-tofsar. Den
r acker frin halsen til fotbladet och
ar prydd med hvarjehanda sinnebil-
der. Denna koUer finnes tilrickligt
stark at motsti spjut och pilar, emedan den hanger los, viker undan for
fiendeiis vapen och himmar deras
fart. Den kan saledes anses for et
fullkonuigt pantsar. Jimte denna
dragt, bares en Mask, som fore-
stiller hufvudet af nagot djur. Den
gores af tri, med ogon, tinder,
o. s. v. samt vittnar om mycken fyn-
dighet. De hafva en stor myckenhet af sadana masker, .alle olike,
som pikladas vid sarskildta fall och
lampas efter omstandigheterna. De,
^om forestiHa, Utter hufvud, haras
i&*fc
 il
ii
f.
*.
3o6
Nutka.
endast, nar man gar at jaga dessa
kreatur. Vid krigs-tag, men icke
annars, holja Nutkeserne hela krop-
pen med. bjorn-skinn. Afven pry-
da de sina hir med fjidrar och fo-
geldun; sardeles di de for forsta
gangen nalkas frimlingar.
Nir vi fprst sigo dem utklidde
pi detta sitt, forefollo de oss mycket forfirlige; men under et fortsatt
umginge utplinades sminingom detta intryck, i den min vi hade til-
fille at utrona deras fridsama lyn-
ne. I gemen voro de hoflige emot
oss och vinlige emot hvarandra. De
syntes ock verkligen iga en bestimd
kinsla af ritt och oritt; ty da de
upfort sig enligt pligt, visade de sig
frimodiga, men misstrogUa, di de
feffit emot sin ofvertygelse. Jag er-
inrar mig„ej heller nigot tiffille, di
vi gjort dem forebrielser for uptack-
ta urmerslef, utan at de forritt tyd-
liga tecken  af blygsel.     Det  torde
 Nutka.
rr
307
val icke vara den sikraste grund at
bestimma deras lynne efter det be-
motande vi af dem erforo; ty de
kunde til afventyrs handlat enligt sin
frukt an for vir ofverligsenhet och
sit hopp at af oss draga fftrdelar.
Men emellan dem sjelfva sago vi oW
ta denna upmirksamhet pi pligter
och dessa vanBga tinkesitt, som sitta
detta folks ilskvirda egenskaper utom
alt tvifvel. A andra sidan var dir-<
emot deras blodiga lystnad efter men-
o       •/
niskjo-kott alt for synbar,   sa at de
pi en ging ansagos med aktning och
styggelse.
./ DO
Bide Callicum och Hanapa.
betygade sin afsky for denna Canni-
baliska pligsed. Med det samma
erkinde de, at den fanns bland detta folk. De tillade, det Maquilla
var si begifven pi dessa rysUga mal-
tider, at han hvarje minad slagtade
en slaf, med hvilkens kott han slick*
te sin onaturliga lystnad.    Om denna
 "
hi
I
ill
»,»'
5o8
Nutkd.
blodiga Ceremoni gifvo oss  samme
Hof din gar foljande beskrifning.
Antalet af Maquilla^ slafvar
var ganska stort, ej allenast i Nutka, utan ock i andra trakter af hans
omride. Nir den ryslige dagen infoll,
som var utsedd til en hogtidlig mal-
tid pi det tilimnade slagt-offret, sam-
lades et visst antal slafvar uti Ma-
quill a s hus, h var est Hofdingen
*jeH bestimde den olycklige pi foljande sitt. De ligre Hofdingar, som
voro budne at deltaga uti miltiden,
forrattade forst de Ceremonier, som
borde forega denna ohyggliga hog-
tid. Desse bestodo diruti, at de son-
go krigs-singer, och dansade omkring en eld, pi hvilken de goto
tran, at gora ligorne mera blossande.
Direfter bands en bindel for Hofdingens ogon, hvilken, utan at se
personen, pi hoft skulle gripa offret*
Hans ifver at forfolja slafvarna, samt
dessas skri och bemodande at ridda
 Nutka*
309
flig, utgjorde andra uptradet af detta
omenskliga skidespel. Men siHan
pistar det lange. Nigon af slafvarne
blifVer snart grip en; han slagtas pi
GtaHet och styckas. Man kringdelar
at gasterna sina letter, varma och ro-
kande. Et allmannt rop af de slafvar, som undsluppit, idagalagger om*
cider deras gladje ofver sin raddning*
Vi voro aldeles icke benigne at
sitta tro til en si forunderlig berit-
telse, utan misstankte den snarard
vara updigtad, i afsigt at adraga Ma-
quilla var ovilja. Men vare sedna*
re efterspaningar bekraftade alt. Da
vi erinrade oss, at Callicum sjelf
hvilade pi en dyna, upfyld med men-
xiiskjo-skallar, si syntes oss, det han
til afventyrs borde vara Cannibal,
afven si val som Maquilla. Men
mange af de infodde fors&krade oss,
at han i denna del var et undantag.
De hufvudskilar, som utgjorde hand
hufvudgard,   torde saledes antingen
iT
'it
 Kf
Sio
Nutka.
tilhort bans forfider, eHer sannojai
tare, de fiiender han med egen hand
nedlagt, och af hvilka han forvarade
dessa lemningar, sisom seger-tecken
eller bevis af sin tapperhet, pi samma sitt, som man hos hofsade folk-
slag, i kyrkoraa, uphiiiger ere^frade
fanor.
I*
%
Det drojde icke linge, forrart
en handelse infoH, som foranlit Maquilla at sjelf bekrifta Callicums
berattelse, samt namna den tiden,
di han sidst tilfridsstilt denna sin rys-
virda lystnad. Nir h$& en gang skulle stiga om bord, sirade han sig til-
filligt uti benet*. Man befallte strax
Faltskaren tillaga nigot tjenhgt model. Men nir denne ville piligga
et plaster, vigrade Maquilla tvirt
denna tjenst, och sog i stiUet med
begarlighet det, iitur siret, strom-
mande blodet. Di vi betygade var
forundran och afsky ofver et sadant
_-__„ _<—.—^„—-—I
 Nutkd. 3n
upforande, klappade han sig pa ma- %,
gen, siickade siria lappar och utro-
pade: Clush! Glush! (godt! godt!)*
Han tvekade ej heUer at vid dfctta
tilfaUe forklara, det han it menni-
skjokott, och betygade den fornojelse
ban fann at njuta sidan lackerhet.
Han befeande tillika upriktigt san-
jtiingen af ifyanbeskrefne plagsed,
och underrittade oss, som stodo hip-
ne och forvanade, det han nyss for-
ut, med anforde Ceremonier, slagtat
och arit en slaf uti sjelfva Friendly
Cove, dar vi lago for ankar*j Med
hotelser aftvungo vi honom darpi
det lofte, at en sidan grymhet icke
mera skulle blifva forofVad, hvarken
af honom sjelf, eHer af nigon annan
innom hjwis land, och betygade, med
den alfva£sama$3te ton och den efter-
tryckligaste blick vi  kunde aitfaga, f I
at   var himd icke s&uHe tiUita ho- A
nom linge ofverlefva en fornyad hog-
lid af denna beskaffenheu
 Ill
r
ia
Nutka.
Mannernas goromil pa denna
Ifpitusten, bero af deras sirskilda om-
standigheter, samt bestir hufvudsakli-
gen i flske och jagt. Det vanliga fisket
forrittas af slafvarne eller ligre fol-
ket. Men det adlare goromilet, at
doda hvalar och jaga hafsuttrar, til-
horer endast hofdingar och strids-
mann,
Deras skicklighet  at doda hvalfiskar ar afven si mirkvirdig,   som
deras f ardighet at bringa dessa ofant-
, Jiga  hafs-djur til kusten.      Nir  en
hvalfisk-jagt ir beHutad,  kan ingen
storm   afboja   verkstilligheten.     For
detta adla noje rustar sig Hofdingen
sjelf med   hesynnerliga  Ceremoriier*
Han piklider sin Hafsutters-drigt;
smorjer sin kropp med tran, ingnider
rodochra,  och aftigar, omgifven af
sina raskaste svenner.   Batarne, som
vid detta tilfille nyttjas, aro til stor-
leken midt emellan de vanliga och
$Lrigs-Canoterna, ganska val lampad@ ;
 Nutka*
oio
til andamilet, samt bara gemenligen
18 eller 20 personer.
Harpunerne, med hvilka hvalar
6ch andra hafsdjur, utom hafsuttrar,
dodas, aro gjorde med mycken efter-
tanka.     Skaftet, fran  18  til  28  fot
lingt, har i an dan et stort benstyc-
ke,   fastskarfeadt   och   forsedt   med
skaror, hvilka tjena til fiste for har^
punen,   som,  med en laderrem,   ar
fastbunden vid skaftet.     Harpunen,
til skapnaden aflang, med runda si^
dor, hvasses oandeligen skarp,   si i
kanterna som pi spitsen.    Den g&*
res af en stor snacka, och fastes i
et annat ben eller handtag af 3 turns
langd,   hvaruti linan fastgores,   flera
famnar ling, samt tilverkad af et visst
djurs senor.    Nar fisken med denna
anstalt ar stungen,  flyter skaftet pi
vatnet med tilhjelp af upblisfa skal*
skinns-sickar, eHer fisk-biisor, som
til den indan darvid blifvit fastade.
 ill
I
Ii
ill
Wm
fit
Si4
Nuttm*
Hofdingen sjelf ir framste Hajf-
puneraren, och gifver hvalen forsta
hugget. Honom foljer en myckenhet bitar, af samma storlek med hans,
och upfyllde med persongr, hvilke
aUe fora harpuner, som nyttjas efter
omstandigheterna, Nir det ofantliga
djuret pinner smirtan af forsta stin-
get j dyker det strax, och drager med
sig skaftet, samt aHa tilhorande luft-
blisor. Bitarne folja skyndsamt efter och gifva akt pi dessa floten*
Nir hvalfisken upstiger til ytan, fort-
fara jagarne at pi honom ka§ta sina
harpuner, til des han icke mera for-
mir dyka, i anseende til mingden
af de fly tangle vider-sickar, som fast-
nat vid bans kropp. Dirpi dodas
han, buxei^s til stranden under otfi-
liga glidjerop, och upskires. En del
fortires samma afton, at sluta dagen*
bogtidlighet; det ofriga delas emej-
slftn dem, som
Ventyr och ira*
git i dagens af-
 Nutka*
3iS
Hafsutters-fingsten fir vida farli-
gare och besvarHgare.     Til des  ut-
forande nyttjas tvi ganska smi Canoter,   som  hvardera   fora   tvinne
erfarna jigare.   De vapen, som nyttjas, aro bige, pilar och en Hten liar-
pun,   Denne liknar nagorlunda hval-
fisk-harpuneij.     Skafj#£ ar   ungefir
af samma langd,   och benstycket af
samma   inritti^ng;   men   harpunen
mycket lingre och si inskuren med
hullingar, at den nastan icke kan ut-
dragas, di den en gang intringt uti
kotfet.    Den fastes ock§a vid skai*
tet med flera famnars lina,   tilrack-
ligt stark at  draga djuret til biten.
Pilarne aro smi ocli skodde med et
ben, som har en enda hulHng.   Sa
utrustade begifva sig jigarne tii haf-
vets klippor, at soka sit rof.   Stundom traffa de  hafs-uttren  sofvande
pi vattnet.   Kunna de da komma honom pa skotthill, innan han vaknar,
hvartil likval den yttersta forgigtighet
■ *«
 PJPHIBP^H
Pi
IS
hi
to
tilt
5i6
Nutka.
fordras, sa harpuneras han utan mo-
da och drages til biten. Men di up-
6tir ofta en ganska varm strid emellan honom och jigarne, som ofta
siras af djurets klor och betar. Et
&nnu vanligare satt ar, at taga hafs-
•ftttren med ordenthg jagt, som'ofta
pistir flera timmar. Sisom djuret
blott en kort tid kan vistas under
vatten, si bestir jigarens skicklighet
diruti, at han, med sin Canot, vet
taga samma kosa, ibm den dykande
uttren|| hvilkens fart ar vida hasti-
gare in bitens. Jigarne dela sig dir-
fore at olika hiU, pi det de, nir
uttren upstiger at andas, ma racka
bonom med sina pilar. Dock hinder ofta, at han undgar faran.
Vi hafve redan anfort, at di
hafs-uttrar ofverraskas med sina un-
gar, den naturliga driften for deras
a&ffoda ofvervager aU fara. Bade fa-
dren och modren forsvara di sina
•ttagar me4 9tTQligt mod, utdraga med
■«*•■
 Nuttui.
517
tanderna de pilar, som dem traffat.,
och anfaUa ofta sjelfva C an o tern a.
Vid sidana fall bhfva dock vanligt,
si de gamle som de unge, jigarens
rof. Den svirighet, som itfoljer denna jagt, gjorde, at vi icke utan et
slags forundran sigo en sidan mangd
hafsutter-skinn i de infoddas hinder*
Men detta uptyses daraf, at kustens
invanare ouphorligt sysselsitta sig
med detta riktande yrke, si at nipp-
Hgen mtgon dag forbigir, pa hvilken
icke et stort antal jigare begifva sig
til hafs at jaga hafs-uttrar.
Skalen ar afven ganska svar at
erhiUa, emedan han formir lingre
haUa sig under vatten. Man anvan-
der darfore Hst at komma honom pi
skotthaU. Detta sker medelst masker
af tra, si like, at djuret tror sig igen-
kanna sit eget sligte och faUer for
sit misstag. De infodde piklada dessa masker, holja kroppen med gre-\
nar af trid,   och lagga, sig emellan
 ii
%
3i8
Nutka.
klipporna. D.irmed lickas skalen at
komma pi nirmare hill, dir han
triffas af jagarnes pilar. Samma
konstgrep anvindes emot La man-
'tiner. Vi tro ifven, at \S tr omit ttrar och andra land djur tagas pi
lika sitt.
Tilverkningen af de redskap, som
fordras for jagt och iisken, syssel-
sitter Nutkeserna mycket, och
medtager en stor del af deras tid.
Det samma giller om deras rustnings-
persedlar for sina krigstig. Dirjimte
sysselsatte de sig at smida de af oss
erhiilna metaHer til prydnader efter
ortens smak, sina kiraste hustrur
och alskarinnor til behag, Vid alia
dessa hussysslor, tilhollos altid gos-
sarna at bitrida, pi det de i tid matte lira, at til behorig skapnad brin-
ga
de   imnen,   med  hvilka   de  en
ging borde forvirfva sig lifsuppehalle
och heder.
v—^—j
 Nutka.
019
Men det modosamaste och syn-
virdaste arbete, hvarmed jag sig
Nutkeserne sysselsatte, var deras
Bit-byggnad; ty jag hade icke til-
fille at se dem upsitta sina ofant-
liga hus.    Desse bitar fordra mycken
o *>
skicklighet och eftertanka. Mange
af dem bira, med beqvamlighet och
Stthet, frin i5 til 5o personer. De
aro tillika mitt hopfogade samt ganska val jimnade, och hela detta arbete forrittas med redskap af sten,
dem de sjeffve gjort.
De  tilverkade  ifven Hal-yxor
*t
af det jern de erhollo frin oss, och
vi kunde silian formi dem at heldre
nyttja vara verktyg, utom Si gen,
hvilkens nytta de strax insigo. I syn-
nerhet arbetade de af virt jern et
slags yxa, med hvilken de ganska
skicKHgt urhilkade stora trid, och
det mycket littare, in med nigot af
vara redskap. Denna yxa smidde de
med en  rund sten,   som tjente for
r\	
0l
I
■1
1
•
•■ ■..
 Sao
Nutka.
Mm
hammare, och nyttjade blott en flat
sten i stillet for stid. Med dessa
enfaldiga ans taker gifvo de jernet
skapnad af en tunnbindare-hofvel, den
de sedermera med senor fastbundo
vid et handtag af tri. Di detta verk-
tyg blifvit slipadt, gjorde det fortrif-
flig tjenst.
Deras Krigs - Canoter goras
vanligt firdige pi stillet, dir tridet
filles, och slipas sedan til vattnet,
Vi hafva sedt nigra af dem, 53 fot
langa och 8 fot breda. De iro pi
midten bredast, spitsige it bigge an-
dar, och hafva merindels hoga stam-
nrar. Sisom de goras runde i
bottnen, med utbredda sidor, si bi-,
ra de vii och flyta stadigt. De hafva inga siten, utan blott nigra tra-
sliar af tre turns tvirsnitt, livflka
halla sidorna stadiga och hindra dem
at blifva vinde* Roddarne sitta vanligt pi biofterna, men bruka ock na
 Nutka.
3s r
gon gang pallar, som mycket litta
deras arbete. Nir de gi om bord,
bruka de mycken varsamhet, och in-
taga alrid sina vanliga platser. Nagre
af dessa Canoter iro polerade ocH
milade, eller ock, pi symaerhgt sitt,
prydde med menniskjo-tinder, sir*
deles i bagge stamniarna, Stundom
far man se sidoma tecknade med en
lingsvansad drake, sidan, som vi §g|
pi Chinesiska arbeten. Denna
teckning foil oss besynnerlig;|men
vi kunde icke utforska hvad den
skuUe betyda.
Sedan vi tiibragt nagon.tid i K*
Georgs Sund, borjade de Infodde,
efter virt exempel, bruka segel af
mattor. I Vi tacklade ifven en af
Hannas stora Ganoter nied vim-
pel och tilhorigheter. Han hogmo-
dades mycket ofver denna anstalt,
och nalkades aldrig Skeppet, utan
at, til vira Sjomans stora noje, hissa
sin vimpeh 21
■
i
 fc
Fi
I*
V
1.
I.
«^^!2
Nutka.
Arorne, af uhgefir 5 eller 6 fori
lingd, iro nitt tilskapade och vii
polerade med irskskinn. Bladet> un-
gefir 2 fot langtj och rundadt at in-*
dan, sasom et lof, slutar sig i eri
spits af nigra turns lingd och eri
turns bredd. I indan af handtaget
sitter en tvirsli, lik en krycka. De
Infodde nyttja dessa aror med ut-
mirktaste firdighet och gifva sin£
Canoter en obegriplig fart;
Vid sina fisken, dem de forritt£
ined storsta skicklighet, gifva de fo-
retridet it ortens hemgjorda krokar,
som iro forfirdigade af fiskberi eller
mussfeskaL Vi kriiide aldrig forma
dem at bruka de Engelska. Dir-
emot erkande de^ at vara linor voro
vida dugligare in deras, hvilke goras af hvalfisk-senor eller af en art
haf sting, som vid kusten fas i ym-
highej:, upspritas, kokas, torkas och
gifver sega samt starka refvar.
 Nutka.
020
Utom  deras  vanliga krok-fiske^
O ■"
finga de'Sill och Sardiner pi et
eget sitt. Vid et skaft af 18 fot$
fistes et blad af 12 eller i4 . turns
bredd, pi bigge sidor vapnadt iiied
en myckenhet skarpa ben-spitsar af
3 turns langd. Med detta redskap
hugga de midt uti det upstigand^
fisk-stimmet, och fa, for hvarje gang.
3 eller 4 fiskar. Vi hafva ofta sedt
en liten Canot, innom eri kort
stund, merandels uplyld med Sill,
genom   detta enkla handgrep.
Ehurii Nutkeserne iga si mycken firdighet och drift j iro de
likvil af naturen troge och maklige*
De tilbririga heldre tiden innom sina
Smutsiga hus, in de gi til hafs samt
drifva  det hedrande  och  nod iga yr-
O       y«
ket  at   doda   hvalar   och  iaga   liafs-
7   o .
uttrar. Vi hafve ofta sedt Calltcum
iiodgas anvinda all stringhet, for at,
frin denna. littja, kalla dem til har^
punen och bagen.
 I
ill
Rlf
_■.. ;   ■ {.I: t!
iiiiii
024
Nutka,
Qvinfolken hafva  ock sina sy$*
slor.    Dem  iligger at fli hafs-uttrar
och utspinna skinn en  ofver  ramar,
hvilket arbete  de forratta med mycken skicklighet,    De besorja matred-
ningen, Och  andra hushills-goromil
ligga ifven pi deras skuldror.    Dir-
jimte ir  deras  plikt at om nitterna
hilla  vakt,   och   vicka  sina  min,  i
hindelse af et fientligt anfalL    De til-
reda icke alien as t miltiden for^ hvarje
dag, utan bereda ock fod-imnen for
vintren.    De  redan beskrefne mant-
lar,  som goras af bark och nisslor,
aro deras tilverknirrg.    Desutom sam-
la  de  bir  och   itliga   vixter i sko-
garna,   samt skal-fiskar,  som  til ymnighet finnas emellan hafs-klipporna.
Nir Canoterne iterkomma frin sina smi resor,    utlastas de af ortens
qvinnor, som afven pa stranden up-
draga  och med trad-qvistar beticka
dem  emot||luftens   iverkan.     I alia
dessa fall draga qvinno-slafyarne sin
 Nutka.
3s5
idryga lott af arbetet. De hafva ifven sina pligter at virda, sisom mo-
drar och makar, och vi miste gifva
dem det intyg, at de, i denna egen-
skap, visade sig tilgifna och omsinta.
Vi sigo dem afiagga prof af kirlek
f6r sina barn och aktning for sina
man, som skuUe hedra\ de mist hof-
sade folkslag.
Hafvet ir det stora Torg, dit
Nutkeserne samla sig, at med sit ar-
beie kopa et rikt forrad af hvarje-
handa fisk-arter. Isen -hindrar dem
silian eHer aldrig frin denna tilgang.
Ehuru sorgfiHigt de samla fod-im-
nen for vintren, si ses dock af Herr
Mice ays berittelse, at hungers-nod
nigon ging hos dem intriffar under
de kalla manader." Alt, hvad man
kan forvara til denna irstid, tilredes
med omtanka; ifven fisk-rim, som
samlas pi foljande sitt. I borjan af
sommaren utsittas i vikarues stringier en stor myckenhet qvistar^ vi4
4
1
'Jul
 f
f
J &
32Q
Nutka.
hvilka rimmen fister sig. Den af-
skrapas sedermera och forvaras i bli-?
sor. De Infodde anse denna Caviar
sisom en lickerhet, bide torkad och
ri. Laxrim forvaras.pi samma sitt,
men himtas utur den upskurna fisken
vid' hosttiden, di Laxarne iro si
rimdigre, at de niraspricka af denna yppiga lickerhet. AU torkad fisk
ites med tran, utan'vidare beredning.
Nutkeserne lefva snart sagdt uti
stindig ofrid med sina aflagsna grannar, och rika ofta i stridigheter med
nirboende Hofdingar, sardel.es med
Wicananish och Tatutche. Oior-
modade anfall och ofverraskande f6r-
sit utgora fornimsta delen af deras
anfalls-krig; och deras forsvar bestir
huvudsakhgen uti vaksamhet och for-
sigtighets-mitt. Deras Byar iro dim
fore gemenligen si anlagde, at de
icke litt angripas utan fara. Men
man tryggar sig dock icke ensamt
yid beligenheten.  Ty si i krigsg som
—
 Nutka.
327
frids-tider, gores alia flitter vakt a£
ovinnorna, hvilka sitta omkring sina
eldar och halla hvarandra vakna med
berittelser out sina landsmins strider
samt sina alskares, minners eller so-
ners hjelte-bragder. Utom huset star
en enda mansnerson, sasom skildt-
vakt, pi et stifle? dir ban kan hora
|ifven det minsta buller, som sker,
sa vii i skogarna som it hafs-sidan,
Denna vaksamhet utgor ock det huf-
vudsakhgaste af landets politiska sty*
relse. Sisom hos vilda folkslag,
det minsta tilfiUe at yipiia en for?
del, ar giltig krigsorsak, si kunpa
Nutkeserne aldrig sigas njuta full-?
koailig trygghet, De miste bestin-
digt vinta anfall af fiender, och vara fardige at bemota des^a vildsama
besok, hvilka medfora dod eHer slaf-
veri, for hvar och en, som har den
plycka, at blifva fingen,
Ortens Hofdingar hafva en rejigged, som synes herleda sig frin de
ii
07,
M
 u_—I
U-t^^t,
ifi!
mm
i
«j2iur
Nutka.
sirskilde Staternes trigna krig med
hvarandra, och bestir, dim ti, at de
sins emellan vaxla hustrur. En skon
bustru vicker nigon ging krigs-li-
gan, si vii uti Nutkas skogar, som
fordom pi TrojasSfilt. Nodvin-
digheten fordrar ofta* at pn erofrare
blidkas, och en forminlig artikel af
frids - fordraget erhilles icke silian
genom en skonhet. Den rittighet
Hofdingarne hir hafva, at hilla si
manga hustrur de astunda, torde her-
leda sig frin erfarenheten af den ver-
kan konets behagligheter astadkom-
ma i krig och frid.
Vi bore ock anmirka, det, i hela Nutkas omride, qvinkenets antal icke tycktes svara emot minner-
nas. Norrut diremot har j det stor
ofvervigt.
Brollops-ans taker besti bar endast af en maltid, som gifves it bagge parternas vinner. Med hvilka Ce-
remonier man handterar sina ailed-
 Nutka.
na, hade vi icke tilfalle at anmirka.
Vi paminne oss hafva pi tridens gre-
nar sedt smi lidor uphingda, som
innesloto doda barns kroppar, livil-
ke, sisom oss berittades, efter viss
tid*   nedtagas och begrafvas.    Vi tro
' o o ■
dock denna pligsed endast iak'ttagas
med barn,  emedan vi aldrig sedt ni-
/ o
gon fullvaxt si liandteras.
Orn Nutkesernes Guda-lira
age vi ingen pilitlig kunskap. Dock
vill jag anfora nigra grundsatser, som
forena dem nied det hogsta Vi'sen-
det, och utgora et samband emellan
deras nirvarande och, et tilkommande
lif. I de flasta hus hafva de, sisom
vi redan anmirkt, vissa ofantliga af-
gudar eller bilder, dem vi dock aldrig sago nigon aktning, in mindre
nigon dyrkan, bevisas. Dessa oskap-
liga beliten intogp val en, sisom
det tycktes, utmarkt och for dem
bestimd plats,   den de aitic! inneha-
de$ men, i ofrigt gafs, dem later for
1
■' fl
 ItBn
I.
ill
53o
Nutka.
tride; fa§t mer deltogo de utan undan*
tag i sina igares smutsiga tilstind,
med hvilka de bodde under samma
pak. Vi hade verkUgen anledning
gt tro Nutkeserne sakn|| alt be-
grep om en Gud, til dess vi for dem
f6rklara.de orsaken til vir Sondags-
hvHa, och vi skulle lemnat America
med fullkomlig okunnighet om or-
tens Religion, si framticke Hanapas
Son, en ovanligt qvick och forstin-
dig yngling, meddelat oss foljande
berittelse? som tilkinua gifver, at
detta folk har nigon. skymt af det;
trostfuUa hoppet om et bittre lif,
Denne uptickt herledde sig fran
et imne af helt annan natur. Nir
vi begirte uplysas om den tilfallig-?
bet, som fbrst gjort Nutke$erna be-r
kcmta med koppar, och orsaken til
deras starka begir efter denna Me^
tall, berittade nimnde yngling oss
formodligen alt, hvad hans landsman kinna i denna del.     Nir ord
||i
tm
 m
Nutka.
OOl
fattades honom, eller nir de af oss
icke kunde begripas, hvilket ofta
hinde under hans tal, upfylde han
bristen med dessa uttiyckande it-
border, dem natur. eller nodvindig-
het synas hafva bibragt de folkslag,
hvilkas sprik iro inskrinkte. Den*
unge Nutkesaren idagalade si myc-,
• Js.en fyndighet, i det han beledsagade
sina begrep med tecken och sinne^
bilder, at hans tal fullkomligt af oss
fattades, enir han nodgades tilgripa
dem. Han gjorde pi foljande sitt
sin berittelse;
Forst nedstack ban et visst antal kippar i marken, pa kort afstind
frin hvarandra, och gaf dem sirskih?
da namn. Den forsta kallade ban
sin Fader, den andra sin Farfa-
der, och kastade sedan de ofriga i
en hop, at tilkinna gifva, det de utgjorde et antal forfider, hvilka han
icke kunde personligen uprikna. Dar-;
^fter pekade han pi hopen och s&
m
• 4
0?
I
 mm
imp
rfrr
OD%
Nutka.
iiliH'
ill
i fiHf.ilV '
m
at
de,  at di de lefde, inkom en garn^
mai man uti Sundet,   pa  en  Canot
af koppar,   med iror och  alt tilbe-
hor   af samma  metall.     Han  rodde
lings at stranden, hvarest alia Nut-
keser voro forsamlade.     Sedan han
en stund betraktat en si ovanlig syn,
kastade han  sin  ena koppar-ira pi
kusten  och landsteg.    Denne fdrun-
dransvirde Framling berittade sedan,
at han kom ifrin himmelen — (detta
uttryckte yngiingen   dinned   at  han
pekade   it   skyarna)   —   at Nutke-
kernes land  en  gang   skulle  blifva
forstordt,   samt  de  aHe   omkomraa,
men at de seclermera skulle upsti til
et annat lif i den often,   Iran hvilken han kom — (Vir sagesman uttryckte detta dinned,  at han nedla-
de sig  sisom dod,   men hastigt up-
steg och efterharmade en, som svalvar genom luften).  — Vidare tillade
han,  at Nutkeserne dodade denne
gamle m&n och borttogo hans kop-
 Nutka.
par-bat; at deras begir efter koppar
dirifrin ledde sit ursprung, samt at
bilderne i deras bus forestilla skap-
nader af denne Frimling och for-
eviga minnet af hans beskickning.
Sidan var den ofullkomliga si-
gen vi inhimtade af hvad man mi
kalla detta lands Heliga Historia,
och pa hvilken Nutkeserne grun-
da sit hopp om et framtida lif utan
jordiska bekymmer. |||
Vi atertage nu kid j an af vir
D^g- b ok. Strax di vi lemnat K.
Georgs Sund,Aiade vi hiftig storm
och hog sjoging. Om morgonen, den
25, forsattes vi i bestortning af den
underritteise, at Hi!-Skeppet redan
bade 4 fots vatten, som immerfort
tiltog, si at vi fruktade, det Skeppet, under den starka rullningen, ta-
git et svirt lack. Pumparne sattes i
gang, men fyldes af ballasten. Emot
kl. io, borjade vir beligenhet blifva
an  vidligare,    di vattnet fortfor  at,
1
i
• ti
jjfl
i
m\
■
 §34
Nutka.
trotsa alt bemodande. Jag befalde1
Strax, at alia masttrid och bonmiar,
som ligo pi li-sidan af dacket, mit-
te kastas ofver bord. Det skedde,
fast med mycken moda under Skep-
pets starka vilfning. Samma arbeteJ
verkstildes ock med de stickar, smi
ligo pi andra sidan, och vi funntf
oss strax vara mis tare af det intran-
gande vattnet.
Deri i5 Oct. hade vi bredden af
Owayhi, och den 17, uptickte vi
land. Denna syn var oss dribbelt
angenim, emedan vi til.det yttersta1
frin oss lemnat, hvad vi af lifsmedel
kunde umbira, it Iphigenia, och
behofde snar undsittning af Sandvichs- Oarn as forrid;. Vid forsta
blicken af Owayhi, skall ingen dir
vinta et ymnighets land. De hoga1
bergen, holjda af svarta moln och
dimmor, lofva hvarken gistfrihet af
Ons   Inbyggare,   eller   forfriskningar
 Sandvichs-Oarna. 1788. Oct.   535
Af des odbng. Det var redan for
&ent at forsoka en landstigning; vi
drejadg dirfote bi under natten, och
styrde foljande niQrgori til kusten $
hvarest det nakna och odsliga utse-
endet strax forvandlades til de lekan-
de och angenima skade-spel, som si
fcfta tildanas af Skaldens sniUe. Det
noga berget Maun a Kaab, pi 0ns
Kordvastra sida, var holjdt i moln^
som tycktes ruUa utfore des sluttning,
under* det toppeh fri upstack och utgjorde et pragtigt foremil. Frin des
fot til stranden, sags en skon Amphitheater af Byar och Planteringar. —
Kusten var upfyld med Oboer, under morgon-kylan, klidde uti sina
brokiga mantlar. Somlige suto pi
bankarne at beskida Skeppet; andre
lupo lings it stranden til deri smala
sand-strickan, dar deras Canoter ligo updragne, och skyndade sig oss
til motes. Vi styrde nu til Toe-ya-
ya Bay,   pa  Orgf  Vastra  sida,   dir
7"^
•A
*.
rt
 I)-  '
i L:    .
lb
m
Mm
if-
536   Sandvichs-Oarna.  1788. Oc&
man ir skyddad for Passad-vinda^na*
Ej heller drojde det linge, forrin et
ansenhgt antal Canoter kommo til
Skeppet, med Svin, Grisar, Taro-
rotter, Plan tain er, Sicker-ror och
nigra fa Foglar, te
o o
In nan aftonen hade jag redan
uphandlat flera in 4oo Svin. Dick
och bitar voro lastade, dels med des-
sa kreatur, dels med inkopta rotter.
Tilforslen var sa stark, at minge bitar nodgades itergi utan afsittning.
Bland dem, sorn besokte.oss,
var blott en enda man af anseende.
Han kom i sin Canot, rodd af 12
man, samt beledsagad af sin hustru
och tvinne smi dottrar. Sedan han
om bord sindt nigra ganska stora
svin, jimte en stor myckenhet Cocos-
notter, som i bans sida utgjorde en
skink, steg han 0111 bord med betyg
af varmaste vinskap och anbud af
ytterligare tjenst.     Vi skyndade oss
at,
 Sandvichs-Varna. 1788. Oct. 637
at, med en anstandig iterskink, visa
vir erkinsla, och sedan jag pi sadant
sitt vunnit hans fortroende, begynte
jag, i afseende pi Tjanna, under-
ritta mig om Ons politiska stiUning.
Han berittade di, at den gamle
Terr j abu blifvit ombragt med for-
gift, och at hans eftertridare var
Tjannas Pader-^broder *). 1 anledning af detta forindrade skick, hade et hiftigt krig utbrustit emeUait
Owayhis och Mo wis tnvinare. Jag
ansig darfore tjenligt at nimna, det
Tjanna snart skulle aterkomma pa
et Europeiskt Fartyg j samt at jag frin
honom bragte, til Owayhis Konung,
22
%
i
i
) Det var deiine Terrjabu, som skulle af
Capitain Cook foras om bord, da Oboi
;el"he> af hit for sin Kbnungs sakerhet>-
grepo til vapeii, samt pa Capitainen och
des sallskap anstaj.de det bekanta blo<b
badeu
■w
la*
OK_»^nRn
  •
Sandvichs-Oarna. 1788. Oct.   53gf
varo. Somlige af qvinriorna stego i
sina bitar; men de fiaste kastade sig
i hafvet och summo til landet. Med
en frisk vind, som i det samma up-
bliste, sffrde jag til Movi.
Dirpi borjade vi strax slagta de
X 7 o
uphandlade Svinen, Och insaltscde
dem, efter Capitaiii Cooks foreskrift,
i des Tredje Resa.
Den 23 ankrade vi uti Weymoa-
Bay pa Atuj. Under resan dit, kop-
te vi Sickerror, som tH oss fordes
af Oboer. Det var en lycka, at vi
pa Owayhi forsedt oss med svin;
ty frin de andre Oarne bragte man
oss endast smi grisar, och pi Woahu
fornummo vi, at svin dir voro satte
under Tabu.
Si snart vi ankrat i nimnde Vik,
upstack en hiftig storm, som hin-
drade Oboerne at komma til Farty-
get. Mit enda syftemal var at dir
gifva Taheo tilkanna, det hans Bro-
i
1 w
-&
M
.   *4]
m
Ii
,m
 mmj
W\mmf
PI
I
til
J>4o Sandvichs-Oarna. 1788. Oc&
der, Tjanna, snart vore i vantan^
samt at, genom en skink til samme
Hofding, taga sidana mitt, som kunde tjena min vin vid hans iterkomst.
Hela dagen infann sig ingen Canot;
men den 24 om morgonen, kom,
stormefh oaktad, en Bit, som forde
tvi minner och en flicka. De med-
bragte et Ktet svin och nigra Co cos-
o
mi
notter. Jag blef icke litet ofverra-
skad, nar desse Oboer, strax di de
stigit om bord, begynte omfamna
mina knin och ropa: Nuta, Nuta;
et namn, det man vanligt tillade
mig, si vii pi Sandvichs-Oarne,
*om pi Americas Kust. De bru-
sto dirpi i tirar och fragade efter
Tjanna,
Af dem   fick jag  den underrat-
Vtelse, at Taheo, som blifvit forsva-
gad af ohilsa* nu helt och hillet lit
Styra sig af Tjannas oforsonlige fien-
de,   Abinui.     En   annan   Tjannas
Broder, som aast honom var ansedd
 Sandvichs-Oarna. 1788. Oct. 34?
for den tappraste krigare pa dessa
Oar, hade, med Tjannas Hustru
och Barn, flydt til en afligse ort af
On, at undgi Tahbos grymhet. Nigon del af bigges Troppar stod redan i vapen. Det var siledes mycket naturligt, at Taheo forbod siiiaf
Undersitare alt umginge med oss,
emedan han trodde, at vi iterforde
Tjanna. Et pibud Var ifven kunv
gjordt, at doda Tjanna, i fall hart
satte sin fot pi Atuj. Detta starka
Tabu oaktadt, hade desse redlige
Oboer vigat sig ut til oss, at under-
ratta och vama Tjanna, hvilken de
trodde vistas pi virt Skepp. Flere
omstindigheter bidrogo at forsikrar
oss om sanningen af deras berattelse*
Inge Bitar nalkades, och vi horde
redan krigs-luren anblasas pi de aft
lagse hjbgdeiJna, sasom et sikert teo«
ken til strid.
Vi kunde i vir belagenhet icko
taga nigra vidare matt, utan amno*
M
47^
■m
%
I
•
ft I
 h
1
Jl
V
I**
■
• m->
r
542 Sandvichs-Oarna.  1788. Oc£.
dade blott vira gister at underrat-
ta Tjannas Hustru och Broder, det
Hpfdingen snart skulle iterkomma i
en beligenhet, som tillit honom un-
derstodja dem och beskydda sig sjelf.
De itogo sig detta irende, och iter-
forO med nigra skinker for Tjannas anhoriga, utom hvad de sjelfve
erhollo for sin mo da*
■
fl§|
Den s5, sedan vi funnit, at ingen Obo vagade besoka oss, seglade
vi til Oniheow, dir Skeppet strax
omgafs och upfyldes af gister, ibland
hvilka vi igenkinde flera gamla vin-
ner. Vi hade hvarken brod eller
mjol, utan riknade pa en tilrack-
lig myckenhet Yams, at ersitta bri-
sten. Men irstiden var nu icke in-
ne, at erhalla sidana rotter. Vi up-
sokte Hkval hvad vi trodde mist be-
haga ibland vira ofriga saker, och
fi&rmidde dirmed nigra Oboer, at
upgrafva och aflatade Yams-rotter,
!p
 *China.    1788. Oct*
343
som upnidt storsta vHxten. Til denna underhandhng bidrog i synnerhet
en af vara fordna bekanta vid namd
Friday, it hvilken jag ock lemnade
et bref til Capitain Douglas, med
underratteise om stallningen pi Atuj
och de steg ban borde taga til Tjannas sikerhet. Sedan Friday erhal-
lit nigra skinker, dem han gomde i
sin maro, eller gordel, kastade han
sig i hafvet och sam til stranden,
men vande sig di och di emot Skeppet, samt vinkade it oss med ena
handen, under det ban slog boljan
med den andra.
Vi lyftade dirpa ankar under
Oboernes storsta betyg af sorg och
saknad, Resan fortsattes med jamnt
och angenamt vider. Vanligt lades
5o sjoinil til rygga pi dagen. Vi
sy$$elsatte oss imedlertid me$"de in-
kopta skinnens vadring och torkning,
och fanno til vir fignad, at ganska
fi blifvit skadade.     Den 19 och 20
1
a
1
t
*
I
 Jftr
4 China.    1788. Oim
i *
K
&
K
Ei
r
1.
i •
fill
Nov., hade vi storm, som sonderslet
stora topp-seglet. Den vidliga Chi-
nesiska Sjon vidtog, och ehuru Pas-
sade-ombytet var forbi, trodde vi
dock nya segel fordrasP Den 1 Dec.
upnidde vi Oarna Botol Tobago
Xima. Luften var di si toknig, at
vi ej kunde bestimma deras lige.
Den 4 fingo vi China i sigte, tillika
med et orikneligt antal Fiskare-bitar , spridda ofver hafvet, och an-
krade foljande dagen for Macfo,-
■ ■■- •*wif**'ta*'9*i&V*k**~*
5*13 X.
w
11
ft
I iilf
ii
Capitain  Douglas's
Resa frin Samboiiigan til Nord-
vistra Kusten af America.
I foregaende Berittelse anfores,
at Capitain Meares, med Felix,
den 12 Febr. 1788, pi Sarnboingan
efter sig lemiwJq Herr Douglas*
 Samhoingan.    1788. Febr.     345
•
J sysselsatt med anskaffande af en for-
mast it Iphigenia, hvarefter Iran
skulle fortsatta sin kosaf'til America.
Herr Meares var knap^utur sigte,
fbrraii Gouverneuren pi Samboin-
gan ombytte sit upforande, samt bor-
jade bemota Herr Douglas pi et
oanstindigt och oidelt sitt. Sedan
Sryrkan var; delad, tillit sig Gouve^
neuren forst nigra oforsvarliga steg,
hvilka sedermera stadnade i fullkom-
lig brytning a bagge sidor, til stor
forlust for Reddarne.
A
I
fi- i
Den ig, var Iphigenia segel-
klar, och hade erhilHt frin Gouverneuren flera8 sickar Ris, et forrid
ateliga vaxter, jimte nigra boskaps-
kreatur.
Sisom Capitain Meares blifvit
tmderrittkd, at Jern vore den ange-
tiamaste skirife, som kunde gifvas for
Gouverneurens hofligheter,  lemnade
ban it Herr Douglas sex Jernstan-
 f*i
*i
v
346    Samhoingan.    1788. i^ir.
R       -'SkISm' £er> nvil^a denne skuHe foroka med
et hka antal, samt ofverlemna til
Gouverneuren sisom en erkinsla,
men tiUika, for de inskeppade for-
friskningar, tilstilla honom Vixlar
Wm: ■ pi China.     ',,.'....   . _     .
Til folje af dessa ans taker, up-
vaktade Herr Douglas Gouverneuren innan afresan, och bod honom
til middag pi Iphigenia. Anbudet
emottogs, och alt aflopp i omse sidor
til nojes. Om aftonen bevistade Sall-
skapet en Bal pi Gouverneurens kal-
lelse. Men under aHa dessa vinlig-
hets-betyg,  umgicks den Hstige Spa-
nioren med det anslag, at draga all
9
den f6rdel han kunde af tilfillet;
och sasom han uptackte, at storre
delen af Iphigenias last bestod uti
jernt si beslot han tilyaJUia sig et for-
rid af denna dyrbara me tall. Man
mi kalla den dyrbar, emedan pi
Magindanao guld kopes for jern.
JjLonungen af Spanien har pi Philip-
 Samhoingan.    1788. Febr.    Zl^j
pinerna forbehillit sina egna Com-
missionairer  all   jern-handel,   hvdke
besorja, at denna vara siljes til ganska hogt   pris.     Gouverneuren   fick
siledes det infaU, at nyttja detta til-
fille for sin raining.   Nir en af I phi-
gen ias Ofncerare f^Ijande dagen gick
i land at afgora Skeppens skujd, som
kuljj^de  stiga   til  hogst   2S0  Piastrar,
aftog Gouverneuren pi en ging ma-
sken, och pistod, det ej allenast hans
hela fordran skulle betgdas med jern,
utan   ock,   at priset skuUe  bero af
hans eget godtfinnande.
Officeraren var f irdig at gi om
bord med detta svar, di han, tiHika
ijied hans roddare, blefvo af en tropp
Soldater grepne och kastade i fan-
gelse.
I anledning af Offlcerarens ute-
blifvande,   lat  Capitain  Douglas
skicka en annan bit i land, at him-
ta uplysning om orsaken til et sida^g
fftrfarande.     Men  afven detta  salb
a-|i
:
 p
I
b%
h
I;
1-
•
548   Samhoingan.    1788. Fehr.
skap Mktades, och i det samma af-
fardade Gouverneuren en stor Proa
med 5o man, at bemigtigansig Skeppet. Om icke Her** Douglas fruk-
tat foljderna for hans pi land qvar-
hillna   manskap.   samt   velat   skona
X    '
nigra landsm&n, som suto pi et hogt;
jfctille af den ankommande Pro-
an, hade han straxt skutit henne?!
sank, hvilket latit sig gora med fo-
ga svirighet. Daremot profvade han
tjenligast vara, at-lata Spaniorerna
feidsamt an taga och fatta sig i besitt>«
ning af Skeppet.
Dirpi begaf sig Herr Douglas
sjell i land, at underr&tta sig om an-
lednibgen til et sa. ovintadt berno-
tande. Gouverneuren lit honom di
forsti, det hans afsigt endast var, at
fdrsakra sig om betalfi&ng i jern, med
tilliggning, at Skeppet ej skulle til-
latas utlbj^tt, ftoin jernet var bragt
i land. Frukddst erinrades, det
GQuyerneuren sjelf,   vid foil&a  an-*
 Sami?oingan\,| 1788. Fehr,   340
komsten, lofvat godkinna vixlarfLika
fruktiost forestalde man o^^risanaf et
sidant forfarande, sedan mail, pa god
tro, inlupit i Gouverneurens hamn,
samt, at genom et si valdsamt tillgrep
af Skeppets last, fornimsta ognamig*
ket af hela resan skulle|erloras. Gou-
verneuren var dof for alia erinringar*
Hen Dougl as nodgades siledes iter-
gi om bord och afiemna 78 jernstin-
ger, som utgjorde nira halften af hans
forrad, samt iaoPiastrar, dem han hop-
samlade pa Skeppet. Men Gouverneuren lit icke dirmed tilfridsstilla sig,
utan pistod, det matte hela hans for-
dran godtgoras med jern. I et si ofog-
ligt pistiende vigrade Gapitainen al-
deles at ingi, och forklarade sig forr
Vara beredd at upgifva Skeppet. Spa-
nioren itnojde sig-jpmsider med det
erbudna, o$h drog sina Soldater frin
Iphigenia; men prijade dock ytter-
ligare af Gapitainen, nigra BouteiUeX
yin, innan fri afresa beviljades*
mm
07.
f
1
 35o    Stora Hafvet. 1788. Mars.
^idant var Gouverneurens upfo-
rancte; men det bor icke falla un-
derligt, heist hvarje handlande Nation har sig bekant, at Hans Cathol-
ska Majestits uti Indien kringstrodde
Undersitare iro de slitaste menni-
skjor i verlden. Den 22 gick Iphigenia til segels, utan at upoffra et
krutkorn pi detta vanhederliga folk.
Den 1 Mars, hade man icke langt
' o
hunnit, i anseende til forinderliga
vindar. Den 2, rakades farliga klip-
por, pa 4 gr. 10 min. N. L. Den 9,
triffades en liten O, dir man om
natten sig orikneliga el dar, Foljan-
de morgon kommo nigre Oboer om
bord. De syntes forst skygge, hollo
sig pa afstind och upvisade Cocos-
notter, men nalkades omsider vid
asynen af yxor. Af deras upforande
slutades, at de aldrig sedt nigot Euro-
'peiskt Skepp. De tycktes ifven med
Jkallsinnighet emottaga hvad dem er-
 Stora Hafvet. 2788. Mars.    351
bods. Pi denna O beslots intaga
vatten, som dir fanns i ymnighet.
Efter middagen iterkommo Oboerne
med flera Cocos-notter och Taro-
rofter; de tycktes ock nu hafva lirt
satta hogre varde pi jern, emedan de
icke godkaiide nigot annat imne til
betalning. Om skjut-gevirs bruk voro
de aldeles okunnige; ty di en af
dem begirt en Pistol, lossades den af
Capitainen, hvilket istadkom sidan
f6rskrickelse, at samme Obo seder-
mera kyste pipan och kunde aldeles
icke formis at emottaga Geviret.
Denne O kaUades Johnstones-
O, och Hgger 3 gr. 11 min. N. L.
samt-431 gr. 12 min. O. Den ir lag,
holjd af gronska och Cocos-trid,
samt af en sjomils omkrets. Invinar-
ne meddelade endast Cocos-notter och Taro. De tycktes sti^a til
et antal af 200, och aro et resligt,
starkt folk. Deras Canoter likna
dem,   som  brukas  af  Sandvichs-
4
 — r
r
IfP
§52    Stora Hafvet. WB8. ApriL
Oboerne, hvilka denna Os Invinar0
afven JUkna i firdighet at simma*
Tjanna forstod ock fieri* > ord af deras sprikb En go|| vind indrade o insider beslutet at dir hinita vatten*
Seglingen gick lingsamt och Skor-
bjuggen tiltog* Den 3 April, sigs
land, pi 7 gr. a5' min. N. B. ocli
Gapitainen beslot dir inskeppa nigra
f6r#.6denheter. Man fann det besta
af flera Oar, frin hvilka, den 4> Here
Canoter kommo .emot Skeppet*
Herr Douglas gaf Oboerne nigra
smi yxor och tvi knifvar, for hvilka
de af lemnade sit lilla forrid afTaro
och Cocos-11 otter. De uprepade
imedlertid orden English och Mure*
Gapitainen beslot nu segla omkring
et re^ och undersoka Nordvistra sjg
dan af den storre On; men frin
Mast-toppen upticktes en rad aLkligj
por, si lingt ogat kunde strickas-
Man fortsatte darfore kosan it Nordem
Atsk^illige
$t
 Stora Hafvet. 1788. April.    353
AtskilKge Canoter foljde KkvalSkeppet och aflemnade Co cos-notter emot
spikar; nagre voro diremot oredliget
och vigrade erligga betalningen, sedan de emottagit spikarna. Upretaa
darofver lossade altsa Gapitainen et
skott, hvaraf de si forskricktes, at
de kastade sig i Hafvet och sokte
skygd under l^sidan af sina Canoter; men de ofrige som icke gjort
sig brottsliga, qvarblefvo i sina bitar
med fortrostan pi sin oskuld.
En af dessa Canoter foljde Iphigenia ganska lange. Ibland de Obo-
er, hvilke fordes af samma bit, mirk-
tes i synnerhet en, som gang efter
annan, ropade: Ibu! Ibu! och tycktes med de kraftigaste tedken vilja
forma Skeppet at gi tilbaka. Di han
fann alt sit bemodande fruktlost, sig
man honom faUa i den yttersta for-
tviflan. Kort darefter kom en an-
aan bit med 20 man.   Man trodde
M$        a3
 iWjRH
554    Stora Hafvet. 1788. April.
forst nigre Europeer vara ibland
dem, och drejade darfore bi; men
di man fann blotta Indianer om bord,
fortsattes kosan. Oboerne upnidde
dock Skeppet och tilkinna gifvo sin
haftiga langtan, at Herr Douglas
mitte vinda tilbaka. Men sisom
Iphigenia di befann sig i en vid-
lig beligenhet nira intil klipporna^
gaf man icke akt pi deras skrik och
boner,
Herr Douglas var nu vid Pelew-
Oarna, dir Capitain Wilson, efter et olyakligt skepps-brott, njutit
gistfrihet, bygt en ny Ship och, vid
afresan til China, tagit Hofdingens
Son Libu om bord, at i Europa lira slogder och inhimta kunskaper.
Olyckligtvis kinde Herr Douglas
icke denna omstindighet, annars hade han visserligen underrittat Obo-
erna om denne ilskansvirde yng-
lings ode; ty det ir ingen tvifvel,
at ju den mannen, som si ifrigt ling-
 Pelew-Oarna.  1788. Maj.
6b\m
tade efter tidrtingar om Lieu, vaj*
Abba Thulle, Fade** til den med
Wilson afreste Prinsen. Man kan
latt forestaUa sig med hvUken glidje
denne omsinte Fader, efter si manga ars vintan, sig et Europeiskt segel nalkas On; med hvilken ling tan
ban kastade sin Canot i Hafvet, at
skynda en alskad Son til motes; men
tillika den kansla af sorg och for-
tviflan, som mist sonderslita han$
hjerta, di Iphigenia fortsatte sin
kosa, utan at hvarken aflemna den
vintade Prinsen* eller ens stadna
och om honom meddela nagon tid*
ning.
t. \
l!
Den, 3o Maj hade Gapitainen
upnitt 5o gr\ 29 min. N. B. pi t88
gr. 26 min* O* L. Dir upticktes
On Amluk* I den min man nal-
kades America, vidtogos andre an-
stalter; man rengjorde geviren och
flyttade dem til Cajutan*   Den 3 Jum
m
 •iHttJ'JBH    '
mi
■in'i ':■■:;  ■:■■   t
356   Pelew-Oarna. 1788. Jun.
sags Trinitets-On, pa 56 gr. 29
min. N. B. Den 7 infoll en siforfarlig
storm, at ingen om bord sett des
like. Den 12, under det man sokt
sig fram vid fasta landet af America,
kom en af de Infodde i sin Canot,
aftog et Skilhufvud *), det han bar
ifvanpi sit eget, gjorde en bugning,
hilsade pi Ryska och iterfor til stranden. Kort darefter infann sig en
annan, som, i mbyte mot nigra pir-
lor, it hvilka han syntes oindeligen
figna sig, gaf et gritt rifskinn. Denne talade hvarken Cooks Riviers
eHer Nutkas sprak.
lyl
En bit utsindes den i3, at an-
skaifa flskar, och iterkom med nigra Helge-flundror. Ofriceraren hade triffat nigra Fiskare, som villigt
meddelat af sin fangst, men begirt
snus i betalning, och rickt fram sina
T»,J<I1UM»   II ■!■  —WWW—I    IHJ..IM    llllll»»iil*  .IIW..iM-<il^——^   8LMM.WH*l>'j    !■*!   ■»■ »■ . Ii .«n...—, .—minp^^Bjaa^^**^
9
•) Eft af de redan beskrefaa Masker,
 Cooks JRivier. 1788. Jun.    Vyj
dosor. I forstone trodde man dem
vara Ryssar; men af deras drigt och
genomskurna underlipp slutades se-
dermera, at de antingen voro Jigare
frin On Kodjak, eHer ock Invinare
af negden omkring Cooks Rivier*
Mirkligt var dock, at de sistnimn-
de, for 2 ir tilbaka, visade mycken
vedervilja for snus.
Kosan fortsattes it Norden. Den
16 sags On S. Hermogenes pi 58
gr. Den 17 emottogs besok af et
par Americaner, en Ryss och nigra
Kodjaks-jigare, som bragte en
skink af 12 firska laxar, samt i be-
talnirrg erhoUo brinvin och tobak.
Pi eftermiddagen inlopp Capi-
tairien i Cooks Rivier. Kort dir-
pi infunno sig 7 eHer 8 Canoter,
frin nigra dir belagna hyttor. De
Infodde framvisade aUe et slags sed-
lar, hvilka ganska dyrt siljas af de
Ryske handlande, med forsakran, at
1
■'.
%
 w
358     Cooks Rivier.  1788, Jun*
hvar och en, som ager ,en sidan
skydds-sedel, skall af Frimlingar blif-
V * o
va med fridsamhdt bemott. ''iSirernot
pliga Ryssarne med storsta grymhet
handtera de af Kustens Invinare,
som f6rsummat inkopa dylika for-
$ikrings-bref, Nimnde Americaner
voro for ofrigt si fattige, at de icke
Hgde en turns bredd af nigot slags
pilsverk at foryttra. Emot aftonen
kastades ankar.,
Capitainen affardade strax en bat
at soka vatten och gifva akt pi de
Infodda. Man trifTade snart en liten
stroin jimte hyttorna, och fann deras igare ganska skygga. Ungefir
6o personer suto pi andra sidan om
strommen, dir de solade sig, och
tycktes icke mirka bitfolkets rorel*
ser, Sisom Gapitainen var i brist af
ved, samt af sit forrad endast hade
tvi tunnor kott och en trmna flask
olriga, beslot han hir droja, och
gjorde  sig   det hopp   at  strommen
 Cooks Rivier. 1788. Jun.    55$
skulle gifva ymnighet af laxar, ifven
som tilgang af brinsle icke sak-
nades.
Foljande dagen gick han lingre
upp it Rivietfet. De Infodde hoUo
eig omkring Skeppet, ehuru de icke
hade nigot at silja. De syntes si-
ledes endast vilja hindra landets ho-
^re upp boende Invinare at besoka
Fartyget. Den 19 himtades ved och
vatten. Man brygde ock dricka pi
Spruce-tall. &Wen 21 kommo feffir
Canoter med Infodda, som ropade;
Nuta! Nuta! *). De silde 5 Hafsutter-skinn, men godkinde icke aifc
nan betalning in stycken af breda
jern-stinger. Man gaf en aln jern
for hvart och et skinn. Desse American er syntes ligga i krig med Rys-
sarna, ty de buro hvar sit par dol-
kar. Afven anhollo de, det mitte
gapitainen  gi hogre  upp at Flo den
3 J
II
m { ■.*•£
1 "4
Ja-f -J*
• *P
II
;iji
.«
) Sa kallade man Capitain Meares.
1
i
■ ■. '■
 [i
L*
r
v
Mc
ill   .'!':[,    I1'
il'
;■
36o    Cooks Pavier. 1788. Jzm,
emedan de hade  en  ansenlig myckenhet Hafsutter-skinn, men vigade
7 o
icke for Ryssarne fora dem ned til
Hafs-stranden.
Den 24 afsindes Ling-baten, at
uppfore Cooks-Rivier gi til Point
Possession, upsoka de Infodda och
emot jern inkopa palsverk. OfEce-
raren befaldes at med hoflighet be-
mcta de Ryssar, som kunde triJSas,
men icke tiHita hvarken dem eller
de Infodde at komma om bord.
Den 25 kommo tvi Canoter,
som bragte en Hafsutter sonderstyc-
kad. Man tycktes forestalla sig, at
Engelsminnerne astundade kottet,
men icke skinnet. Desse Infodde
agde icke en enda glas-pirla, och
di sidane gifvos dem, idagalade
de en forundran, som tycktes til-
kinna gifva, at de aldrig sett sida-
na dyrbarheter.    De troddes siledes
 Cooks Rivier.  1788. Jul.     36 i
bebo landets inre delar,   itminstone
under vintertiden.
Den 27 iterkom Ling-baten och
hade blott erhillit et par matteliga
Hafsutter-skinn, samt et litet forrid
af flickta laxar. Officeraren hade
ifven triffat Ry^sar och Kodjaks-
jagare, som foljt honom fran By til
By och redan tagit denna Flod i besittning. Samma dag lyftade Gapitainen ankar, at gi til Prins Wil-
heims Sund.
Den 6 Jul. upnaddesMontagus-
On, vid inloppet til namnde Sund,
pa 5g gr. 36 min. Seglingen fort-
sattes hela manaden i detta farliga
vatten. Da och di infann sig nagon
af de Infodda med et eHer annat
skinn och risk. lm
Den 3 Aug., pi 5g gr. io min,
. B. sindes Jullen i land at soka
$
i,
15'f
I
1 *
i
n
1
Ii*
Ij
Sir! L'-a
1!: #
 IPS
  -— JW
wars
362       America. 1788. Aug.
Invanare, och iterkom med ungefir
3o Americaner, som silde sina*arag-
I o
ter och et par vantar af Hafsutter-
skinn. Foljande dagen infunno de
sig i nyo och utbodo alia sina gamla
klider, hvHke, ehuru mycket slitne,
kftptes tillika med en myckenhet lax*
Viken kallades Tjannas Bay, efter
Tjanna, som var om bord, och
fann sig mycket missnogd med detta
luftstreck, dir han icke kunde fre-
da sig for kolden, med alia de klider han beqvamligt orkade bara.
lii&>
Den 6, pi 58 gr. to min. sagos
uti CroiFs-Sound, nigra klippor,
som befunnos vara Is oar. Samma
dag kom frin Cross-Cap en American om bord, aldeles naken. Man
gaf honom en troja, et par byxor
och en hatt. Af erkinsla erbod Iran
sig at lotsa Fartyget til en By, hvar-
est han sjelf bodde. Dar inkoptes
oljande   dagen  40  Hafsutter-skinn,
 America. T788. Aug
men til det pris igarne sjelfve be-
st&mt, utan minsfe afprutning. Vid
dessas besok tildrog sig ifven en han-
delse, som fortienar anmirkas.
En af Hofdingarne hade, fast
utan upsit, lagt sin Bat framfor en
Canot, som forde en qvinna, och
darmed hindrat henne at komma inn
fil Skeppet. Strax grep hon en ira
och gaf honom i hufvudet et si haf-
t%t slag, at han med moda formid-
de fatta en af sina aror, och afhiUa
de slag, som immerfort pifoljde. Si
fortfor hon at sli, och han at virja
sig, innemot en half timmas tid, di
Gapitainen, at gora slut pi denna
strid, lossade et skott ofver bagges
hufvud, samfe med tecken til kinna
gaf sit mis&noje ofver et sidant up-
Iferande. Men forgifves. Fast mer
steg nu crvinnan inn uti Canoten til
jrrannen, som tycktes visa sig full-
komligt forodmjukad. Dirpi fram-
tog  hon,   fran  nigot  stalle af sina
 f
J   . 1 - -
Hll
-I
w •
364       America. 1788. Aug.
ilider, en knif, den hon stack man-
nen i Jiret, sedan hon forut vidlof-
tigt forehilHt honom hans djerfhet,
Ehuru blodet strommade utur siret.
var hon dock fir dig at gifva honom
et nytt sting, di Capitainen si be-
medlade, at qvinnan itergick i sin
egen Canot, och dirmed gaf den
sirade utvig at ro til lands. Under
hela denna bin del vagade ingen af de-
o o
nirvarande minner erbjuda sin be-
medling; tvirt om, syntes de sa un-
dergifne, at de icke vigade foryttra
et enda skinn utan nininde qvinnas
tilstind *).
Capitainen styrde darpi SO. Emot
aftonen kom en Canot, som bragte
tvi stora och en liten Hafsutter, nyss
dodade. De inkoptes, tillika ined
56, som foljande morgon fordes om
bord.
*) Detta uplyses M den har inforde plag-
*ed. at Byar styras at" Qvinnor.
 America. 1788* Aug.      365
Iff- Den 11, pi 55 gr. 3g min, N. B.
traffades et trangt inlopp til en Vik,
som til skapnaden var iggrund och
hade djupt vatten. Man kallade den
Hafsutters-Hamn, i anseende til
det stora antal Hafsuttrar, hvilke dir
plaskade sasom en flick and-ungar.
Flera Sund upticktes, uti hvilka
Hvalfiskar sprutade vatten. Man sag
afven stillen, dir eldar varit uptin-
de, men inga Invinare. Den i4> pi
54 gr. 43 min. N. B. kommo til
Skepps-sidan tva stora Canoter, hvilke forde ungefar 40 personer, som
instimde i en gemensam och icke
obehaglig sing. Sisom Fartyget ri-
kat i ligervall, utkastade man en
lina och bad Hofdingen med sit folk
buxera det upp emot ebben; hvilket
ock skedde, utan at saiigen dirige-
nom afbrots. I Port Meares trif-
fades den frikostigaste, openhjertiga-
ste och hiftigaste folkstam, som pi
denna kusten  ar kind,    Arisenbga
I
*%
%
'■   ■■■»"
 |!L!.'i
566   Sandvichs-Oarna. 1788. Dec.
forrad inkoptes af skinn, dock mer-
andels redan gjorda til klider. Den
28 kastades omsider ankar Uf-ji Nutka Sund.
Capitain Douglas tog dar be-
filet ofver den nybygda Slupen
Nordvistra America, samt til-
bragte tiden med des utrustande, til
den 27 Oct., . di Iran, med bigge
Fartygen lemnade Nutka. Den 6
Dec. hade han sigte af Owayhi.
Tjanna, som un4.er hela resan
yttrat den haftigaste lingtan at iter-
se sin fodelse-bygd, blef tvirtom
tankfull och orolig i den min han
nalkades Sandvichs-Oarna. Sisom han noga kinde stiHningen,
svifvade hans sjil emellan hopp och
fruktan. Han befann sig i en plig-
sam ovisshet, huruvida de skatter
lian agde, dir skulle hbfva anvande,
mitingen at li9Ja honom til anseende,
eller at kopa sikerhet for hans per-
*-
son;   antingen a£ utgora hans eHer
 Sandvichs-Oarna. 1788. Dec.    Zoj
nigon annans formogenhet. Han hade lemnat sin hei$bygd, Atuj, i frids-
tillfctind, men var nu icke utan fruk-
tan at triffa den i krig, under en
tilskansad styrelse, af hvilken han
icke vantade sig mycket godt.
Si snart Capitainen lick Movi
i sigte, ankom en stor myckenhet
bitar med s^in, Yams och Plan-
tain er. Pi samma sida af On lig-
ger en stor Stad, hvarest Konungen
bor, hvilken di var stadd pi besok
l$p$ Taheo, och, under sin frinva-
ro, lemnat styrelsen it Tjannas
liyager. Si snart denne blef under-
rattad om Tjannas iterkomst, foga-
de han den anstalt at en skink af svin
skulle tilstiHas Hr Douglas. Men
innan den ankom, blef Tjanna pi
stranden varse sin Svager och la$
bjuda honom om bord. Tjanna
klidde sig darpi i sina basta klider
och emottog Svigren under de 6111a-
sta   vinskapsbetyg,   samt   omsesides
1
liU.i
 mmm
Wmw
hi
I
368   Sandsvichs-Oama. 1788. Dec.
tirar, som rorde alia de nirvarande*
Svigren anmodade ifven Herr Douglas at dir tilbringa nigra dagar, men
i brist af ankarstille emottogs ej
detta anbud, utan kosan styrdes til
Owayhi, pi Tjannas entrigna
astundan.
Den 7 kom en Canot frin Owayhi om bord, och forde en Tjannas
vin, som fitt hora hans iterkomst.
Foljande morgon infunno sig flere
bitar med lifs-medel. Den 9 gjorde
flere Tjannas viniier besok, emot
hvilka han visade sig si gifmild, at
han visserligen forspiUt alia sina ago-
delar, si framt han icke bbfvit dir-
ifrin hindrad. Konungen sinde Herr
Douglas en skink, med lofte om
besok si snart Fartygen ankrat.
10 sinde Tjanna et bud,
och lit bjuda Konungen om bord.
 '.'
Sandvichs-Oarna. 1788. Dec.   36g
Kl. 2 e. m. ankom denne i en stor
dubbel Canot, beledsagad af 12 andra, skont prydda med fjidrar. Capitainen halsade honom med sju skott*
Sedan Konungen en ling stund ro-
pat ofver Tjanna, skinktehan Capitainen en ganska vacker Solfjider
och 2 lingfjidrade mantlar *). Tring-
slen af Canoter hindrade farten, sa
at Herr Douglas nodgades anhilla,
det matte Konungen tabu era Skeppet, hvilket denne bifoll, men be-
girte tiUika lof for sig och flere Hof-
dingar at sofva om bord. KL 2 om
morgonen den n:te, kastades an-
kar. Konungen betygade di for Herr
Do-uglas den varmaste tilgifvenhet,
och forklarade, det hela On skulle
hora  honom   til,' si linge han dir
24
*) Desse mantlar beskrlfvas i Capitain
Cooks tredje resa. De besta af gan^
ska, Jina saramanknruna fjadrax.
 570   Sandvichs-Oarna. 1788. Dec*
vistades. Til yttermera visso vixlade
han naran med Capitainen. Sisom
denne befarade, det Oboerne kunde
fi det infall at erofra Nordvistra
America, som var et litet Fartyg
si tog han Konungen med sig dit,
samt visade honom Canonerna, jim-
te flera forsvars- ans taker. Nir Tjam
na berittade for Konungen hum denna Slup blifvit bygd, anholl denne
enstindigt om en timmerman, som
skulle pi Owayhi bygga et sadant
Fartyg, hvilket Capitainen pi visst
sitt nodgades icke si aldeles afsti.
■\i.lWr-
ml
Den m steg Tjanna i land, at-
foljd af bigge Capitainerna. Pi stranden emottogos de af tre Praster, som
hollo en sang samt framburo et litet
svin och en Cocos-not. Denna cere-
moni pistod tio minuter, hvarefter
de fordes til et stort hus, hvars golf
var belagdt med matter och et slags
O O
klide af flera firgor.    Nir Prasterne
 Sandvichs-Oarna. 1788. Ddc.   Zjt
fornyat samma Ceremonier, och sun-
git sin tredje Sing, inburos tvi stek-
ta svin, af hvilka Engelsminnerne
ensame ato. Darpa gjorde de en
liten spatsering, utan at hindras af de
Infodde, som vid detta tilfalle, voro
med Tabu ilagde at icke lemna
sina hus.
Under spatseringen sags intet
mirkvardt, utom en lund af Cocos-
Palmer, hvHkas stammar voro genom-
birade af kulor fran Resolution och
Discovery. Sasom hettan var ganska hiftig, gingo de tilbaka och spi-
sade middag hos Konungen, som und-
fignade med firsk fisk och Potater.
De ofrige Hofdingarne suto pi nigot
afstind och spisade stekta hundar
med Taro *) och Potater, emedan, under denna irstid, aUe invi-
nare, frin Konungen til den ligste
") Arum Esctilentnm   Link.
 El
W
5j2    Sandvichs-Oarna. 1788. Dec*
Eri, *) voro   forbudne  at  ata svin-
kott.    Om aftonen
jde Konungen
och Drottningen Capitainen om bord
pi Iphigenia, emedan de ansago
for den hogsta yppighet at sofva i
Capitainens hytta.
Den 15 slagtades och insaltades
svin. Den 14 anniilte Ofliceraren pi
Nordvistra America, at han for-
lorat sitt ankartig. Tjanna sindes
dirfore i land, at hos Konungen an-
billa, det matte han beordra sina
dykare til ankarets iterstailande. Han
iterkom snart med dem; men sisom
farty get ankrat pi So famnars djup,
och blott tre eller fyra famnar af ti-
get satt qvar vid ankaret, foil sig detta arbete hogst modosamt. Emedler-
tid gjorde man forsok. Nir Canoter
ne konimo til stillet, gifvos flera
korgar med Taro^-rotter it sex man-
 Sandvichs-Oarna. 1788. Dec.    Zf5
her, som skulle forratta dykningen.
Sedan desse spisat en half timma
gaf en af de tvi Hof dingarne, som be-
ledsagade dem, tre starka rop och
svingde ett stycke hvitt klade ofver
deras hufvud. Vid detta tecken kasta-
de sig alia sex i Hafvet och forsvun-
no. Fyra drojde under vatnet fern
minuter; den femte upkom en minut
senare och var nira liflos, hvar-
fore man strax fattade och updrog
honom i en Canot. Men den sjette
visade sig icke; man ansig foljakt-
ligen honom sisom forlorad; omsi-
der upkom han, men sonk. Tre af
de ofrige dykarne kastade sig darpi
strax uti vatnet och bragte honom
til en Canot; men utan kansla. Blo-
det
c
strommade utur  bans  mun och
nisebiror.     Nigon  stund forbigick,
v o a '
innan han si vida iterstildes, at han
kunde beritta, det han ej -alienast
funnit tiget, utan och gjort det re-
digt.    Denne dykare hade under vat-
l
1
  Sandvichs-Oarna. 1788. Dec.    37'S
fanns. byen snart skulle fl'yga krine
Konungens oron.    Detta gjorde sin
O O! J
verkan. En tropp dykare sindes om
bord. Tvi ganger dykte de/ forgaf-
ves, men drojde endast 4 minuter
under vatnet. Omsider fattades an-
karbojan med en bitshake, och sisom di intet tvifvel mera var om an-
karets lige, sindes en dykare med
kabbeltig, at, pi20 famnars vatten,
fista det uti ankaret. Det skedde,
och man riddade dirigenom detta
oumbirliga redskap.
Den 20, infann sig Konungen,
beledsagad af flera an 100  Canoter.
o '
at taga afsked. Si snart han af reste upbars Tjannas egendom pi dic-
ket. Den bestod af hvarjehanda sa-
gar, yxor, hoflar, barrar, kliden,
tapeter, Chinesiska varor och tio
jernstinger. , Desse skatter lastades
pi fern bitar och sattes i land. Dir-
pa tog Tjanna det omaste afskedi
Pi
Si
! 1
  Sandvichs-Oarna. 1788. Dec.    377
vet. En giftbigare blef d&rpa tilla-
gad, hvilken af Maiha Maiha rack-
tes it Konungen, som tva ginger va-
grade emottaga den. Men da han
underrattades,  at et nesligare docls-
1 o
satt var lor handen, och sag en skarp-
rattare firdig at krossa bans hufvud,
o *
drack- han giftet och foil efter ni-
gra ognablick liifos till marken.
Maiha Maiha blef dirpi utro-
pad for Konung, och regeracle nu
On, under namn af Tome-omy-haw.
Han gjorde sig ock mycken moda at
oivertyga Hr Douglas, det Terjabu blifvit ombragt, emedan han
upmuntrat Oboerna at rnorda Capitain Cook. I ofrigt tycktes Konungen snarare vara fruktad in alskad
af sina undersitare*, sisom en vild-
sam och Tvrannisk Regent. Om det
var en lifssak, ifven for Ons Konung,
at med handen ofreda en Hofding,
si fann Herr Douglas diremot, at
en spark med foten pi langt nar i©-
%
«n
f
m
fi
 ■w
: ; !
378    Sandvichs-Oarna. 1789. Jan.
ke .ansags. af sa betinkelig natur; ty
di nigre Hofdingar en dag sigo Herr
Douglas raka sig, och gjorde Konungen det forslag at ifvensi lita
sin haka handteras, fann sig'denne
befogad at sparka dem allesammans,
utan minsta forsyn och skonsamhet.
Den 22 ankrade Iphigenia for
lovi.    De infodde lingo  ifven  dar
det   infall   at   afskira   Kabbel-tiget,
O "
hvarfore en 6bo strangt afstraffades.
Den 1 Januarii 1789 kastade
Herr Douglas ankar for Woahu, och
sinde til Konungen en skink. Konungen ankom, pi anmodan, om
bord, hilsades med 7 skott och er-
holl nya skinker af hollar och andra
aggjern. Han lofvade strax aflysa
det Tabu, som var lagdt pi svin;
kom ock foljande morgon iter med
en skank af svin, rotter, en skold-
padda och nigra laxar.    Pi eftermid-
 Sandvichs-Oarna. 1789. Jan.    ZjQ
dagen besokte Hei"r Douglas Konungen, som emottog honom fortro-
ligt, foljde sin.gist genom byen och
visade sina planteringar samt ett par
dammar, som tycktes vara fulle af
fiskar. Han nimnde ock nigra andra, som voro anlagde for skoldpad-
dor, af hvilka han lofvade nasta dag
sinda en om bord; det han ock
verkstilde.
Medan skeppen dir ligo, forlo-
rade de bigge sina ankare, dem Konungen latit fora i land med kabbel-
tigen. Man nodgades siledes taga
de alfvarsamaste mitt at iterstiUa
denna forlust. Konungen bemodade
sig icke mycket at dolja denna stold,
och de personer, som sindes i land
at underhandla, sigo ankaren i Ko-
nungens hus. Genom hotelser at for-
o
vandla byen til aska, och skinker
af en pistol, en muskot samt nagot
krut, iterlemuades indteligen det
stulna, hvarpi Herr Douglas afseg-
".*
k
 w
■HP
38o    Sandvichs-Oarna. 1789, Jan.
lade och den  19 kastade ankar for .
Atuj i Weimua Bay.
Taheo, som blifvit underratrad,
at Tj anna fordes om bord, och fruk-
tade hans himd, hade med alia Ho-f-
dingarna   begifvit   sig   innit  landet,
000 7
samt forbudit sina undersitare alt
pmginge med Iphigenia.    Men si
OO X O
snart man fick veta, at Tjanna var
lemnad.pa Owayhi, sindes bud til
Taheo, som, efter tre dagar, infann
sig vid stranden med svin och rotter, dock til det odrigligaste pris.
For ett mitteligt svin begirtes tvi
vxor eller en  jernsting  af  18   turns
V 7 O
lingd.     Denna  dyrhet hirledde  sig
o J o
frin en gosse, Samuel Hithcock,
som rymt frin ett Engelskt skepp och
nu blifvit Taheos gunstling. Han
hade si starkt-valde ofver Konungen,
O f
at nyligen en obo, som frin nimn-
de Hi the ock stulit ett litet klid-
stycke, blifvit pi det grymmaste sitt
afstraffad, i det denne olyckhges ogon
¥%■-
 Sandvichs-Oarna. 1789. Jan.    38»
I
forst blifvit utryckta, dirpi en dolk
stungen genom hans hjerta, samt
omsider kottet skildt frin benen at
kastas i hafvet til foda for Hayarna.
Ehuru Taheo iterkom til stran-
den, var han dock icke trygg om sin
person; vagade sig ej heller pmbord,
utan ursiktade sig dirmed, at Iran
piet Europeiskt skepp blifvit ilia hand-
terad; men denna skygghet forvandla-
de sig snart til fortroende.
Vid samma tid fick Gapitainen
en vink at vara pi sin vakt emot
Taheos och hans Ridgifvares for-
sit. Man omtalade ifven en viss har
vii kind rot, som, malen til pul-
ver, litt kunde stros omkring pi skeppet eller pi besittningens klider, och
var sa giftig, at det minsta, som dir-
af insops genom mun eller nisbiror,
fororsakade doden. Capitainen nod-
gades dirfore kungora, at han, om
minsta forsok gjordes til forgiftade
lifsmedels   afsalu,    skulle   ombringa
 I.PIU   : .
r-
!«•
>•
m I
382   Sandvichs-Oarna. 1789. /##*
bvar och en, som kom honom innom skotthill.
Capitainen, som icke pa Atuj
fann tilrickligt forrid, beslot nu gi
til Oniheow. Vid samma tilfille
tog han et antal af Tjannas slig-
tingar om bord, hvilka onskade vara deli sistnimndes hustru och barn
foljaktige til Owayhi. Men omstin-
digheter  foranlato honom at  itergi
o o
til Wo aim, dir han ankrade den 23
Februarii. Konungen som fitt hora
det updrefna pris man bestimt pi
Atuj, gjorde nulika stora fordringar,
si at man nodgades taga driftiga mitt
emot sidana missbruk.
Den 24, gick Herr Douglas
ofver til Owayhi, for at triffa ska-
ligare handels-vilkor. Tjanna om-
famnade dir med obeskriflig glidje
sin hustru och sina barn, samt an-
skaffade en ansenlig myckenhet lifs-
medel.   Konungen infann sig ifven,
 Sandvichs-Oarna.   1789. Jan.    583
med mycken fignad ofver Capitai-
nens iterkomst, och visade sig red-
lig i sina loften at forse skeppen
med deras fornodenheter.
Foljande dagen, kom han i nyo
om bord, med sina Hofdingar. Nir
hanbortvisat dem, utom Tjanna kas-
tade    han ofver Capitainens axlar en
* * rr-9. -
fjider-mantel, och berattade Ons Po-
litiska stillning. Han anforde, det
Atujs och Wo alius Konungar in-
gatt forbund, at, i regeringen ofver
Owayhi, insatta den aflifvade Ter-
jab us Son, och dirmed himnas pi
Konungen for det han emottagit T j an-
o o 7
na. Vidare, at Capitainerne P,ort-
lock och Dixon forsedt Taheo
med^vapen och krut, under det ut-
tryckliga vilkor, at han icke skulle lemna herrar Meares och Douglas nigra lifsmedel. Detta samtal
slutades dirmed, at han af Capitainen utbad sig tvi man, med en'nick-
hake, en fogelbossa och hvad mera
fri
*
»Tr*
 it*
9
§
584   Sandvichs-Game. 1789. Mar,
Capitainen, under sin resa til America, kunde umbira, Sisom det be>
niotande herr Douglas erfor pa
Atuj, styrkte Konungens berittelse,
si bifoll han at lernna nigra skjutge-
vir och sinde strax en timmerman,
at, pi Konungens stora Canot, gora
stillning for den til lins lemnade
nickhaken. Det skedde, men Konungen kunde med moda formi rod-
darne at hilla iran, under det nickhaken lossades.
>en 2 Mars sinde Konungen
om bord en skink af trerio syin^
salt, Cocosnotter, m. nr. Sisom vinden blef forminlig, begarte Capitainen mojligast snart bekomma de of-
riga lifsmedel. Konungen sinde dir-
fore bud innit landet, at hvar och
en, som agde nigot svin; skulle vid
lifsstraff bringa det om bord. Til
folje daraf faun sig Konungen i stand
H at
;•:■!■.
 —
Sandvichs-Oarna. 1789. Mars. 385
at nista morgon  gora en ny skink
af 5o svin.    Bland andre forfrisknin-
gar, som bragtes, voro^.2 giss, samt
en kalkontupp med hona.  Desse sist-
nimnde foglar, som bhfvit ofverfor-
de  frin  China,   hade  redan klickt
tvi kullar,   si'at inom fi ir   dessa
oar skola iga rik tilging pi kalkoner.
Innan Herr Douglas lemnade
Sandvichs-Oarna, hade han ifven tvi
prof af besattningens uproriska tiltag.
Da manskapet en dag skulle himta
vatten, kom man til gril, si at knif-
var drogos.    En Officerare, som ville stilla detta, blef af en sjoman ho-
tad at nedgoras.    Capitainen trodde
detta ofverdid bora straff as; men sjo-
mannen vigrade, under  de faseliga-
ste eder,  at lyda,  och sokte sig om
efter et laddadt   gevir.     Capitainen
lossade di en pistol ofver hans hufvud,   och   hotade   med  nytt   skott.
Dock sasom han  sig,   det  sjoman-
^ H •    'U      1 zs
i
11
=H
  m
\
Nutka.    1789. April.      Z8j
vid inloppet. Batar utsindes, sony
forvissade sig om sanningen och be-
rattade Fartyget vara et Spanskt Krigs-
skepp, fordt af Don Martinetz,
som kort dirpi gick til ankars och
halsade Iphigenia med 9 skott.
Befalliafvaren bod Herr Douglas til
middag pi sit skepp, och emottog
til skink en fjidermantel och en
mossa. Han, berattade sig komma
frin U11 al as c hk a, med tilliggning,
at han besokt Cooks Rivier och
Prins W i 1 h e 1111 s Sund, samt
triffat och bitridt flera med Pelshan-
del syslosatta skepp. Pi Capitainens
anmilan, at han var i svir belagenhet, erbod Spanske Befalhafvaren sin
tjenst. Pi eftermiddagen foljde han
ock Herr Douglas i land med
trenne Pa tres, dem han medbragt
at til Christendomen omvinda Americas vildar. De foljande dagar til-
bragtes under fortrolighet, och Her-
rarna   spisade   6mse   om  bord   hos
■1
&*1
.07.
i
i
'fi
A
  Nutka.     1789.  Maj,
o
eller femtio man sindes pi Iphigenia och hissade dir Spansk flagg*
Man fordrade Capitainens nycklar
och satte sig i besittning af Chartor,
handlingar, dag-bocker, m. m. Man
tillit icke ens Herr Douglas ater-
gi til sit skepp. Pi tillfrigan, hvar-
fore Don Martinetz icke borttog
Americanska skeppet Washington,
det han triffat, gafs icke nojagtigt
svar; diremot forebars det Herr
Douglas hade elaka paper, af in-
nehiU, at han borde upbringa alia
Ryska, Engelska och Spanska skepp,
som voro mindre in Iphigenia,
samt fora Besittningarna til Macao
at straffas sisom Sjo-rofvare. Herr;
Douglas forklarade, det man uttoL?
kat hans paper oritt, saint at et si-
dant forfarande endast agde rum, i
fall han fiendteligen angreps; men
Patres liste paperen i nyo och pi-
stodo, at de voro af sidant innehill,
som Don Martinetz anfort.
;Vr
4
■i
4
■07,
i
.'•fi
ici
•§
IML-Bili
3M!&iS
  Nutka.     1789.   Maj.      391
Maquilla, ehuru alt umginge med
de infodda var honom forbudet. Emed-
lertid lyckades honom at underratta
sistnimnde Hofding orh sin belagenhet. Denne erbod sig ifven at pi
smi Canoter ridda Herr Douglas
och dirtil soka ligenhet. Upsynen
var si string, at en Engelsk Batsman, som talat nigra ord med de
infodda, hiktades och undergick det
nogaste forhor.
Den 2% befaltes Herr Douglas
iter upgifva den halft af besittningen, som skulle vara honom foljag-
tig; men sisom ingen ville skiljas
frin hans person, si vigrade han
gifva foretridet it nigon bland sitt
folk. Dirpi begirte han sina enskild-
ta paper och afskrift af Skeppets
handlingar, hvflket lofvades. Nir
tolken kom til det stiUet, som inne-
hoH, at Herr Douglas, om han
aiifolls, borde fora valds-verkaren til
•i
1
■   ^
'■•j>
ft
{■*M
» r*i|
m
 S93      Nutka.     1789. Maj.
Macao, besihnade han sig, och sa-
de it Don Martinetz, at han an-
sig paperen goda. Herr Douglas
forestalde, at om detta vore det en-
da klagomalet, si kunde han val
for nagon Europeisk Donistol triffa
Don Martinetz. Denne hade nu
hek och ballet plundrat Iphigenia,
och frin Herr Douglas rofvat bans
guld-ur, Sextant, Charter, samt de
sillsyntheter han fatt af Tjanna och
hajis anhoriga, in da til skor, stoflar
och singklider. Vid denna forestall-
ning gaf Spanske Befalhafvaren kop,
och lofvade forsitta Skeppet i frihet,
om Herr Douglas ville rmderteckna
et visst paper, som redan var fardigt.
Men Capitainen vigrade det, til des
han fann vitnen och sikert under-
rittades om samma papers innehaU.
Den 24 ankommo kin da vitnen
fran   andra   pi   Kusten   handlande
op,     Skriften   tolkades   af inne-
 Nj Nutka.    1789. Maj,      3g5
, :»at Don Martinetz i Nutka Sund traffat Iphigenia, stadd
i hogsta forligenhet; at han icke
hindrat des resa, utan fast mer af-
lemnat fornodenheter och satt Herr
Douglas i stind at gi til Sandvichs Oarna». Capitainen vigrade
undeneckna detta sasom osannt, med
tillaggning, at man icke kinde Spanska Kronans ratt i Nutka Sund.
Don Martinetz svarade, at han ir
1775 varit Officerare pi en Fregatt,
som seglat pi denna Kust: Man hade di sett Nutka Sund och kaHat
det S. Laurentii Baye. Herr .
D o u g l a s invinde, at han hade
Chartan ofver denna resa, och vore
ofvertygad, at icke si skedt. Don
Martinetz forklarade slutligen,
at Herr Douglas hade val at an-
tingen underteckna, eller se Iphigenia for Spansk rikning nyttjad til
handel pi Kusten. Dirmed lades
I  paperen i sido.
41
I1
«SL
II
IL
1 m
mm
tssssssm^mmsssss
 - «
n
094      Nutka.      1789.   Maj.
Emedlertid anlade Spaniorerna
skansar och byggdehuspi Svin-On,
i afsigt at, sisom Don Martinetz;
sjelf anforde, afhilla Ryssarna, hvil-
ke skulle komma frin Unalaschka,
och, understodde af tvi ofver Cap
Horn vantade Fregatter, anligga et
nybygge i Nutka Sund.     v
Den 26 fram gafs ofvannimnde
paper, och undertecknades omsider
af Herr Douglas pi Engelska Besitt-
ningens entragna boner. Dirpi be-
gaf han sig med sit folk til Iphigenia och atertog befilet. Don Martinetz pistod ytterligare, det skulle Herr Douglas til honom silja
Schonerten Nordvistra America;
men denne svarade sig icke dirtill
aga magt. Samma dag lemnade
Spanske Soldaterne Iphigenia och
stulo dirvid alt hvad de kunde ofver-
komma. Fpljande dagen pistod Don
Iaetinetz   at Herr  Douglas
 skulle skrifdigen befaUa N o r d-
vistra America komma til Nutka; men ifven detta vigrades. De
lifsmedel, som af Spanioren lemna-
des, voro knappast tilrickKga for
sex veckor, och Skepps-fornodenhe-
terna hogst sparsame; Menf^sasoni
Herr Douglas icke hade bevis ofver den egendom, pi hvilken han
blifvit roffad, sa nodgades han gifva
vaxlar for det innu ringare forrid 0
nan erholl. Flir var ingen utvig at
ordvaxla, utan noden foreskref lagar.
Den 3i, di han ville gi til segels,
upkastade Don Martinetz nya hinder, och foregaf sig hafva fitt den
unlerrittelse, at Herr Douglas ir-
nade styra Nordligt och handla pi
Kusten. Denne svarade, at Span-
ske Befalhafvaren ganska val borde
inse omojligheten af et sidant fore-
tagande med et fartyg i si uselt tilstind, samt med lifsmedel, som knapt
voro tillrickliga for en resa til Sand
si
1
m
  Nutka.     1789. Junii.        3g7
om mojeligt vore, triffa sin Schonert, den han irnade brinna, sedan besittning och gods blifvit brag-
te om bord pa Iphigenia. Den 7
ankrade han pi 54 gr. 58 m. fram-
fore en by, den han kaUade Fort
Pitt. Dir gjordes nigon handel af
hafsutterskinn. De foljande dagar
inkoptes lifsmedel, jimte pelsverk.
Den 17 sagos tvinne Hofdingar, pi
hvardera sidan af en vik, med  smi
tropp
ar firdiga at lefverera hvaran-
dra et blodigt faltslag. Men denna
olycka afbojdes genom en bemed-
ling af bigge partiernas qvinnor, som,
efter en ganska hogljudd underhand-
ling, hvilken pistod en hel timme,
utverkade forhkning. En af Hofdin-
garne steg dirpi i sin Canot, rodde
omkring Iphigenia och song en
tacksagelse-sing, af erkinsla at Herr
Douglas icke blandat sig i denna tvist. Det andra partiet iter-
tagade  til   sin   By,   samt   emottogs
4
i
:1
" *
.V
 njj umM$WKM$ .-jpa- -ippw
1
tBfc
*
%
merica.    1789,  Junii.
af  qvinnor   och
singer.
barn   med   seger
•IP
Den 20 ankrade Herr Douglas
uti Intires Baye, pi 53 gr. 58 m.
En Hofding, med hvilken han fran
forsta resan var bekant, kom strax
om bord och betygade sin fagnad
med en sing, i hvilken 200 roster
angenimt instimde. \ Om natten hade tvi Canoter smygt sig til Skeppet, sannolikt i elak afsigt, men logo flykten nir de upticktes. Man
hade befallning at icke skjuta pi de
infodda, icke ens di de misstink-
tes om argt upsit. Men natten emot
den 21 voro nigra qvinnor om bord,
som berittade, at et ansenligt antal af Kustens invinare skulle anfal-
la skeppet, si snart ljusen slicktes.
Man tog darfore behoriga matt, och
utslickte alia ljus pi Skeppet. Strax
dirpi nalkades en Canot, ofver hvilken en Canon med nigra handgevar
HH
 America.     1789. Junii.
;99
lossades, si at flenden med storsta
hast drog sig tilbaka. Foljande mor-
gon holl Hofdingen^et lingt tal ifrin
stranden. Ling-biten sindes i land
efter ved och vatten. Ungefir 40 af
de infodde visade sig bakom en klippa och framhoHo atskilliga stulna
smisaker; men di arbetarne icke
dirpi gifvo akt, framtradde Ameri-
canerne och bitridde dem viHigt;
si val at hugga ved, som at rulla
vattenfaten. Kort dirpi kom Hofdingen om bord utstofferad pi bis-
ta sitt, med fyra hermelins - skinn
i hvardera 6 rat och et i nisan.
Capitainen forklarade di orsaken
til de lossade skotten, hvarpi Hofdingen forst holl til sit folk etJingt
tal, och sedan forsikrade, at detta
forsok var gjordt af en pi sidan om
viken boende folks tarn. Han begir-
te, det mitte Herr Douglas, vid
et fornyadt anfall, ombringa dessa
frids-brytare,   samt   tillade,   at  han
4
1
'A
H
 ica.
in
unit.
sjelf befalt qvinnorna meddela oss
underrittelse om detta forsit. Dir-
jimte bevisade Hofdingen Herr Douglas all mojlig tjenst, och tycktes ofver sitt folk iga storre myndigbet,
an andre styresmin pi denna Kusten.    Da   samme Hofding,  vid  en
o '
spatsering, sig Herr Douglas up-
rycka och ita nigra stjelkar vHd per-
silja, var han si omtinkt, at han
dagligen och sjelfmant lit om bord
sinda et forrid af denna vixt jimte
nigra laxar*
Den 27 infunno sig Kustens in-
vanare och opnade en stark handel
med pelsverk, i Cox's-Canal.
De togo i betalning klider, pannor,
kettlar, handfat, m. m. Men sisom
Spaniorerne berofvat Herr Douglas
sina handels-varor, si nodgades han
lita de infodda iterfora en stor del
af sina  hafsutter-skinn, utan afsitt-
ning.
 America.    1789. Maj.       4oi
xiirig. Denna foUtstam var ganska
talrik. Byen kaUades Tartani,
och lag pi en vacker plats, som
hade upodlingar. Pi et stiUe var
sad nyss sidd. Sannolikt hade Herr
Gray, Befalhafvare paWashing ton,
del i denna omtanka, Herr Doug-
.las gaf de infodde et Jitet forrid af
honor i samma andamaL Desse Ame-
ricaner voro si. intagne af Europe-
ernas koknings-sitt, at de sallan invito sig uti .'handely forrin de blif:
vit undfignade i Cajutan?
m
Capisainen tog dirpi kosan til
Sandvichs-Oarna. Den 18 Juli
fick ban vlandtkinning af Owayhi.
J3ardtTnir hade han dar fitt se ett
bedrofiigt :slut pi sin resa. Hofdin-
game fattade det upsit, at morda
besittningen^och forstora Skeppet.
De kowmio vinlige om bord. Den
one hade redan  tagit en pistol; en
       

Cite

Citation Scheme:

        

Citations by CSL (citeproc-js)

Usage Statistics

Share

Embed

Customize your widget with the following options, then copy and paste the code below into the HTML of your page to embed this item in your website.
                        
                            <div id="ubcOpenCollectionsWidgetDisplay">
                            <script id="ubcOpenCollectionsWidget"
                            src="{[{embed.src}]}"
                            data-item="{[{embed.item}]}"
                            data-collection="{[{embed.collection}]}"
                            data-metadata="{[{embed.showMetadata}]}"
                            data-width="{[{embed.width}]}"
                            async >
                            </script>
                            </div>
                        
                    
IIIF logo Our image viewer uses the IIIF 2.0 standard. To load this item in other compatible viewers, use this url:
https://iiif.library.ubc.ca/presentation/cdm.bcbooks.1-0224047/manifest

Comment

Related Items